Du har ju faktiskt skrivit att "du har ansvar för andras känslor" Varför låtsas du som att du inte har det? Är din åsikt att du har ett ansvar över folks känslor då dom blir nekade sex? Eller har du ändrat dig?
jag kan ärligt talat inte dras till minne när jag blivit sårad, inte av att bli nekad sex i alla fall. Har säkert hänt. Men vad tillför det diskussionen? Varför vill du veta det?
Är det svårt att svara på om du betecknar dig själv som incel så du försöker flytta frågan? Eller du kanske inte vill vara det så du försöker trycka ner ämnet?
Intressant att du fortsätter med din gaslighting. Här skriver du klart och tydligt att du anser att du har ansvar över andras känslor. Vet också att du tidigare skrivit att om någon hade haft sex med en incel så hade hon potentiellt räddat en väninna från att bli våldtagen.
Dina värderingar där du verkar anse att kvinnor ska ha sex med män som en slags välgörenhet är en incel åsikt. Värderingen härleds till en objektifiering av kvinnor där kvinnor ska vara servila, trevliga och allmänt angenäma (för män) dvs tar bort individen bakom kvinnan. Dvs incel-åsikter.
//
Jag har inte skrivit att sätta gränser är att svika någon. Jag skrev ju att svek för mig är att tex gå bakom och ljuga, eller inte hålla vad man lovade. Detta skrev jag för att jag fick en fråga om ifall jag blir sårad regelbundet, då svarade jag och berättade vad jag blir sårad av.
Nej sex är väl ingen förpliktelse? har inte skrivit något om förpliktelse.
Om man redan vet att någon inte vill så borde man väl vara beredd på ett nej igen då antar jag. Jag tycker ärligt talat det är jättesvårt att prata om ansvar för känslor. Jag har aldrig tänkt på det sättet, har aldrig haft anledning liksom. Det går väl automatiskt att man inte vill såra andra, ska man tänka att andra får ta ansvar själva för om de blir ledsna så är det ju fritt fram att tex svika och ljuga vilket jag kan förstå att man blir sårad av.
Men för att försöka svara ändå så hade det varit jag så hade jag inte utsatt mig för att fråga trots jag vet svaret, en självbevarelsedrift liksom. Nu hade jag väl inte blivit direkt sårad av ett nej heller men känns onödigt liksom.
Man kan alltid söka det, betyder inte att man tycker man förtjänar det. Det är nog mer att om de ska ha något, så ska de ha x y z eller ingenting alls. Sen kan ju kvinnan börja prata med någon som inte hade vad man satte som krav, kanske det visar sig funka ändå och det var en tillräckligt bra man för henne, eller kanske inte. Men det är nog inte så svartvitt.
Och bra män handlar ju om vad man tycker är bra för en själv. Många andra kvinnor är inte alltid så intresserade av just de männen jag brukar fastna för till exempel. Och de som andra tycker är bra kanske inte är något för mig direkt. Sen finns det såklart de som större andel personer tycker är bra. Men vad som är bra är fortfarande upp till var och en. Och vad som är bra man för någon är ofta bara en viss procent av alla männen.