• Dwarfairy

    Integrerad överklass/Är det verkligen såhär ”vanliga människor” är?!

    Hej!


    Är det verkligen såhär folk är (utanför ?överklassen?)?! Eller är det bara människor i södra Stockholm som är trash/störda på något sätt? Rör det sig om enstaka exemplar av människor?


     


    Jag har aldrig tidigare använt mig av forum av det här slaget, men tänker att det kan vara rätt plats för att få rimlig input i frågan. Jag skulle vilja ha er uppriktiga åsikt kring ämnet.


     


    Bakgrund:


     


    Jag är född och uppvuxen på Östermalm/Lidingö/Djursholm, högutbildad, och flyttade för 6-7 år sedan med min familj till ett ?vanligt? villaområde i en förort i södra Stockholm. Vi hade gift oss, bott 10 år i stan och ville komma närmare naturen. Då kostade ett småhus i området omkring 5 miljoner. 


     


    Naivt kanske, men vi tänkte inte att människorna söder om stan skulle vara så mycket annorlunda än villaägare på Lidingö/i Djursholm. Oavsett om ett hus kostar 5 eller 25 miljoner så måste man ju vara någorlunda skötsam, ha en hyfsad inkomst, vara kapabel att underhålla hus och trädgård osv för att tillvaron ska fungera. Det fungerar i alla fall inte att vara ?ett socialfall?. Trodde vi.


     


    Undrar nu om vi tänkt helt fel och är fullständigt ute och cyklar, och om den enda lösningen är att flytta tillbaka till ett ?överklassreservat? där människor är någorlunda skötsamma. Personligen tycker jag ju att det vore trevligt om människor kunde komma överens oavsett bakgrund.


     


    Grannfamilj 1 (vildar?)


     


    Till det första huset vi köpte fick vi riktigt grisiga grannar som släppte ut sina ouppfostrade stora hundar i trädgården redan vid klockan 5 på morgonen (och gärna ett antal gånger till under dygnet) 365 dagar om året så att de satt och skällde utanför våra sovrumsfönster, vilket resulterade i förstörd sömn under flera år. Vi vaknade kl 5 såväl julafton som midsommarafton, varje helg och under semestern. Varken tillsägelser, anmälningar till kommunen eller hot i lagens gråzon hjälpte. 


     


    Trädgården användes periodvis för förvaring av gamla båt- och bilvrak (dock ej under tiden vi köpte huset, då såg det rätt städat ut). Familjen svetsade gamla båtdelar i det torra gula gräset framför huset när det rådde eldningsförbud och stora delar av landet härjades av skogsbränder. Ved klövs med maskin kl 6 söndag morgon så att hela kvarteret vaknade. Grävskopa användes på den lilla ?rashusplätten? så gott som varje lördagmorgon maj-september, utan att de byggde något, vad man såg. Ett av båtvraken var nära att ramla rakt över vår bil, vilket skulle mosat den. Osv.


     


    När vi sa till om hundarna inledde de en ?kampanj? då de försökte köra över oss med sina pick up-bilar, sparkade sönder vårt staket osv. De misshandlade oss även vid ett tillfälle, vilket vi polisanmälde. Vi uppfattade familjen som någon typ av vildar/troll. De var i min värld inte normala.


     


    Grannfamilj 2 (gränslösa akademiker?)


     


    Vi sålde huset och flyttade till ett nytt i ett lite ?finare? område där i princip alla hus kostar runt 10 miljoner, och där man omöjligt har råd att bo om man inte är någorlunda skötsam och kan behålla ett lite mer avancerat/högavlönat jobb (dvs klarar av att bete sig relativt civiliserat) om man inte ärvt en större summa pengar. Detta måste vara bättre, och med ett annat klientel, tänkte vi. 


     


    Fel igen. Det är samma sak(!) här.


     


    Grannens tonåringar (omyndiga) med vänner gör intrång på vår fastighet, springer omkring i vår trädgård, tittar in i våra fönster, använder vår entré som plats för att sitta och vila sig, använder vår garageuppfart som sin parkeringsplats för sina/kompisars mopeder, mopedbilar och A-traktorer, står nedanför huset och fyllskriker på helgnätterna, tjuvröker cannabis bakom buskarna i vår trädgård och har högljudda fester under helgerna när föräldrarna lämnar dem ensamma(!) utan tillsyn osv. Vi har sagt till i princip varje gång, även ringt på och talat med ?barnen? och föräldrarna. Allt finns också dokumenterat i vårt bevakningssystem.



