Blir så less på att sonen inte gör någonting hemma

Jadu..
Det är väldigt vanligt att familjer har olika åsikter om vad som bör göras och i vilken grad.

Mitt perspektiv på det här är:
1. DU är föräldern. Du äger hemmet, du har valt att fira. Vill du fira så innebär inte det för den skull att din vuxna son också måste anse att det är en god idé att fira påsk och att fixa inför den. 

2. Om du anser att det finns en godkänd miniminivå på städning rent allmänt för att han ska få bo kvar som vuxen, så ta upp det med honom. Han är ju myndig, men för den skull måste han ju inte anse att högtider är viktiga bara för att du anser det. Vill han fira påsk? Har du frågat honom om det, eller antar du bara?

3.Varför är det din mammas fel? 

Det låter lite som att du ser honom som en vuxen i vissa anseenden (Han måste hjälpa till), men inte i andra (Som vuxen väljer man själv om man vill fira högtider och på vilket sätt i så fall.)

Min tolkning här är att du har vissa legitima irritationer, och vissa som inte är legitima eftersom en vuxen inte ska bli tvingad att följa vissa traditioner om denne inte vill. 

Har du provat att behandla honom som en vuxen istället för som ett barn? Och sluta ge milslånga checklistor! Gör du verkligen allt på en sådan själv på en kväll...? Det låter inte rimligt. Då är det både bättre, lämpligare och antagligen mer framgångsrikt att be honom göra en eller två saker.

Så. Sätt dig ner med honom och diskutera, att ni måste dela på sysslorna eftersom ni faktiskt är två i hushållet. Vissa saker borde han sköta själv (sin tvätt, städa sitt rum regelbundet mm), vissa saker kanske ni delar upp eller turas om med. Berätta att du också kommer att behöva be honom göra en del andra småsaker ibland, sånt som tillkommer extra så att säga.

1 bli ledsen inför honom, inte bara arg.
2 skit i resten. Köp en säck godis till dig och ockupera tv. Säg till honom att du gärna hjälper till om han vill fixa påsk.

Han brås på sin pappa.

Ja, han vill fira påsk och han gillar inte heller när det är stökigt men förväntar sig att jag fixar allt det. 

Jag skrev att det INTE är min mammas fel. 

Jag har ett par lata och glömska tonåringar här hemma med, men de är samtidigt väldigt goa och vill ack så väl. Självklart kan man ställa krav - särskilt på hygien och när det kommer till gemensamma utrymmen och saker (tallrikar och glas) - men man kan nog inte förvänta sig att de faktiskt ska bry sig särskilt mycket om hushållssysslor. Jag tycker att listor är bra och det gör det väldigt tydligt vad som har gjorts och vad som inte har gjorts.

Att hålla vad man lovar är viktigt i vårt hem och om man hade lovat att göra något så får man se till att hålla det. 

Jag skrev uttryckligen att det inte var någon betungande checklista. Den här gången handlade det om att kasta sopor, plocka undan och gå till återvinningscentralen. Jag skrev också att han själv drog ut på tiden till eftermiddagen och sedan stack han till en kompis. Han gjorde inget på kvällen. 

Jag ger honom checklistor eftersom han har bett mig om det. Han tycker att det är enklare så. 

Jag har resonerat vuxet med honom många gånger. 

Tack för förståelsen!

Sonen är också go och lite av en mönsterkille i övrigt, vilket jag är otroligt tacksam för. 

Han har tyvärr väldigt hög toleransnivå för stök. Om jag inte styrde upp allt skulle det bli totalt kaos här. 

Jag tycker också att checklistor är bra. Jag tror att han har lite dåligt samvete för att han inte gjorde allt han hade lovat. Han ringde nyss och hävdade att han inte hade sett den gigantiska påsen med kartonger i köket. 

Vi får fortsätta städa imorgon. Jag blev bara ledsen eftersom jag är helt slut efter jobbveckan och hade blivit glad för hjälpen. Då hade det inte känts så övermäktigt men nya tag imorgon som sagt.