• Anonym (Mamma)

    Hur hantera att vara ifrån sina barn?

    Jag har 2 barn med en man. Vi bodde ihop många år, men är sedan 2 år särbo, pga att relationen var/är skakig. För barnen har det blivit mycket bättre. Dom har en mycket gladare pappa och slipper leva med smått irriterade föräldrar. Vi gör båda ALLT för att barnen ska ha det bra. 

    Under veckorna när vi jobbar flyter allt på ganska bra. Vi brukar har en barnfri kväll var i veckan då vi kan träna eller göra annat. Resten av veckan träffas vi alla eller har ett barn var. Helgerna är lite svårare, men pga barnens aktiviteter, kalasinbjudningar osv blir det ofta naturligt att vi delar upp barnen en del av dagen, så det går aldig en hel dag då jag inte får träffa nåt av barnen. 

    Nu under sommaren är det mycket svårare. Jag hittar på saker och vill då oftast ha med båda barnen. Min särbo vill inte följa med. När jag sen kommer hem vill han ha båda barnen hemma hos sig, vilket jag förstår. Kanske ett helt dygn eller mer. Jag är välkommen att komma till hans lägenhet, men när det är fint väder trivs jag inte helt med att vara inomhus.


    Jag har hus och därav en miljard saker att fixa, men när barnen är här blir jag orolig att dom ska gå hem till pappa om jag inte gör allt dom vill. Och att vara i huset när dom inte är här blir jag bara deppig av. Dom gånger jag är själv hemma går jag bara och tittar på klockan och undrar när dom ska komma hem. Städa och sånt brukar jag göra när dom lagt sig på kvällarna. 

    Detta är ju stor skillnad mot när man lever tillsammans hela familjen. Då kunde jag gå och småpyssla hemma i lugn och ro och även säga till barnen att  antingen hjälper du till eller ås får du leka själv. 


    Någon som känner igen sig? Hur  hanterar ni andra att vara utan era barn flera timmar eller en hel dag?

  • Svar på tråden Hur hantera att vara ifrån sina barn?
  • Anonym (what!)

    varför delar ni upp barnen???

    varför inte ha båda samtidigt och samtidigt köra typ 2-2-3 schema?

  • Anonym (what!)

    Har du problem i allmänhet med att vara själv?
    Är det bara barnen du saknar eller är det också rädslan att vara själv som ligger och spökar?

  • Anonym (what!)

    Tror du behöver öva på att vara helt själv hemma och möta dina demoner. Rid genom eldstormen, men med en psykologs hjälp.

  • Anonym (Mamma)
    Anonym (E) skrev 2023-08-06 12:04:23 följande:
    Jag tror att det är just aktivering som är det stora problemet, att du måste se till att göra saker på egen hand och skaffa ett eget liv. Träffa kompisar, göra och uppleva saker utanför hemmet, hålla på med hobbies och annat. Ni har väl ändå mobiler ifall de skulle vilja komma hem? Inte svårare än så. Ska du sitta och vakta hemmet OM de skulle dyka upp....? I hur många år då...? Du förstår väl att det inte är normalt?
    Jag har fullt upp med jobb, hem, trädgård, vänner och träning. Vet inte hur jag skulle hinna med en hobby också. ?!?!? Jag är aktiv. Det är inte alls det som är problemet. Mer att det är 1000 gånger roligare att klippa gräset medan barnen leker i poolen än med att bara lyssna på radio. 
  • Anonym (Hin håle)

    Ts, jag känner att du nog behöver söka hjälp. 
    Dels hur du ska kunna hantera att vara ensam men även hur man uppfostrar barn. 

  • Anonym (Mamma)
    Anonym (Oj) skrev 2023-08-06 22:21:51 följande:

    De flesta klarar av att barnen umgås med andra på sin fritid, de flesta barn i dina barns ålder är hellre med kompisar än med föräldrarna. 