    Hittills har vi enbart hotat med polis och socialtjänst, men efter en incident där grannkärringen (tonåringarnas mor) stod i vår trädgård och klippte ner våra prydnadsbuskar för att hon ?tyckte att de borde beskäras en gång per år?, så är måttet nu rågat.



    Dessa människor är i min värld inte normala, och ?barnen? bör omhändertas och fostras av riktiga vuxna som sätter gränser, och i vart fall inte tillåter rena brottsliga aktiviteter, eller att man behandlar andra oskyldiga människor illa.


     


    När vi påtalade att man oavsett upplevelse inte kan gå in i en grannes trädgård/på någon annans fastighet för att beskära dennes buskar då detta är olagligt svarade människan att ordet ?fastighet? var för svårt att förstå, och att de ändå inte brydde sig så mycket om regler i sin familj? (no shit, säger ni det!).


     


    Att deras barn använder narkotika, röker och beter sig illa mot andra vuxna, eller klottrat könsord på en del andra villor i området (inte vår) verkar inte bekomma dem nämnvärt, och jag börjar misstänka att föräldrarna kanske missbrukar själva. När vi talat med föräldrarna hävdar de att deras barn är helt normala och skötsamma, trots att jag vet att de varit i kontakt med socialtjänsten redan innan vi flyttade in, och att det måste funnits problem även längre tillbaka.


     


    Tvärtom mot hur det kan verka är föräldrarna light-akademiker och har någorlunda ?bra? jobb, men verkar fruktansvärt konstiga och gränslösa. 


     


    Normala förväntningar?


     


    Vad tänker ni, har jag onormalt höga ?överklassförväntningar? när jag räknar med att grannarna någorlunda följer lagen och visar hänsyn/respekt? Bör man inte vänta sig mer än såhär av människor söder om stan/utanför överklassen?


     


    Handlar det om enstaka tokiga individer vi råkat på, eller är det såhär man är/uppför sig utanför Östermalm/Lidingö/Djursholm?


     


    Är människor söder om Stockholm, eller utanför överklassen någon form av troll/vildar/trash utan normal fostran? 


     


    Från min position i samhället har jag svårt att förstå syftet/målet med beteendet; att nå total anarki i samhället? Att skaffa sig problem? Vill man att grannar m fl ska hyra in en torped för att skjuta en? 


     


    Allt är så märkligt. Inget av detta stämmer in på något jag lärt mig under min uppväxt, eller på hur mina vänner och bekanta lever. 


     


    På mitt arbete, genom föreningar mm träffar jag många människor med varierande bakgrund som verkar skötsamma och trevliga, men jag vet ju inte hur de beter sig hemma.


     


    Är det verkligen såhär folk är?


     


     


    /D

  • Svar på tråden Integrerad överklass/Är det verkligen såhär ”vanliga människor” är?!
  • Dwarfairy

    Villaägare - så kan det absolut vara! 


    Ju mer jag tänker på detta så framstår just medelklassen eller Svensson som ett problem; det är en grupp som även saknar historisk förankring, eget traditionellt sätt att vara osv då den inte funnits speciellt länge. Det är också en grupp som omgärdas av relativt låga, eller bara lustiga krav; man får vara lite som man vill, vilket inte alltid blir helt lyckat, man fostras inte under kravet om varken strikt hederlighet (tänk äldre tiders fattig men inte smutsig), eller krav på att kunna leda samhället och dess institutioner utan spelar hellre paddel, golf eller dricker rosévin framför tv:n och obildade program som melodifestivalen, medan barnen tillåts supa sig fulla och bete sig illa på okänd plats och med vänner man inte vet något om. Man godtar eller uppmuntra att barnen väljer låtsasutbildningar som musik/idrott/media istället för att bygga förväntningar på riktig bildning eller utbildningar inom ekonom, juridik, språk osv. 


    Det är ett virrvarr! 

  • Dwarfairy

    Och då så stora delar av samhället och befolkningen går mot detta så räcker det kanske inte att sortera geografisk, utan det ser likadant ut överallt, åtminstone runt Stockholm där människor blandas hejvilt. 

  • Dwarfairy

    Ledsen för att en del bokstäver faller bort, jag kan inte hantera mitt nya tangentbord rätt. 

  • Anonym (H)
    Anonym (ej PK) skrev 2023-04-19 17:02:49 följande:
    Du har självfallet rätt till din uppfattning.
    Du får gärna tycka att du genomskådar mig och avfärda mina inlägg, om du känner ett behov av det så står det dig självfallet fritt.

    Identifierar du dig själv tillhörande dem som Stefan nämnde "Vi har varit naiva"?

    Det räcker med en enkel googling för att inse att du pratar  nattmössan när det gäller gated communitys. Ska man diskutera sakligt och vill bli tagen på allvar så bör man hålla sig till sanningen. 

