Anonym (o)

Sun 12 May 18:11

1262 svar

Han vågar inte

Anonym (Deppig) skrev 2024-05-12 17:43:17 följande:

Nej jag är äcklig för att jag inte fattade skillnaden. Att jag trodde att han tyckte om mig. Min person. Inte för att jag var intresserad av en speciell typ av sex. Att jag trodde att jag betydde något. Försökte hålla kontakten.
Försökte förstå.
Men jag gör det nu. Det betydde inget. Han sa att han älskade mig för att det är sånt man säger till sin älskarinna, det ingår i spelet. Och jag var för dum för att förstå det. Trodde han menade det.

Så varför skrev du det då om att han ville bara för att han fick en viss typ av sex av dig? Vad ville du poängtera med det?

Anonym (o)

Mon 13 May 14:40

#538

Anonym (Deppig) skrev 2024-05-12 19:20:12 följande:

Jag vet inte. Ville bara skriva av mig.
Var så ledsen.

Ja. Mycket känslor då tänker man inte alltid helt logiskt och faktamässigt.

Det kan bli som sagor(kommer inte på något bättre passande ord nu, men liksom en påhittad berättelse om hur saker och ting förhåller sig) man berättar för sig själv.

Anonym (o)

Tue 14 May 13:48

#543

molly50 skrev 2024-05-14 13:38:18 följande:

Fast nu har han väl hört av sig och sagt till TS att de inte kan ses mer.
Så det är bara att hoppas att han håller sitt löfte och inte hör av sig mer.
För TS skull.

Ja, det skrev hon ju, men efter det så skriver TS i inlägg 539 att de har pratat lite nu, så verkar ju som att de hörts igen?

Anonym (o)

Tue 14 May 14:54

#548

molly50 skrev 2024-05-14 14:50:54 följande:

Ja,jag håller med dig. Men jag hoppas verkligen att han inte hör av sig mer.
För TS skull,då hon inte verkar klara av att avsluta det själv.
Hon förtjänar så mycket bätre,men behöver kanske professionell hjälp för att ta sig ur det här.

Så TS välmående ska ligga i hans händer och på att han inte hör av sig igen.

Det borde inte spela någon roll om han hör av sig eller ej, TS borde lämna honom bakom sig för gott oberoende av vad han tar sig för.

Anonym (o)

Tue 14 May 17:22

#555

Anonym (Deppig) skrev 2024-05-14 16:56:14 följande:

Tack, ska kolla upp mindler.

Det känns bara som att jag var så dum som trodde att det skulle vara även för mig. Att jag hade rätt att vara glad och kär. Borde förstått att det inte var sant.

Det är ingenting som är uttänkt i förväg, vem som ska hitta någon eller inte.

Anonym (o)

Tue 14 May 18:28

#559

Anonym (Deppig) skrev 2024-05-14 18:00:26 följande:

Jag låter snart som kaffedraken. Ber om ursäkt för det.

Men jag ville så gärna. Träffa någon. Ha en egen familj. Egna barn. Älska dem mer än jag blivit älskad. Få tala om det så att de vet om det. Den enda som får lyssna på det nu är min hund, men hon är också gammal och kommer inte heller finnas för alltid.
Vara stolt över någon. Någon som kunde trösta mig och som jag kunde stötta i med och motgångar.

Jag vet att det inte blivit barn med den här mannen men jag är ändå för gammal för det nu så jag har accepterat det. Men att vara helt ensam resten av livet, jag ville inte det.
Och så slösade jag bort så många år med att leva med någon som jag inte ville vara med och när jag äntligen tog mig iväg så mår jag ännu sämre och ifrågasätter varför jag ens finns. För att en man krossade mitt hjärta (han är toppen på isberget men ändå den utlösande faktorn). Kan inte bli mer patetiskt än så.

Stannar du kvar och väntar och hoppas på den här mannen (för det vet jag att du gör därinne i dig någonstans, även om du säger att det är slut nu, eller kommer du säga nej om han hör av sig igen?) så ökar du oddsen för att det kommer bli som du säger, du kommer sluta ensam gammal och olycklig.

Det du behöver är att ägna dig och fokusera på annat som ger ett värde för dig, för att skapa ett avstånd till honom och lättare komma över honom. Fritidsintressen, hobbys, aktiviteter med hunden, kanske träffa andra som också har hundar? Vänner, resor.

Och ju fortare du kommer över honom desto fortare kan du eventuellt släppa in en annan till ditt hjärta.

