• Anonym (hjälp)

    Invandrarbarnen är elaka och hotfulla mot min son för att han är svensk. Hur ska vi agera? Sluta gå dit?

    Vi bor 10 minuters bussfärd från en fantastisk lekplats, med en linbana, som ligger mitt i ett miljonprogramområde. Min 9-årige son älskar den lekplatsen och årets höjdpunkt är att vi åker dit minst en gång i veckan under sommarhalvåret och vi har gjort så sedan har var i 4-årsåldern.


    Nu har det - säkert på grund av omvärldsläget - blivit riktigt otrevligt för vår son att vara där. Det är bara enstaka individer som är elaka, men eftersom det är olika barn varje gång, så har det blivit till ett problem. Visst har det uppstått kulturkrockar tidigare, men då framför allt mellan mig och vissa män som haft synpunkter på min klädsel eller annat, men det har i princip försvunnit under de senaste åren och är ingenting som har påverkat min son.


    Ofta fungerar det bra vid linbanan. Barnen är oerhört hjälpsamma och bra på turtagning, men den här sommaren har min son blivit utsatt varje gång vi har varit där, inte av alla men av några och inte hela tiden, men det påverkar honom.


    Det största problemet tycks vara att han är långhårig. De tror att han är tjej och när han säger att han är kille, så retas de och det verkar också vara där som den omvända rasismen uppstår. Han blir kallad "svenne", "svensson", blir tillsagd att "stick tillbaka till ditt eget område, svennebanan" till rent obehagliga kommentarer om att "alla svenskar ska sprängas" och att barnen retas om jag eller min sons far ställer sig intill och lyssnar. De fintar, ljuger och hindrar honom från att åka linbanan, trots att det är hans tur. Om jag eller min man säger ifrån så påstår barnen att vår son är rasist och har kallat dem för terrorister eller sagt andra saker som vår son inte känner till vad det är för något. Vi står ju bredvid och hör dialogerna så vi vet att vår son inte säger så. De frågar om han är kristen och om han vill döda alla muslimer. När vår son säger att han inte tror på Gud, så blir de elaka mot honom för den sakens skull.


    Vår son blir mycket ledsen och frågar oss varför det alltid finns några dumma barn på den där lekplatsen. Vi har försökt förklara att barnen kan ha varit med om krig och andra hemskheter eller att deras föräldrar inte har lärt dem, samt uppmuntrat honom att vara kvar och leka. Förr eller senare ger ju de elaka barnen upp och då har han roligt igen tillsammans med trevliga och hjälpsamma barn. (Det enda är väl att ALLA tror att han är tjej, tills han berättar att han är kille, men där har vi sagt att barn i det området inte är vana vid långhåriga killar.


    Nu har det gått så långt att han vägrar gå dit. Han grät över det, eftersom han älskar den där linbanan så himla mycket och vi beslutade oss för att leta reda på en annan linbana. Den linbanan är inte möjligt att åka spontant till eftersom vi var tvungna att byta tre bussar för att åka dit. Det tog alldeles för lång tid och rent allmänt så var inte den lekplatsen inte alls lika fin som den som vi brukar åka till, som har "bad"vatten, grillar, jättefina lekredskap etc. Men det skar i mitt hjärta när han, mycket tveksam, gick fram till linbanan, lyste upp och konstaterade högt att "Åh, jag kan se på de här barnen att ingen kommer att reta mig för mitt långa hår eller säga att jag är en svensson som hatar muslimer", när han insåg att det bara fanns etniskt svenskar på den lekplatsen. Efter det vägrar han åka till lekplatsen som finns i närheten och säger att han "nog är en sån som helst bara leker med folk som ser ut" som honom själv.


    Jag är så förbannad på de otrevliga ungarna och fylls av ett raseri kring att de ska fan inte köra bort oss från en lekplats bara för att min son är svensk (jag har givetvis inte sagt det högt) och jag har sagt åt mitt barn att han måste försöka se det positivt - det är ju många snälla och trevliga barn på lekplatsen, men han svarar numer att han inte vill dit "eftersom det ALLTID är sådana där barn som är elaka och dumma där", så det spelar ingen roll att han faktiskt har haft roligt fyra och en halv timme av fem timmar.


