Anonym (Dubbla måttstockar) skrev 2024-01-10 10:10:02 följande:
?Statistiken, både i Sverige och internationellt är entydig ? när det gäller att välja partner ratar kvinnor i allmänhet män som har lägre utbildning än de själva och/eller som står under dem på den etablerade yrkessociala rangskalan.? Så skrev Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i en artikel 2013. Han påpekar att parbildningen är asymmetrisk, på så vis att män väljer nedåt och kvinnor uppåt. Enligt en enkätundersökning som har genomförts i 30 länder om framtida partnerval, rankar långt fler unga kvinnor än unga män den tilltänkta partnerns ?framtida intjäningsförmåga? som en viktig faktor i sammanhanget.
Bland män i Sverige i åldrarna 25 till 45 år som har ett akademiskt arbete lever 73 procent i ett hushåll med barn. Bland arbetslösa eller långtidssjukskrivna män i samma ålder är siffran 23 procent. För jämnåriga kvinnor finns ingen sådan koppling till ställningen i arbetslivet.
? Dessa siffror är inget för vekhjärtade romantiker, utbrister Bo Rothstein när jag ringer upp honom.
//
Björn Werner skriver i sin krönika i GP (18/11) om hotet mot de svenska lågutbildade männen. De kommer att bli över - när unga kvinnor söker efter en partner ratar de nämligen sådana män. Det visar forskningen helt entydigt, enligt Bo Rothstein, som citeras i krönikan.
Det låter oroande. Redan 1990 hade svenska kvinnor passerat svenska män i utbildningsnivå. Och klyftan bara ökar. Av dem som är födda 1980 har lite mer än 60 procent av kvinnorna påbörjat någon typ av högskoleutbildning, mot drygt 40 procent av männen. Om kvinnor skulle rata män med lägre utbildning än de själva, skulle mängder av män med låg utbildning få leva ensamma och barnlösa.
Nu är det lyckligtvis inte så. En avhandling utgiven 2017 från Sociologiska institutionen på Stockholms universitet ger lugnande besked. Forskaren Margarita Chudnovskaya har undersökt samtliga svenska universitetsutbildade personer födda de tre första åren i början på varje decennium, alltså 1940-42, 1950-52, 1960-62 och 1970-72. Hon har tagit reda på om de har barn eller inte och i så fall vilken utbildningsnivå den andra föräldern har.
Hos dem som föddes på 1940-talet tycks Rothsteins modell stämma.
Men i takt med att kvinnorna ångat förbi männen i på universiteten har också familjemönstren med tiden ändrats och är nu spegelvända mot hur de var förr. Bland högutbildade kvinnor födda 1970-72 är bara 15 procent barnlösa, ungefär samma andel som bland svenska kvinnor i allmänhet. Och fler än 50 procent har skaffat barn med en lägre utbildad man, medan 31 procent har barn med en högutbildad partner.
Utbildning har hon ju själv, så hon tittar nog efter andra egenskaper hos den blivande fadern till sina barn.
