Läste en artikel om en kvinna som nu blir mamma vid 53.
Vad tycker ni andra om det? Härligt eller egoistiskt? Jag är kluven. Fick själv sista bebisen (naturligt) vid nästan 41 och tyckte att det kändes gammalt - jag är pigg och stark i kroppen nu men är ju ändock äldre.
Frågan gller även män som blir pappor vid samma ålder, mågot som ju är mkt vanligare.
Vsd är för gammalt?
Det är inte en optimal ålder. Jag var 40 när jag blev mamma och hade jag fått välja hade det blivit ca 10 år tidigare. Men nu blev det som det blev och så var det säkert även för mamman som det handlar om i TS.
Rent krasst kan ju en som blir mamma vid 30 dö när hon är 75 och någon som får barn som 50-åring kan leva till 95 och då har de haft lika lång tid med sina barn.
Sedan handlar det också om fysisk och mental hälsa, risken att bli sjuk och/eller dement är ju högre ju äldre man blir. Det är ett faktum.
Jag har ju varit sjuk på sätt jag aldrig hade kunnat förutspå när jag fick barn. Det hade hänt mig oavsett när jag fick barn, men för barnets skull kanske det hade varit bättre om han var lite äldre när det hände.
Läste en artikel om en kvinna som nu blir mamma vid 53.
Vad tycker ni andra om det? Härligt eller egoistiskt? Jag är kluven. Fick själv sista bebisen (naturligt) vid nästan 41 och tyckte att det kändes gammalt - jag är pigg och stark i kroppen nu men är ju ändock äldre.
Frågan gller även män som blir pappor vid samma ålder, mågot som ju är mkt vanligare.
Vsd är för gammalt?
Det är inte en optimal ålder. Jag var 40 när jag blev mamma och hade jag fått välja hade det blivit ca 10 år tidigare. Men nu blev det som det blev och så var det säkert även för mamman som det handlar om i TS.
Rent krasst kan ju en som blir mamma vid 30 dö när hon är 75 och någon som får barn som 50-åring kan leva till 95 och då har de haft lika lång tid med sina barn.
Sedan handlar det också om fysisk och mental hälsa, risken att bli sjuk och/eller dement är ju högre ju äldre man blir. Det är ett faktum.
Jag har ju varit sjuk på sätt jag aldrig hade kunnat förutspå när jag fick barn. Det hade hänt mig oavsett när jag fick barn, men för barnets skull kanske det hade varit bättre om han var lite äldre när det hände.
Inte för det spelar roll direkt, men antar att ts syftar på en kvinna som redan hade ett flertal barn sedan innan, men ville så gärna ha en stor familj och valde därför att själv på egen hand sätta in ett färdigt embryo ifrån en klinik, som fanns sparat . Intentionen var att hon själv skulle uppfostra det sista barnet, vad jag tolkade det som. (Hon har även berättat detta i tv)
En 53-årig kvinna kan inte få barn med egna ägg, och eftersom jag är emot att barn tillverkas på konstgjort sätt med donerade könsceller, så är jag emot detta såklart. Barn har rätt att växa upp med sina riktiga föräldrar, om dessa inte är klart olämpliga - men även då ska barnen veta vilka föräldrarna är, kanske ha möjlighet att lära känna någon i sin släkt på den sidan, få ärva minnessaker och stå i ett släktträd. Detta är superviktigt, det blir så många rotlösa människor ändå utan att man behöver skapa dem.
Till detta, så är det väldigt farligt att som kvinna att vara gravid och föda så sent, när kroppen redan är inne på sina reservsystem och inte har den extra kapacitet som behövs, för att klara av graviditet/förlossning på ett säkert sätt. Jag menar, sådant är påfrestande till och med för en ung och frisk kvinna, många gånger!
Angående män så föreligger inte ovanstående problem, så det är inte riktigt samma sak. Män har i alla tider gift om sig med yngre kvinnor, när den gamla frun avlidit (inte sällan i samband med graviditet/förlossning), och fått en rad nya barn. Så det är inget onaturligt eller konstigt SÅ. I och med att kvinnan måste vara mycket yngre (innan vi började med donatorceller), så fanns det också en hyfsad garanti för att åtminstone en av föräldrarna skulle leva tills barnet var ordentligt vuxet.