    Hur ska jag agera här? Vad är enklaste viset att få bukt med problemen? Konsekvent stå och säga emot (en del, lite äldre barn är ganska obehagligt hotfulla) se till att min son fortsätter stå upp för sig själv och inte viker sig? Försöka lära honom ta mer plats? Låta dem "vinna" och strunta i att åka dit? Skriva insändare i tidningen?


     

  • Svar på tråden Invandrarbarnen är elaka och hotfulla mot min son för att han är svensk. Hur ska vi agera? Sluta gå dit?
  • Anonym (Vet hur det är)

    Känner verkligen med dig TS!
    Jag hade inte fortsatt åka dit med mitt barn tyvärr - även om man såklart ska kunna det.

    Ett alternativ skulle ju kunna vara att säga åt barnen och följa med de hem och prata med föräldrarna? 

    För 7 år sedan bodde vi i ett område där jag är uppväxt. Det var fantastiskt när jag var liten. Många fina gårdar där alla barn kunde mötas och leka. Det fanns typ 3 invandrarfamiljer på den tiden.
    Iallafall så var vår 8åriga son ute och lekte. Han kom hem helt förstörd och grät och utan byxor.

    Då hade en pojke tvingat av honom byxorna, spottat på honom och kissat på honom samtidigt som han hade hotat honom.
    Både jag och min man blev tokiga och sprang ut för att leta upp denna pojke. Vår som visade i vilken trappuppgång han bodde men mer än så visste vi inte. Min man skrek den här pojkens namn i trappuppgången tills föräldrarna öppnade. Min man, som på riktigt är världens lugnaste, aldrig arg eller aggressiv, var så arg att föräldrarna inte fick en syl i vädret. De bad om ursäkt för sin son.

    Har tyvärr många historier därifrån. Man kunde se hur kvinnorna satt ute med sina små barn medan deras barn kring 8-13 tände eld i papperskorgar. De sa aldrig åt sina barn.

    Vi flyttade kort därefter. Nu går det knappt att vara i det området längre. Det är BARA invandrare där och de har behövt bygga en avskiljare nere i centrum för att ungarna/ungdomarna förstör. Flera av personalen på Ica har slutat där och säger att det är incidenter på affären i stort sett dagligen.

    De bråkar, förstör och skitar ner. Riktigt tragisk utveckling.
    Detta är också i en liten stad i Östergötland.

  • Anonym (Mederic)
    Anonym (Magnus) skrev 2023-08-09 08:46:59 följande:

    TS varför startar du en tråd så full av uppenbara rasistiska lögner som aldrig hänt? 


    Det är MÅNGA, både barn och vuxna, som upplevt trakasserier och djupt obehagligt bemötande av personer - företrädesvis unga män och småpojkar - från Mellanöstern och Afrika. Flickor och kvinnor har ett avsevärt bättre bemötande och det är trevligt att prata (försöka samtala i många fall) med dem- Men männen och pojkarna... Frågan är hur dessa manliga individer lärt sig sitt sätt att agera och hur man ändrar deras beteende. Jag har en granne som är lärare på ett högstadium där 25-30% av eleverna kommer från Afrika och Mellanöstern, alltså ingen överrepresentation. Hon säger samma sak som jag upplevt: flickorna är i regel förtjusande, vill lära sig, vill bli något, är uppmärksamma. Medan pojkarna med få undantag är oförskämda, hånfulla och ofta hotande, kommer och går som de vill. Min granne har blivit hotad till livet av en elev, blivit spottad på mer än en gång, får höra sexistiska invektiv praktiskt taget dagligen. Allt anmäls på denna skola, men inget händer. Jag undrar hur länge hon orkar

    Så Magnus! Ta dig en titt runtom i landet med början i invandrartyngda kvarter i din hembygd och ta av dig dina rosafärgade glasögon. Det är djupt sorgligt och mycket obehagligt det som sker nu.
  • molly50
    Anonym (Magnus) skrev 2023-08-09 08:46:59 följande:

    TS varför startar du en tråd så full av uppenbara rasistiska lögner som aldrig hänt? 