Anonym (o)

Wed 15 May 15:30

#575

molly50 skrev 2024-05-14 19:16:52 följande:

Det har jag inte påstått. Men det kanske blir lättare för TS att gå vidare om han slutar höra av sig.
Så länge han fortsätter höra av sig så bygger TS upp nya luftslott och så fortsätter det så.
Och eftersom hon själv inte verkar klara av att avsluta det så är det kanske bättre att han gör det.

ok, det har du inte påstått, sen skriver du ett helt inlägg som går ut på just det att TS välmående kommer att hänga på honom och ligga i hans händer...

Anonym (o)

Wed 15 May 15:46

#576

Anonym (Deppig) skrev 2024-05-15 12:17:04 följande:

Jag förstår mycket väl att det inte gör lika ont för honom, men jag hoppas verkligen att han känner nånting i alla fall. Att han åtminstone kommer ihåg mig som någon som faktiskt ville, som hade gjort allt för honom. Och att han tänker på mig med ett glatt hjärta. Vad som kunnat hända under en annan tid och en annan plats.

Anonym (Deppig) skrev 2024-05-15 10:50:21 följande:

Jag vet inte, förmodligen är det dumt, men det kändes som att jag redan hade tagit mig så långt. Det kändes bra att ha en liten, liten kontakt. Jag hade inga förhoppningar att ta det vidare, jag var nöjd att bara hålla det till artighetsfraser. Och så tog han det vidare och det var så onödigt. För han visste vad jag ville och att jag inte skulle säga nej.
Det känns verkligen som att det för mig skulle vara lättare att ta mig vidare om vi kunnat ha en liten kontakt. Om vi skulle kunna springa på varandra någon gång.
För jag tyckte ju om honom, som person. Inte bara pga att jag var kär i honom utan också som en vän.
Och nu gör det bara ont och det känns som att jag hellre är ensam resten av livet än lever ett mediokert liv med någon annan. För jag kommer inte känna så här för någon igen,det känns verkligen så.

Det hade varit så skönt om han kunde säga förlåt, det är jobbigt för mig med. Men det måste bli så ändå.
Det skulle inte förändra något, men jag skulle veta att jnte är ensam i smärtan.

Anonym (Deppig) skrev 2024-05-14 18:42:16 följande:

Och det här är så himla tråkigt att det behövde hända, jag var så på god väg att gå vidare och så tog han det för långt. Stannade inte vid småprat utan började blanda in framtiden. För att sen rycka undan mattan för mig igen. Jag lovar er, det känns precis som att få ett slag i magen. Man tappar luften.

Jag vet inte TS, det verkar som att du hänger upp allting på vad han gör och säger, du är beroende av hur han handlar. Ibland skyller du tex på hur han gjorde, därför kunde du inte fortsätta att gå vidare. När ska du ta ansvar för dig själv för att göra det du behöver? Du kan inte räkna med att han kommer göra som du önskar eller ge dig det du behöver för att kunna gå vidare. Du kan bara räkna med dig själv.

Anonym (o)

Wed 15 May 15:55

#577

Anonym (Deppig) skrev 2024-05-14 18:42:16 följande:

Och jag vill inte släppa in någon annan i hjärtat, för det första så är det så otroligt trasigt nu och att riskera den här smärtan en gång till? Aldrig i livet.

Här skriver du däremot något som man skulle kunna kalla för att ta ansvar för sitt eget välmående. Sen om det är rätt sätt kan ju diskuteras, men du har åtminstone bestämt dig för att skydda dig på detta sätt. Var finns den självbevarelsedriften när det gäller denna man? Varför lämnar du ut ditt hjärta och dina känslor till hans nåd? Varför utsätter du dig gång på gång för att kunna bli sårad av honom?

Anonym (o)

Fri 17 May 10:39

#638

Anonym (Deppig) skrev 2024-05-17 10:30:20 följande:

Hur svårt ska det vara ha att hitta någon som vill kalla mig för sin. Säga min tjej, min kvinna. Jag vet att många tycker att man hävdar ägandeskap, men för mig är det den finaste komplimang man kan få. Han säger min kvinna - inte att han äger mig men att vi gör ihop, han är stolt över mig.

Vill så gärna vara någons, och någon ska vara min. Jag kan säga MIN man.

Idag är tårarna tillbaka. Det var kommentaren ovan att loppet är kört nu, som jag trodde kommer ingen längre vilja ha mig som knuffade dit mig. Höll mig hela dagen igår men nu gråter jag ohämmat igen.

Har du så dålig självkänsla att du tar någon anonym tyckares ord som fakta. Du behöver jobba på det. Berätta för terapeuten att du kan totalt bryta ihop av en sådan sak, hur lättledd du är.

Han vågar inte

INNEHÅLL