Olika syn kring tid på förskola

Sätt er ner och prata ekonomi, framtid och vad ni vill med er familj, i grunden handlar det nog mer om olika mål.
En dag ledig eller kortare dagar, kan ni saxa era arbetstider.

Jag är förskollärare, jobbar 40 tim/ vecka. Många barn går 9-10 tim, vilket är mycket. 7 tim/ dag känns ok.

Självklart ska Sveriges gnälligaste yrkeskategori in och skriva föräldrar på näsan igen. 

Hej TS!

Jag tycker att du och din fru ska sätta er ner och diskutera er framtid. Vad har ni för önskningar/ mål? Hur sk ni komma dit? Går det att komma dit ifall hon fortsätter jobba deltid? osv. Fundera också på vad som är rimligt att ge upp för att en ska jobba lite mindre: det blir ju automatiskt minde pengar in. Jag tycker också att det är rimligt att prata om vad som görs under denna lediga dag. Att städa, handla eller åka till återvinningen är ju något hela familjen tjänar på eftersom man slipper göra det på helgen. Det är dessutom bra för barnen att få ta del av dessa vardagssysslor. 

Jag förstår din frus önskan att vara med barnen så mycket som möjligt när de är små och tycker nog att du ska tillåta henne detta (om du nu inte själv vill/ kan göra detsamma). Ni har gissningsvis 30-40 år till att jobba, om hon arbetar deltid ytterligare 5 år av dessa spelar kanske inte så stor roll. 

Prata med varandra, i vilket fall, och ta kanske hjälp av familjerådgivning så att det inte blir pajkastning åt något håll. Som du beskriver det verkar din fru väldigt fast  övertygelse.

(En liten grej bara, att er äldsta beter sig på ett annorlunda sätt mot din fru är inte konstigt och definitivt inte ovanligt. De där känslorna finns inom honom och din fru är en trygg person att spela ut dessa känslorna mot. Jag menar inte på något sätt att ditt barn inte är trygg med dig eller förskolan bara att det ofta är lättast att spela ut sitt register mot dem man spenderar mest tid med. När jag arbetade på fritids förr såg jag ofta barn bli som förbytta när föräldrarna kom. Det ser jag som ett tecken på trygghet, men det är såklart svårt att avgöra hur fallet är hemma hos er. Det kan ju såklart bero på uppfostran också.)

Jag har faktiskt rått min dotter att flytta utomlands när hon är klar med sina studier, och bilda familj där. Vi har kontakter i länder där man ser annorlunda på detta, och även språkkunskaper, så det är ingen omöjlighet. För jag tycker absolut att kvinnor ska ha RÄTT att arbeta utanför hemmet och göra karriär, och det tror jag att min dotter också kommer att vilja i och med att hon satsar på en lång och svår universitetsutbildning. 

MEN - jag tycker att detta ska vara kvinnans eget val när hon är gift och har familj! Den här tråden gör mig faktiskt illa berörd. Som att det skulle vara en norm eller ett tvång för även gifta mödrar att arbeta heltid utanför hemmet, och att mannen ska kunna hacka på kvinnan för att hon vill dra ner till 80 procent (som är väldigt mycket det också under småbarnsåren).

Så jag tänker, att det är mycket bättre att bo i ett land där normen är tvärtom - att mammor ska vara hemma - eller ännu hellre där det är 50/50 yrkesarbetande mödrar/hemmafruar, och kvinnans eget val om hon ska arbeta utanför hemmet eller inte. Det är mycket tryggare och lugnare för kvinnor att leva sina liv i sådana länder. Sverige har blivit hemskt på många sätt.