    Varför tycker du det är uppenbart att det är rasistiska lögner som aldrig har hänt?
    Utveckla gärna.
  • Anonym (gg)

    Det är de vuxna som är problemet egentligen, det kommer hemifrån. Jag jobbar på en arbetsplats med i stort sett bara nyanlända och i övrigt personer som bott i Sverige i 8 år eller mindre men aldrig har integrerats på det sättet att de tex fortfarande knappt kan språket, umgås inte med svenskar, bor i områden med enbart invandrare,pratar även sina hemspråk på jobbet till stor del, så de lär sig inte heller. 

    De hade jättemånga förutfattade meningar om mig i början när jag kom dit, jag är 50% svensk/norsk, men de tyckte jag såg svensk ut så de antog att jag skulle vara humorbefriad, tråkig, strikt, elak osv har de själva berättat efter att vi lärt känna varandra. Att jag skulle sätta dem på plats eller liknande. Flera har blivit väldigt förvånade över att vi har mycket gemensamt.

    Det finns dock fortfarande de som helt går på sina fördomar, och säger sånt som "Du som är svensk gör ju si och så", "Det har aldrig du varit med om som är svensk", de tar även för givet att jag har liknande värderingar som de ser på tv och i media att svenskar har när det gäller sex och festande etc. Jag jobbar även med framförallt män som inte kan ta att jag som kvinna ber dem utföra vissa arbetsuppgifter, eller trots att vi arbetar anställda som samma sak inte vill göra vissa uppgifter och låter mig göra dem.

  • fultextad användarhandbok
    flygrl skrev 2023-08-08 23:23:45 följande:
    Verkligen, så är det ju. Fiiina priviligierade svenskar som ääälskar mångkulturen vill ju oftast inte själva bo i mångkulturen utan håller sig i sina kvarter. Med tiden blir det troligen gated communities på riktigt medans förorten också blir alltmer segregerad. Och det sker segregering i förorten med, olika grupper mot varandra. Something wicked our way comes. 
    Hoppas vi kan bryta den utvecklingen. 😮
    Säkert är det så, så länge den finns på betryggande avstånd är det lätt att försköna den. Jag kan erkänna att jag helst bor med de mina, som i och för sig är en rätt stor grupp. Några utlänningar i bostadsområdena gör mig ingenting, men i en segregerad förort vill jag inte bo. Fast jag är varken fin eller kulturell.
  • flygrl
    fultextad användarhandbok skrev 2023-08-09 15:13:41 följande:
    Säkert är det så, så länge den finns på betryggande avstånd är det lätt att försköna den. Jag kan erkänna att jag helst bor med de mina, som i och för sig är en rätt stor grupp. Några utlänningar i bostadsområdena gör mig ingenting, men i en segregerad förort vill jag inte bo. Fast jag är varken fin eller kulturell.
    Det som stör mig är just dom som förskönar förorten och mångkulturen men samtidigt inte vill bo i den när det kommer till kritan. Och det märks dom människorna oftast är helt okunniga och aningslösa om verkligheten i Biskopsgården, Rosengård eller Norra Botkyrka.

    Att svenskar inte vill bo i förorten förstår jag och själv tänker jag inte heller stanna här så mycket längre. Mina syskon har redan dragit och vi hoppas få med oss föräldrarna med. Det är också det att som svarta möter vi mindre rasism bland svenskar generellt än här i förorten. 
  • flygrl
    fultextad användarhandbok skrev 2023-08-09 15:13:41 följande:
    Säkert är det så, så länge den finns på betryggande avstånd är det lätt att försköna den. Jag kan erkänna att jag helst bor med de mina, som i och för sig är en rätt stor grupp. Några utlänningar i bostadsområdena gör mig ingenting, men i en segregerad förort vill jag inte bo. Fast jag är varken fin eller kulturell.
    Förresten tycker jag du är fin på ett bra sätt och bl.a. bidrar med helt fantastisk poesi i forumet. 😉
  • Anonym (Lukas)
    Anonym (gg) skrev 2023-08-09 14:17:24 följande:

    Det är de vuxna som är problemet egentligen, det kommer hemifrån. Jag jobbar på en arbetsplats med i stort sett bara nyanlända och i övrigt personer som bott i Sverige i 8 år eller mindre men aldrig har integrerats på det sättet att de tex fortfarande knappt kan språket, umgås inte med svenskar, bor i områden med enbart invandrare,pratar även sina hemspråk på jobbet till stor del, så de lär sig inte heller. 

