• Anonym (H)

    Blir så less på att sonen inte gör någonting hemma

    Det är riktigt stökigt härhemma eftersom jag har haft det väldigt stressigt på jobbet och för att sonen inte gör någonting alls. Han är 18 år och då borde man inse att det inte är ok. 

    Jag har varit pedagogisk, gjort checklistor, resonerat, blivit förbannad, tjatat och dragit in pengar för nöjen. Ingenting hjälper. 

    Idag lovade han att göra allt på checklistan  (verkligen inte några betungande saker) och jag kände mig peppad att städa inför påskhelgen eftersom jag inte skulle behöva göra allt, trodde jag. 


    Först drar han ut på det, sedan gör han lite grann och blir samtidigt irriterad eftersom han behöver göra något öht. Sedan går han iväg och jag tror att han har gått till återvinningen men det visar sig att han har stuckit till en kompis.

    Nu sitter jag här och är både arg och ledsen med massor att göra. Det verkar barnsligt och dramatiskt men jag har nästan lust att skita i alltihop, inget påskfirande, inget påskägg, inget pynt. Jag kan ligga i soffan och kolla på TV hela helgen. 


    Han skulle bli chockad tror jag. Det är så självklart att jag alltid fixar allt och inte bara för honom. Jag är en sådan som alltid ställer upp och blir tagen för given. 


    Egentligen kanske jag borde åka iväg någonstans på en liten weekend ha ha, men vi ska till min mamma på påskafton och det är ju inte hennes fel att han beter sig så. 

    Jag behövde mest pysa och kanske få råd från andra med lata tonåringar. Fånigt kanske men jag blev så himla ledsen. Han är bra på många andra sätt och självklart är han det finaste jag har men just det här är han helt omöjlig med. 


     

  • Svar på tråden Blir så less på att sonen inte gör någonting hemma
  • Anonym (H)
    Anonym (nej inte så :)) skrev 2023-04-07 00:28:16 följande:

    Efter att ha kämpat själv med två föräldrar på varsitt håll i min uppväxt som har velat att jag ska hjälpa till, utan att jag fått kärlek eller bekräftelse emotionellt, så tycker jag detta låter kontrollerande. Det är du som har valt att få barn. Ditt barn har ingen skyldighet att göra något i ett hem som de inte har valt. Du måste få honom att vilja göra saker genom att inte blir arg, utan istället som något att göra ihop för att han med ska få ett fint hem att leva i. Och visar att du samarbetar. "Om du fixar disken så damsugar jag hallen". Sen göra checklistor som något roligt, inte allvarligt utan snarare se om det är något han gillar. Det är ju ett perfekt tillfälle för honom att bli strukturerad för sin egen framtid.
    Det är för många föräldrar som tror att det är okej att kontrollera sina barn i hemmet och inte koppla det med att de också måste känna sig uppskattade.


    Jag tror att du tolkar in väldigt mycket i mitt inlägg utifrån dina egna erfarenheter.

    Det var exakt så upplägget var idag. Jag var inte arg eller tjatig utan vi gjorde gemensamt upp en plan. Vi var båda på bra humör och motiverade att göra fint inför påsken. Sedan blev han irriterad eftersom han tyckte att det för tråkigt och stack till en kompis. 


    Jag skriver om städning, inte om mitt föräldraskap eller vår relation i övrigt. 


    Sonen bor inte växelvis utan på heltid hos mig och tro mig, han får kärlek och bekräftelse i överflöd. Jag växte själv upp med känslokalla föräldrar och har gjort precis tvärtom. För sonen är det självklart att han är älskad och viktigast för mig, något jag själv inte fick uppleva. Han är trygg i dig själv och har bra självförtroende.

    Jag skrev en trådstart om städning och att vara tonårsförälder. Sedan tolkar en del in allt möjligt i det jag skriver. Mitt råd är att ställa frågor i stället för att spekulera. 

  • Anonym (duh)
    Anonym (nej inte så :)) skrev 2023-04-07 00:28:16 följande:

    Efter att ha kämpat själv med två föräldrar på varsitt håll i min uppväxt som har velat att jag ska hjälpa till, utan att jag fått kärlek eller bekräftelse emotionellt, så tycker jag detta låter kontrollerande. Det är du som har valt att få barn. Ditt barn har ingen skyldighet att göra något i ett hem som de inte har valt. Du måste få honom att vilja göra saker genom att inte blir arg, utan istället som något att göra ihop för att han med ska få ett fint hem att leva i. Och visar att du samarbetar. "Om du fixar disken så damsugar jag hallen". Sen göra checklistor som något roligt, inte allvarligt utan snarare se om det är något han gillar. Det är ju ett perfekt tillfälle för honom att bli strukturerad för sin egen framtid.
    Det är för många föräldrar som tror att det är okej att kontrollera sina barn i hemmet och inte koppla det med att de också måste känna sig uppskattade.


