Olika syn kring tid på förskola

Hej TS!

Jag tycker att du och din fru ska sätta er ner och diskutera er framtid. Vad har ni för önskningar/ mål? Hur sk ni komma dit? Går det att komma dit ifall hon fortsätter jobba deltid? osv. Fundera också på vad som är rimligt att ge upp för att en ska jobba lite mindre: det blir ju automatiskt minde pengar in. Jag tycker också att det är rimligt att prata om vad som görs under denna lediga dag. Att städa, handla eller åka till återvinningen är ju något hela familjen tjänar på eftersom man slipper göra det på helgen. Det är dessutom bra för barnen att få ta del av dessa vardagssysslor. 

Jag förstår din frus önskan att vara med barnen så mycket som möjligt när de är små och tycker nog att du ska tillåta henne detta (om du nu inte själv vill/ kan göra detsamma). Ni har gissningsvis 30-40 år till att jobba, om hon arbetar deltid ytterligare 5 år av dessa spelar kanske inte så stor roll. 

Prata med varandra, i vilket fall, och ta kanske hjälp av familjerådgivning så att det inte blir pajkastning åt något håll. Som du beskriver det verkar din fru väldigt fast  övertygelse.

(En liten grej bara, att er äldsta beter sig på ett annorlunda sätt mot din fru är inte konstigt och definitivt inte ovanligt. De där känslorna finns inom honom och din fru är en trygg person att spela ut dessa känslorna mot. Jag menar inte på något sätt att ditt barn inte är trygg med dig eller förskolan bara att det ofta är lättast att spela ut sitt register mot dem man spenderar mest tid med. När jag arbetade på fritids förr såg jag ofta barn bli som förbytta när föräldrarna kom. Det ser jag som ett tecken på trygghet, men det är såklart svårt att avgöra hur fallet är hemma hos er. Det kan ju såklart bero på uppfostran också.)