    De hade jättemånga förutfattade meningar om mig i början när jag kom dit, jag är 50% svensk/norsk, men de tyckte jag såg svensk ut så de antog att jag skulle vara humorbefriad, tråkig, strikt, elak osv har de själva berättat efter att vi lärt känna varandra. Att jag skulle sätta dem på plats eller liknande. Flera har blivit väldigt förvånade över att vi har mycket gemensamt.

    Det finns dock fortfarande de som helt går på sina fördomar, och säger sånt som "Du som är svensk gör ju si och så", "Det har aldrig du varit med om som är svensk", de tar även för givet att jag har liknande värderingar som de ser på tv och i media att svenskar har när det gäller sex och festande etc. Jag jobbar även med framförallt män som inte kan ta att jag som kvinna ber dem utföra vissa arbetsuppgifter, eller trots att vi arbetar anställda som samma sak inte vill göra vissa uppgifter och låter mig göra dem.


    Man måste själv vilja integreras, annars går det aldrig.

    Pratar man bara sitt hemspråk, förutom de tillfällen då man är tvungen att kommunicera på svenska,,så lär man sig inte språket.

    Går att lägga hur många miljarder kronor som helst på integrationsprojektet utan lyckat resultat om inte individen verkligen vill integreras.
  • fultextad användarhandbok
    flygrl skrev 2023-08-09 21:16:43 följande:
    Det som stör mig är just dom som förskönar förorten och mångkulturen men samtidigt inte vill bo i den när det kommer till kritan. Och det märks dom människorna oftast är helt okunniga och aningslösa om verkligheten i Biskopsgården, Rosengård eller Norra Botkyrka.

    Att svenskar inte vill bo i förorten förstår jag och själv tänker jag inte heller stanna här så mycket längre. Mina syskon har redan dragit och vi hoppas få med oss föräldrarna med. Det är också det att som svarta möter vi mindre rasism bland svenskar generellt än här i förorten. 
    Så länge de är på betryggande avstånd är det lätt att försköna, då kan man plocka ut utvalda delar och slänga resten som är obehagligt. De som gör så borde bo där ett år. Rasism ska du inte behöva utstå. Jag hoppas att du finner ditt paradis på jorden, ett hem att lita på, bra platser finns och du ska hitta dit. Jag kom hem för en liten stund sedan, har varit på en fin ö. Kanske är den åt dig, vem vet. Skymning över ö där ingen längre bor. Enbuskagens skuggor står långa, förbehållslösa. Över vilda vattenvidder talar ensamhet. I denna ensamhet finns gemenskap. Där är fjärils vingslag i ljum bris över aftonäng. Där är strandglim och kärleksört som växer mot firmamentet i ovan. Kärlekens späda embryo i naturens famn lockar till smaklig förförelse. En påminnelse om livets flöde, en hyllning till existensen självt. En stjärna tänds, så ännu en och en av dem faller. Det doftar sensommar ute och stjärnfallens tid är kommen. Ser natt blir till dag och låter gryningens vindar föra mig hem.
    flygrl skrev 2023-08-09 21:21:57 följande:
    Förresten tycker jag du är fin på ett bra sätt och bl.a. bidrar med helt fantastisk poesi i forumet. 😉
    Tack så väldigt! Från runsten och kilskrift till denna moderna versionen av de förra, hit dit vi ristar våra budskap. Mina budskap är måhända en dåres önskan att sprida någon sorts inspiration med hjälp av kolportageinlägg, att sammanställa upplevelser och att berätta något. Jag läser med behållning vad du författar i ämnen som intresserar mig, absolut inte min mening att på något vis förfölja dig i diverse trådar. Vissa ämnen är helt enkelt mer intressanta än andra, och du har något att berätta.
  • Meddelande borttaget
Svar på tråden Invandrarbarnen är elaka och hotfulla mot min son för att han är svensk. Hur ska vi agera? Sluta gå dit?