  • Obscenitet

    Du menar elit som styrt samhället och alltid varit mild och trevlig sitt bemötande? Det var ju oerhört festlig. 

    jag har umgåtts i alla klasser och i min ungdom mycket med personer som gick på östra real främst (huvudsak från Östermalm/norrmalm/kungsholmen). Det var oerhört varierat med hyfset. En del var oerhört trevliga och milda samt respektfulla i sitt bemötande. Accepterande/nyfikna och lite reserverade (inte vräkiga). Medan andra var skrytsamma, såg ner på andra och tog varje chans de fick att prata ner personer, håna mm. 


    överlag var det ungdomarna från ren överklass som var bäst i sitt bemötande och de som var mer osäkra mindre trevliga. sen har vi ju övre medelklass och nyrika sas, de ville gärna flytta fram sina positioner och tenderade att tillhöra de mindre trevliga. 


    som svar på din fråga så är det i arbetarklassen samt medelklass generellt inte viktigt med hur man för sig. Att fungera smidigt i sociala situationer och visa respekt och hänsyn. Utifrån det generella är det även så att personer från arbetarklassen främst har ett ganska starkt agg lot övre medelklass och överklass. De tycker att dem är märkvärdiga, ser ner på andra och tar sig friheter. Dels utifrån de upplevelser de har men även från historien. Arbetarklassen och medelklass har verkliigen inte behandlats väl av eliten helt enkelt. den hyfs du talar om har i huvudsak reserverats för den egna klassen och sina likar. 

  • Anonym (Hyfsad)

    Du märker att den som känner sig finare än andra är hotad när den börjar prata om att du ska vara tacksam för det du har och att du lever i den bästa av världar. 

  • Anonym (Lidingöfödd)
    Dwarfairy skrev 2023-04-19 21:43:14 följande:

    Lidingöfödd - dessa ämnen är ingen exakt vetenskap inom vetenskapen heller, på det sättet. Det handlar mycket om tolkningar, subjektiva upplevelser osv. Men någonstans måste man få till generaliseringar och mönster. Vi kan också ha olika uppfattningar. Det går bra.


    Det behöver du inte tala om för mig men rena felaktigheter i dina generaliseringar måste du ändå tåla att man påpekar för dig. Synd att du inte tål diskussionen som följer på det och att det blir tydligt att du tagit i lite väl när du kallar dig överklass i trådstarten. Helt subjektiva kategoriseringar av klass är inte förenligt med verklighetens klassbegrepp, utan snarare att klass inte har samma definitioner som förr och är på en mer glidande skala. 

    Varför vill du inte svara på vilka klassmarkörer (förutom utbildning, fostran och ett visst kapital att köpa boende för) som är "dina"? Är du medelklass eller övre medelklass, om du nu backat från att du är "integrerad överklass"? 
  • sextiotalist
    Dwarfairy skrev 2023-04-20 07:19:03 följande:

    Villaägare - så kan det absolut vara! 


    Ju mer jag tänker på detta så framstår just medelklassen eller Svensson som ett problem; det är en grupp som även saknar historisk förankring, eget traditionellt sätt att vara osv då den inte funnits speciellt länge. Det är också en grupp som omgärdas av relativt låga, eller bara lustiga krav; man får vara lite som man vill, vilket inte alltid blir helt lyckat, man fostras inte under kravet om varken strikt hederlighet (tänk äldre tiders fattig men inte smutsig), eller krav på att kunna leda samhället och dess institutioner utan spelar hellre paddel, golf eller dricker rosévin framför tv:n och obildade program som melodifestivalen, medan barnen tillåts supa sig fulla och bete sig illa på okänd plats och med vänner man inte vet något om. Man godtar eller uppmuntra att barnen väljer låtsasutbildningar som musik/idrott/media istället för att bygga förväntningar på riktig bildning eller utbildningar inom ekonom, juridik, språk osv. 


    Det är ett virrvarr! 


    Rent ut rena skitsnacket. Jag har delar av min bakgrund i övre medelklassen (en del av min släkt är adlig)  en annan gren kommer från den traditionella arbetarklassen. 
    Den bilden du beskriver om medelklassen är byggt på fördomar.
    Uppvuxen i en akademisk medelklass. Men har genom min uppväxt träffat många som tillhör övre medelklass.
    Där är det mer tolerans mot icke yrkesutbildningar på universitetetsnivå. Men däremot är det viktigare för de som har sina rötter i arbetarklassen att ha yrkesutbildning på högskolan.
    När jag pluggade så var t.ex civilingenjörsutbildningen en klassrese-utbildning. Innan dess lärare och sjuksköterska 
    Att läsa konst eller musik, nja. Det var något övre medelklass och överklassen kunde roa sig med.
  • AndreaBD
    Dwarfairy skrev 2023-04-20 07:19:03 följande:

    Villaägare - så kan det absolut vara! 