    Oroa dig inte. Den där "ingen får ställa några som helst krav på mig eftersom jag inte bad om att födas"-attityden kommer du växa ifrån efter 15 års åldern. 
  • fornminne

    Men TS, om du städar och pyntar och fixar allt i morgon, lär du ju sonen att han kommer undan med sitt beteende. Han behöver inte hjälpa till, för du gör det ändå tillslut. Du gnäller lite, sen är det inget mer. Han får inga kännbara konsekvenser. 


    Självklart ska du inte behandla honom som en vuxen partner. Du är förälder och har huvudansvaret. Tonåringar kan vara lata. Men en 18-åring ska kunna hjälpa till mer än din son gör. Curla honom inte. Gör bara det nödvändigaste. Lägg dig på soffan och gör det DU vill. Varför inte? Din son behöver ett wake up-call, han låter van vid att få allt serverat. På just denna punkt måste du nog börja sätta hårt mot hårt.

  • Anonym (Mamacita)
    Anonym (nej inte så :)) skrev 2023-04-07 00:28:16 följande:

    Efter att ha kämpat själv med två föräldrar på varsitt håll i min uppväxt som har velat att jag ska hjälpa till, utan att jag fått kärlek eller bekräftelse emotionellt, så tycker jag detta låter kontrollerande. Det är du som har valt att få barn. Ditt barn har ingen skyldighet att göra något i ett hem som de inte har valt. Du måste få honom att vilja göra saker genom att inte blir arg, utan istället som något att göra ihop för att han med ska få ett fint hem att leva i. Och visar att du samarbetar. "Om du fixar disken så damsugar jag hallen". Sen göra checklistor som något roligt, inte allvarligt utan snarare se om det är något han gillar. Det är ju ett perfekt tillfälle för honom att bli strukturerad för sin egen framtid.
    Det är för många föräldrar som tror att det är okej att kontrollera sina barn i hemmet och inte koppla det med att de också måste känna sig uppskattade.


    Kärleken måste finnas där som grund. Det är så fundamentalt viktigt att de råd som man ger till en familj där kärleken är lika självklar som att andas, inte gäller i de familjer där anknytningen av någon anledning inte är lika stark och trygg.

    Du tar upp ett viktigt perspektiv och förhoppningsvis så kan det vara användbart för vissa tonårsföräldrar som läser denna tråd, även om det kanske inte passar in på just ts situation.

    Jag önskar att du hade fått tillräckligt med kärlek och emotionell bekräftelse som ung och jag hoppas att du är stark nog att bryta detta arv.
  • Anonym (nej inte så :))
    Anonym (duh) skrev 2023-04-07 02:17:56 följande:
    Oroa dig inte. Den där "ingen får ställa några som helst krav på mig eftersom jag inte bad om att födas"-attityden kommer du växa ifrån efter 15 års åldern. 
    Nej, det är nu när jag blivit äldre som jag insett hur fel det är av föräldrar att klaga på sina barn som om de vore objekt för att det aldrig städar och hjälper till hemma.
  • Tom Araya

    Stäng av internet, ge honom inga fickpengar, inget fredagsmys, ingen tv och sluta skjutsa... då lär han ledsna och inse att han måste göra sin del.

  • Tom Araya
    Anonym (nej inte så :)) skrev 2023-04-07 03:42:30 följande:
    Nej, det är nu när jag blivit äldre som jag insett hur fel det är av föräldrar att klaga på sina barn som om de vore objekt för att det aldrig städar och hjälper till hemma.
    Kalla det vad du vill, men det är ett ansvar. Det är ingen rättighet att låta andra göra allt som behöver göras.
  • Tom Araya
    Anonym (nej inte så :)) skrev 2023-04-07 00:28:16 följande:

    Ditt barn har ingen skyldighet att göra något i ett hem som de inte har valt. 


    Då kan man ge sina barn alternativet att välja ett annat hem. Det blir kul att se hur barnen löser det utan att ta ansvar.
  • Anonym (I)

    Felet är ju att du daltar. Du är förälder det är ditt hem. Du jobbar du betalar. = Dina regler. 

    Det är ej förhandligbart om det på listan skall göras eller ej. Man kan inte bara dra till en kompis istället. Inte när man är 18 år. Dags att informera honom att passar ej dina regler och följs är han fri att flytta.

    Hade aldrig accepterat sånt. 

  • Hope12

    Mitt tips är att hjälpa honom få in vanan att komma och fråga dig om han har gjort klart sin del innan han drar iväg till någonting annat. För det är svårt när man har olika syn på vad som är stökigt, och vissa ser faktiskt inte den enorma kassen med återvinning som står mitt på golvet. Men när han bor med dig får han hålla sig till din standard, inte att han ska göra allt såklart men sin del. När han bor själv kan han ha det hur stökigt eller städat han vill men nu finns det någon annan att anpassa sig till. 

Svar på tråden Blir så less på att sonen inte gör någonting hemma