Anonym (Bfnf) skrev 2024-05-02 07:25:14 följande:
Stackars tjej. Den där mamman blir nog en förebild där. Klarar hon sig själv och håller allt inom dig så ser hon att det är det som är det normala.
Ver tyvärr inte vad du kan göra mer än informera bup, skolan, görs en anonym orosanmälan till sov.
Hur är relationen till pappan då, med tanke på att hon är så nära mamman? Den kan ju vara bra ändå men tänkte om hon vågar öppna sig mot honom. Jag höll tex mig själv till min pappa för mamma tog bara hand om min lillasyster och struntade i mig. Har hon själv sagt. Pappa var dock oftast i garaget. Men jag har insett i efterhand att tillit till henne har jag aldrig haft. Hur är pappan? Är han också en som klarar sig själv eller visar han känslor.
Kan hon komma närmre sin pappa kanske han kan prata med henne och hon våga prata med honom om mamman.
Relationen till pappan är väl helt ok. Men det är ju svårt för honom att veta vad han ska göra. Han vill inte vara för på, utan vi försöker via att vi finns här.
Anonym (Bfnf) skrev 2024-05-02 07:26:31 följande:
Det är nog mest mamman gör som borde ta tag i sina problem. Dottern har förmodligen börjat känna ansvar över hennes mående och tycker synd om mamman. Hon kan också då bli en sådan som sluter sig själv också.
Gör en orosanmälan anonymt på mamman till soc. Det hade jag gjort.
Som jag skrivit tidigare gör socialtjänsten ingenting eftersom pappan har enskild vårdnad.
Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-05-02 07:34:46 följande:
Mamman kan ju knappast vara en tung missbrukare eftersom hon är fullt fungerande och pratar (med största sannolikhet även träffar) sin dotter ofta. Dottern verkar ha en bättre, öppnare och närmare relation till sin mamma än pappan. Vad är det hon missbrukar?
Tycker dottern är gammal nog att själv få välja om hon vill bo hos mamman, särskilt eftersom hon troligen skulle må bättre då och trivas i sitt hem och sitt liv.
Manipulativ vet jag inte alls vad du fått ifrån? Det är en mamma som saknar och älskar sin dotter, som bryr sig om dottern på riktigt.
Hon är i ett tungt missbruk av både opiater, amfetamin och bensodiazepiner. Hur tänker du att en tung missbrukare är? En som ligger med en spruta i armen och är okontaktbar?
Du tycker på riktigt att ett barn ska växa upp tillsammans med en människa som missbrukar narkotika?
Det är väl klart hon älskar sin dotter. Vilken förälder gör inte det? Men nej, hon bryr sig inte om dotterns välmående. Då skulle hon inte lämpa över sina problem på henne. Då skulle hon välja att stå på pappan sida i detta och inse att hon inte är en fullgod förälder i dagsläget och inte ljuga om sitt missbruk, prata illa om pappan osv.
Silverjenny skrev 2024-05-02 07:45:15 följande:
Ni kan och ska inte fysiskt begränsa henne genom att ta telefonen e.dyl men försök prata med henne. Säg som det är att det är inte sunt och normalt, en tonårig tjej som hon kan och ska inte bära den stora bördan att ansvara för sin missbrukande mamma. Sätt ord på hur det är: Det kan vara en befrielse för henne att få höra att det inte är hennes ansvar, hon är inte en dålig dotter om hon inte ger upp sitt liv för mamman och låter henne leva genom henne. Flickan mår dåligt av den här dysfunktionella relationen och hon har i första hand ansvar emot sig själv!
Som du säger är hon antagligen inte medveten om det själv och det kan vara skönt att höra någon säga att du gör inte fel, det är inte ditt ansvar, du behöver inte känna skuld över din mammas dåliga mående: det är hennes ansvar och det finns andra, vuxna människor som kan hjälpa mamman. Det är svårt även för en vuxen att vara medberoende, tänk dig då hur förvirrande det är för en tonåring... och barn är alltid lojala mot vuxna även om de skadar dem, t.o.m utsätter dem för övergrepp.
Detta har vi pratat med henne om många gånger. Även BUP och psykolog har pratat med henne om detta. Men det är svårt att komma ur ett medberoende där hon varit mammans hjälpande hand länge. Hon vet att mamman saknar förmåga att förändra sin situation och tar på sig det oavsett vad alla i hennes omgivning säger. Hon behöver själv bli vuxen, få större förståelse etc innan hon kommer inse att mamman ljuger och manipulerar henne.
Anonym (Jo) skrev 2024-05-02 09:16:13 följande:
Skitsnack. Man kan visst vara tung missbrukare och ändå fungera. Känner till en person (bekant till en bekant) som tar riktigt tunga saker dagligen. Hen sköter sin tonåring och hemmet, lider av hälsoproblem men sköter kontakter med läkare mm mm.
Sedan minns jag inte allt ts skriver men de märker väl denna manipulation på sånt som mamman säger till dottern och som sedan kommer fram i samtal med ts och andra vuxna.
Ja precis. Hennes missbruk har gått under radarn för oss tills det kom in en orosanmälan från polisen där det uppdagades att hon varit påverkad vid flera tillfällen och fått böter för ringa narkotikabrott osv. Där framkom även att de tagit henne vid flera tillfällen tidigare samt att de misstänker försäljning av droger med anledning av den mängden hon hade på sig. Polisen har inte gjort orosanmälan innan då barnen inte stått skriva på hennes adress och hon inte är vårdnadshavare. Detta är en pågående utredning just nu. Fram tills dess har vi misstänkt att det varit något skumt, men inte haft konkreta bevis. Dottern har inte sagt något om något. Mot slutet, strax innan orosanmälan, började det fallera med rutiner. Förseningar till skolan, missade möten etc. Men detta innebär ju inte att hon inte har förmåga att prata i telefonen.
Det framkommer osanningar som hon sagt till dottern som dottern sedan använder som argument för att hon vill bo hos mamman. T ex att hon inte har missbruk, att polisen inte alls hittat droger på henne utan att det var damm osv. Hon är totalt oskyldig enligt henne och detta tror ju dottern på, även om hon förmodligen innerst inne vet att det inte stämmer så vill hon så gärna tro på sin mamma.
