Invandrarbarnen är elaka och hotfulla mot min son för att han är svensk. Hur ska vi agera? Sluta gå dit?

Vi bor 10 minuters bussfärd från en fantastisk lekplats, med en linbana, som ligger mitt i ett miljonprogramområde. Min 9-årige son älskar den lekplatsen och årets höjdpunkt är att vi åker dit minst en gång i veckan under sommarhalvåret och vi har gjort så sedan har var i 4-årsåldern.

Nu har det - säkert på grund av omvärldsläget - blivit riktigt otrevligt för vår son att vara där. Det är bara enstaka individer som är elaka, men eftersom det är olika barn varje gång, så har det blivit till ett problem. Visst har det uppstått kulturkrockar tidigare, men då framför allt mellan mig och vissa män som haft synpunkter på min klädsel eller annat, men det har i princip försvunnit under de senaste åren och är ingenting som har påverkat min son.

Ofta fungerar det bra vid linbanan. Barnen är oerhört hjälpsamma och bra på turtagning, men den här sommaren har min son blivit utsatt varje gång vi har varit där, inte av alla men av några och inte hela tiden, men det påverkar honom.

Det största problemet tycks vara att han är långhårig. De tror att han är tjej och när han säger att han är kille, så retas de och det verkar också vara där som den omvända rasismen uppstår. Han blir kallad "svenne", "svensson", blir tillsagd att "stick tillbaka till ditt eget område, svennebanan" till rent obehagliga kommentarer om att "alla svenskar ska sprängas" och att barnen retas om jag eller min sons far ställer sig intill och lyssnar. De fintar, ljuger och hindrar honom från att åka linbanan, trots att det är hans tur. Om jag eller min man säger ifrån så påstår barnen att vår son är rasist och har kallat dem för terrorister eller sagt andra saker som vår son inte känner till vad det är för något. Vi står ju bredvid och hör dialogerna så vi vet att vår son inte säger så. De frågar om han är kristen och om han vill döda alla muslimer. När vår son säger att han inte tror på Gud, så blir de elaka mot honom för den sakens skull.

Vår son blir mycket ledsen och frågar oss varför det alltid finns några dumma barn på den där lekplatsen. Vi har försökt förklara att barnen kan ha varit med om krig och andra hemskheter eller att deras föräldrar inte har lärt dem, samt uppmuntrat honom att vara kvar och leka. Förr eller senare ger ju de elaka barnen upp och då har han roligt igen tillsammans med trevliga och hjälpsamma barn. (Det enda är väl att ALLA tror att han är tjej, tills han berättar att han är kille, men där har vi sagt att barn i det området inte är vana vid långhåriga killar.

Nu har det gått så långt att han vägrar gå dit. Han grät över det, eftersom han älskar den där linbanan så himla mycket och vi beslutade oss för att leta reda på en annan linbana. Den linbanan är inte möjligt att åka spontant till eftersom vi var tvungna att byta tre bussar för att åka dit. Det tog alldeles för lång tid och rent allmänt så var inte den lekplatsen inte alls lika fin som den som vi brukar åka till, som har "bad"vatten, grillar, jättefina lekredskap etc. Men det skar i mitt hjärta när han, mycket tveksam, gick fram till linbanan, lyste upp och konstaterade högt att "Åh, jag kan se på de här barnen att ingen kommer att reta mig för mitt långa hår eller säga att jag är en svensson som hatar muslimer", när han insåg att det bara fanns etniskt svenskar på den lekplatsen. Efter det vägrar han åka till lekplatsen som finns i närheten och säger att han "nog är en sån som helst bara leker med folk som ser ut" som honom själv.

Jag är så förbannad på de otrevliga ungarna och fylls av ett raseri kring att de ska fan inte köra bort oss från en lekplats bara för att min son är svensk (jag har givetvis inte sagt det högt) och jag har sagt åt mitt barn att han måste försöka se det positivt - det är ju många snälla och trevliga barn på lekplatsen, men han svarar numer att han inte vill dit "eftersom det ALLTID är sådana där barn som är elaka och dumma där", så det spelar ingen roll att han faktiskt har haft roligt fyra och en halv timme av fem timmar.

Hur ska jag agera här? Vad är enklaste viset att få bukt med problemen? Konsekvent stå och säga emot (en del, lite äldre barn är ganska obehagligt hotfulla) se till att min son fortsätter stå upp för sig själv och inte viker sig? Försöka lära honom ta mer plats? Låta dem "vinna" och strunta i att åka dit? Skriva insändare i tidningen?