    Ju mer jag tänker på detta så framstår just medelklassen eller Svensson som ett problem; det är en grupp som även saknar historisk förankring, eget traditionellt sätt att vara osv då den inte funnits speciellt länge. Det är också en grupp som omgärdas av relativt låga, eller bara lustiga krav; man får vara lite som man vill, vilket inte alltid blir helt lyckat, man fostras inte under kravet om varken strikt hederlighet (tänk äldre tiders fattig men inte smutsig), eller krav på att kunna leda samhället och dess institutioner utan spelar hellre paddel, golf eller dricker rosévin framför tv:n och obildade program som melodifestivalen, medan barnen tillåts supa sig fulla och bete sig illa på okänd plats och med vänner man inte vet något om. Man godtar eller uppmuntra att barnen väljer låtsasutbildningar som musik/idrott/media istället för att bygga förväntningar på riktig bildning eller utbildningar inom ekonom, juridik, språk osv. 


    Det är ett virrvarr! 


    Nja, jag tror det är mycket mer komplext än så. Att fler föräldrar inte längre förmedlar bra beteende och även värderingar till sina barn - jag tror det har varit en långsam utveckling av "folkhemmet". Barnen ingår i ett system där andra tar hand om dem, först på förskolan, sedan i skolan. Och då finns det föräldrar som lämnar det till skolan att uppfostra barnen. Vilket ju i regel inte fungerar så bra för att skolan inte ens har mandat att göra det. Allt för passiva och bekväma föräldrar, som ibland också tappar kontrollen, när barnen kommer i tonåren - det är ett problem.

    Ett annat problem är att barn är så distraherade av all media och all input att de har svårt att fokusera på det som är viktigt. Den uppdelningen som du gör, stämmer dock inte riktigt överens med hur samhället ser ut. Utbildningar i språk brukar vara ganska bortkastade om man inte ska bli språklärare. Det är ett plus kanske, men det ger inte jobb i sig. Media däremot är ett viktigt område. Och IT, programmering, osv., är det området där man just får jobb lättast. 

    Tyvärr så har man i skolorna också allt fler tonåringar som blir så skoltrötta - en del har särskilt svårt att fokusera också - där kan en "låtsasutbildning" vara det enda som funkar. Vem som helst klarar inte att läsa ekonomi eller juridik. Dessutom - om man gör något som man verkligen brinner för så kan man kanske göra något av det också. Det brukar ofta vara så.
  • AndreaBD
    sextiotalist skrev 2023-04-20 09:23:43 följande:
    Rent ut rena skitsnacket. Jag har delar av min bakgrund i övre medelklassen (en del av min släkt är adlig)  en annan gren kommer från den traditionella arbetarklassen. 
    Den bilden du beskriver om medelklassen är byggt på fördomar.
    Uppvuxen i en akademisk medelklass. Men har genom min uppväxt träffat många som tillhör övre medelklass.
    Där är det mer tolerans mot icke yrkesutbildningar på universitetetsnivå. Men däremot är det viktigare för de som har sina rötter i arbetarklassen att ha yrkesutbildning på högskolan.
    När jag pluggade så var t.ex civilingenjörsutbildningen en klassrese-utbildning. Innan dess lärare och sjuksköterska 
    Att läsa konst eller musik, nja. Det var något övre medelklass och överklassen kunde roa sig med.
    Sant. Det är arbetarklassen som oroar sig om studier inte leder till jobb. Eller de som ändå har rötter i arbetarklassen så som jag. Jag har fortfarande svårt att förstå varför min dotter skulle läsa till master i sociologi när det inte ger bättre jobbmöjligheter än vanlig socionom-utbildning. Jag säger inget emot det - det är upp till henne - men jag hade nog inte gjort så.

    Iofs så kommer jag antagligen läsa något mer när jag blir pensionär. Och jag har ju gått på kurs för att lära mig ännu ett språk. 

    Musik och konst har traditionellt varit överklassens grej. Fast - musik - där finns det ändå en del eldsjälar som sedan jobbar med det också. Eller ungdomar med ADHD, som inte kan fokusera på annat, men som älskar just musik. Där kan det iofs också vara ett annat intresseområde. Huvudsak är att det finns ett stort intresse.
Svar på tråden Integrerad överklass/Är det verkligen såhär ”vanliga människor” är?!