Anonym (nej inte så :)) skrev 2023-04-07 00:28:16 följande:
Efter att ha kämpat själv med två föräldrar på varsitt håll i min uppväxt som har velat att jag ska hjälpa till, utan att jag fått kärlek eller bekräftelse emotionellt, så tycker jag detta låter kontrollerande. Det är du som har valt att få barn. Ditt barn har ingen skyldighet att göra något i ett hem som de inte har valt. Du måste få honom att vilja göra saker genom att inte blir arg, utan istället som något att göra ihop för att han med ska få ett fint hem att leva i. Och visar att du samarbetar. "Om du fixar disken så damsugar jag hallen". Sen göra checklistor som något roligt, inte allvarligt utan snarare se om det är något han gillar. Det är ju ett perfekt tillfälle för honom att bli strukturerad för sin egen framtid.
Det är för många föräldrar som tror att det är okej att kontrollera sina barn i hemmet och inte koppla det med att de också måste känna sig uppskattade.
Kärleken måste finnas där som grund. Det är så fundamentalt viktigt att de råd som man ger till en familj där kärleken är lika självklar som att andas, inte gäller i de familjer där anknytningen av någon anledning inte är lika stark och trygg.
Du tar upp ett viktigt perspektiv och förhoppningsvis så kan det vara användbart för vissa tonårsföräldrar som läser denna tråd, även om det kanske inte passar in på just ts situation.
Jag önskar att du hade fått tillräckligt med kärlek och emotionell bekräftelse som ung och jag hoppas att du är stark nog att bryta detta arv.