Om en 53-årig man idag ska skaffa barn på naturligt sätt med sin 40-åriga fru, är upp till dem. Man får hoppas att de tar hänsyn till sina individuella förutsättningar (är de ungdomliga och pigga, har deras egna föräldrar avlidit tidigt i någon ärftlig sjukdom eller är de still going strong, har de råd med barnflicka om de skulle uppleva småbarnsperioden som väldigt jobbig, kan den ena gå ner i arbetstid, sluta med affärsresor o.s.v., om den andra tycker att det är väldigt jobbigt att ta hand om barnet ensam långa tider i sträck?).
Inte för det spelar roll direkt, men antar att ts syftar på en kvinna som redan hade ett flertal barn sedan innan, men ville så gärna ha en stor familj och valde därför att själv på egen hand sätta in ett färdigt embryo ifrån en klinik, som fanns sparat . Intentionen var att hon själv skulle uppfostra det sista barnet, vad jag tolkade det som. (Hon har även berättat detta i tv)
Det där är knepigt.
Frågar man barnet som fötts av en 53-åring så är nog svaret aldrig att barnet hade önskat att hen inte blivit till.
Å andra sidan tycker jag det är rätt egoistiskt att skaffa barn när man är så gammal. Fast å andra ä att skaffa barn alltid egoistiskt så.?Och jag har träffat på 99-åringar som är helt friska, rörliga och klara i knoppen och 65-åringar som är precis tvärtom. Sen finns det ju en och annan kvinna som blir naturligt gravid som 50+ också. Efter dom trott att dom passerat klimakteriet. Och hur skulle man göra då? Ta bort det bara för att. Trots att man är kärnfrisk och verkligen vill ha barnet.
Inte för det spelar roll direkt, men antar att ts syftar på en kvinna som redan hade ett flertal barn sedan innan, men ville så gärna ha en stor familj och valde därför att själv på egen hand sätta in ett färdigt embryo ifrån en klinik, som fanns sparat . Intentionen var att hon själv skulle uppfostra det sista barnet, vad jag tolkade det som. (Hon har även berättat detta i tv)
En 53-årig kvinna kan inte få barn med egna ägg, och eftersom jag är emot att barn tillverkas på konstgjort sätt med donerade könsceller, så är jag emot detta såklart. Barn har rätt att växa upp med sina riktiga föräldrar, om dessa inte är klart olämpliga - men även då ska barnen veta vilka föräldrarna är, kanske ha möjlighet att lära känna någon i sin släkt på den sidan, få ärva minnessaker och stå i ett släktträd. Detta är superviktigt, det blir så många rotlösa människor ändå utan att man behöver skapa dem.
Till detta, så är det väldigt farligt att som kvinna att vara gravid och föda så sent, när kroppen redan är inne på sina reservsystem och inte har den extra kapacitet som behövs, för att klara av graviditet/förlossning på ett säkert sätt. Jag menar, sådant är påfrestande till och med för en ung och frisk kvinna, många gånger!
Angående män så föreligger inte ovanstående problem, så det är inte riktigt samma sak. Män har i alla tider gift om sig med yngre kvinnor, när den gamla frun avlidit (inte sällan i samband med graviditet/förlossning), och fått en rad nya barn. Så det är inget onaturligt eller konstigt SÅ. I och med att kvinnan måste vara mycket yngre (innan vi började med donatorceller), så fanns det också en hyfsad garanti för att åtminstone en av föräldrarna skulle leva tills barnet var ordentligt vuxet.
Om en 53-årig man idag ska skaffa barn på naturligt sätt med sin 40-åriga fru, är upp till dem. Man får hoppas att de tar hänsyn till sina individuella förutsättningar (är de ungdomliga och pigga, har deras egna föräldrar avlidit tidigt i någon ärftlig sjukdom eller är de still going strong, har de råd med barnflicka om de skulle uppleva småbarnsperioden som väldigt jobbig, kan den ena gå ner i arbetstid, sluta med affärsresor o.s.v., om den andra tycker att det är väldigt jobbigt att ta hand om barnet ensam långa tider i sträck?).