    Du verkar ju även vilja vara med dom när de blir vuxna och har redan börjat tänka på när de ska flytta. 


    Sedan får du ju faktiskt ta ditt vuxna ansvar för dina beslut. Ni har bestämt att leva isär, då blir det så här. 


    Jag skulle inte valt detta. Om jag fick välja skulle jag bo med mina barn på heltid. Men klart du har rätt att jag måste ta vuxet ansvar. 
  • Anonym (Mamma)
    Anonym (what!) skrev 2023-08-07 14:53:00 följande:

    varför delar ni upp barnen???

    varför inte ha båda samtidigt och samtidigt köra typ 2-2-3 schema?


    Vad skulle det finnas för fördel att inte dela upp barnen? Vi gör inte det alltid, men nån dag i veckan.
  • Agda90
    Anonym (Mamma) skrev 2023-08-06 11:58:04 följande:
    Jo jag får saker gjort, men mår inte bra när jag inte är med barnen. Äldsta är 12.  Dom är med kompisar ibland, men det tycker jag är lättare att hantera. Visst saknar jag dom då med, men är samtidigt glad för deras skull att dom har så fina vänner. 
    Barnen har vi till låns. De kommer att gå sina egna vägar och leva sina egna liv. När tänkte du låta dina barn få bli egna individer som får träna sina egna vingar?
    För som det är nu så är det inte ett sunt beteende från din sida. De är borta några timmar och du saknar dem som om de hade varit borta flera dagar. Är du rädd att din särborelation kommer att ta slut och att barnen kommer att bo vv hos er?
    Din oro, är pappan olämplig förälder eller har du ett stort kontrollbehov?

     
    Jag har en 16 åring och en 12 åring hemma.
    12åringen var på sitt första läger i sommar. Tre hela dagar utan oss föräldrar. Hen hade hur kul som helst. Skickade inte ett enda sms till oss för hen hann inte! Vi visste att hen hade det otroligt bra för ledarna uppdaterade med inlägg på fb. 

    16 åringen flyttar om en månad eftersom hen har kommit in på en gymnasieutbildning med en speciell inriktning på annan ort som inte är pendlingsbar. Vi föräldrar gläds åt vår tonåring och peppar samtidigt som vi är noga med att låta hen veta att hen alltid kan komma hem när som helst. 

    Hade du klarat av att släppa din 12 åring så fri när hen blir 16? 

    Jag skulle rekommendera dig att prata med någon för risken är annars att din relation till barnen inom några få år kommer att bli ganska fel om de inte får något form av utrymme från dig. 
  • Anonym (Mamma)
    Anonym (Stora barn?) skrev 2023-08-06 17:55:41 följande:

    Men om de är stora nog att gå själv mellan er så kan de väl bara få en egen nyckel så kan de gå in som de själva vill?


    Ha det gör dom. 
  • Anonym (Aigne)
    Anonym (Mamma) skrev 2023-08-07 15:00:50 följande:
    Jag har fullt upp med jobb, hem, trädgård, vänner och träning. Vet inte hur jag skulle hinna med en hobby också. ?!?!? Jag är aktiv. Det är inte alls det som är problemet. Mer att det är 1000 gånger roligare att klippa gräset medan barnen leker i poolen än med att bara lyssna på radio. 

    Det är ju det här du behöver jobba på, du tycks inte trivas i ditt eget sällskap. Klipp gräset när barnen badar, men ägna då din egentid (när barnen är i väg hos sin pappa eller vänner) till att göra något för dig. Ta promenad, gå en kurs, träna, läs en bok, träffa en vän, se en tv serie Osv.


    Det är inte så att du innerst inne är missnöjd över särbo situationen och det är det som gör att du blir rastlös och får starka ensamhetskänslor de stunder du är ensam? Varför är ni särbo och trivs du med det?

Svar på tråden Hur hantera att vara ifrån sina barn?