Extremt avundsjuk storasyster

Jag kanske är hemsk, men om jag vore du skulle jag ta lillasyster och flytta och begära egen vårdnad. 

Lillasyster har redan blivit skadad av allt som skett och hon har ändå möjligheten att växa upp och bli en normal kvinna med ett vanligt liv. Bor hon kvar med storasyster finns det stor risk att hon får allvarliga problem som tar åratal att reda ut. 

Du måste rädda din dotter. Så fruktansvärt är det. Det betyder inte att du inte har känslor för din styvdotter, men din friska dotter förtjänar en lugn hemmiljö där hon kan leva och utvecklas som alla andra. 

Du låter som att du har blivit delvis medberoende även om en liten röst i ditt huvud säger dig att du borde kämpa för lillasyster. Lyssna på den rösten. Vilket råd skulle du ge din dotter om hon satt i samma sits som du? 

Oj. Vilken otroligt jobbig situation. Lider med er.

Säger som alla andra. Storasysters beteende måste brytas, lilla syster måste skyddas. Finns nog inga enkla lösningar, tror som flera att barnen behöver separeras. Stora syster behöver kvalificerad vård, hon har nog en del i det genetiska bagaget efter sin bio-mor.   

Eftersom hon har problem både i skolan och hemma så borde det inte vara så svårt att få en utredning. Prata med skolan om att ni misstänker både IF och NPF, och att hon behöver utredas för att kunna få rätt hjälp. Man kan också göra en egenremiss. Kolla med skolan vad de tror går fortast, eftersom det är olika i olika kommuner/landsting. 

Är det hos sin mormor hon är varannan helg, och där det fungerar bra? Prata ingående med mormodern om hur hon gör, vad som funkar där, osv. Kan det vara så att hon får så mycket stöd att problemen inte uppstår? (då har hon ju fortfarande svårigheterna, men effekterna av dem uteblir.)

Jag tror också att flickorna behöver bo i olika hushåll.

Du kan inte använda den lilla flickan mer som ett medel för att den äldre ska må bra.
Jag tror du lider av en jättestor skräck av att vara en elak styvmoder. Så mycket att du inte bara brutit ryggen på dig själv utan även använt din egen dotter för att försöka vara en god styvmor.

Nu är det det dags att se din yngsta dotter. Och skydda henne.

Det är ju inte så konstigt att det funkar bra hos mormor varannan helg. Där är hon förmodligen enda barnet vilket gör att allting kan anpassas utifrån barnets behov. Mormor är förmodligen inte heller helt slutkörd och ska under dessa dagar även tvätta, arbeta, ringa samtal, få tid till återhämtning mm. Så hon kan ju skapa perfekta förutsättningar för två harmoniska dagar. Vilket ni också skulle kunna göra om ni hade dessa förutsättningar, vilket ni ju aldrig kommer att få till.

Sen kan det ju även vara så att dottern anstränger sig extra, vilket kan resultera i att hon beter sig värre än vanligt när hon kommer hem.

Allt detta är ju så basic att alla socialsekreterare borde förstå det. Men tyvärr så är det vanligt att arbetsgruppen hos soc består av en majoritet av alltför unga och oerfarna socialsekreterare. 

Det är läskigt hur mycket jag känner igen från min egen barndom med en storasyster som styrde hela mitt liv. Det är först nu i vuxen ålder som det fastställts att hon har svag begåvning och en personlighetsstörning. Skolan började flagga under högstadiet för att hon kanske hade någon npf-diagnos eftersom det var uppenbart att hon inte förstod sociala koder, låg efter i skolan och inte hade några vänner utan snarare försökte tränga sig in i mellanstadie-elevers kompisgäng. Men det visade sig att hon inte levde upp till tillräckligt många kriterier för att få en diagnos och då var det som om bup släppte henne helt och hållet. Mamma vägrade dessutom erkänna att hennes äldsta dotter hade problem, hon hävdade istället att det var skolan som inte dög och att min storasyster snarare var "överintelligent" än att hon skulle ha svårigheter.

Idag har jag ingen kontakt alls med vare sig storasyster eller mamma. Kanske, kanske om storasyster fått hjälp redan som barn hade relationen gått att laga.
Därför hoppas jag att ni får hjälp med er dotter så snart som möjligt.

Den här kvinnan på socialen hade tidigare jobbat på BUP, hon är också närmare pensionsåldern så känns som hon borde veta vad hon pratar om. Men av den anledningen blev jag också väldigt irriterad; om nu storasyster gör dom här sakerna MED MENING vad är hon för typ av människa då?! Jag vill gärna kunna förklara mycket av det med en npf-diagnos. dels för att det känns lättare att ta in och kunna bemöta, kunna tänka att hon faktiskt inte förstår bättre i vissa fall. men också för att inte behöva veta att det här barnet är fullt medveten om sina handlingar och att dom är fel, men fortsätter att förstöra för sig själv och för andra i den mån hon gör. är hon medveten om att det hon gör är fel, men ändå fortsätter så är hon ju riktigt farlig att ha att göra med. Vid en npf-diagnos finns det ju otroligt mycket annan hjälp att kunna få. 

men jag vet inte, jag kanske är desperat och greppar efter halmstrån. Dock tror jag att du är helt rätt ute, att det är lättare att hålla ihop sig i några dagar hos en utomstående och att det sen faller samman hos oss där hon bor hela tiden. 

Oj vad skrämmande att det finns fler som verkar ha varit med om nästan samma. Och vad synd att din mamma aldrig kom till insikt med att storasystern skulle ha några problem, framförallt med tanke på att skolan flaggade för det också. 
jag hoppas att du mår bättre idag, trots vad du fick vara med om som barn. :(

Ännu en ängslig styvmor som offrar sin egen dotter för att inte bli kallad den elaka styvmodern