Vad vinner folk på all denna pajkastning egentligen?

Inte samma sak det. Kvinnor har all rätt att känna så, då män är hopplösa. Finns få bra män därute. Kvinnor är fina och bra precis som dom är. Att hon inte träffar rätt beror inte på henne.

Haha, ja, vem vet? De kanske har riggat upp spionkameror när du träffat kvinnor.

Flera var nog där på plats, fast jag såg dom aldrig. Dom kände av bristen på kemi mellan henne och mig. Inte konstigt att dom visste att hon inte var intresserad. Min syster visste också. Hon hade aldrig sett henne eller pratat med henne. Men hon var nog också där och såg allt.

En tankeställare till många kvinnor. Alla är inte lika. Och människor är komplexa. En man kanske är blyg, en annan man är mer framåt. Men det är inte allt dom är. Man har många olika sidor och egenskaper. Och hur en man funkar ihop med en kvinna är individuellt. Hon kanske ser nåt hos mannen som andra kvinnor inte ser. Känner kemi med honom där andra kvinnor inte gör det. Bara för att en kvinna inte attraheras av en viss typ av man, så kanske hennes väninna gör det. 
Så jag förstår mig inte på kvinnor som säger till män hur män ska vara och vad kvinnor gillar. Kvinnor som vet att en annan kvinna hon aldrig träffat inte är intresserad av en man.

Jag gjorde en tråd om hur min syster sa att den yngre tjejen inte var intresserad. Dom flesta här höll med min syster och skulle ha sagt samma sak.
Ett bra exempel på hur många människor fungerar. 

Jag har tyvärr tappat hoppet om folk. Genuint trevliga, snälla och hjälpsamma människor är sällsynt. En del ger sken av det, men i slutänden är de av samma skrot och korn även dom. Jag vet inte hur den här trenden började. Bara skylla på att man mår dåligt går jag inte på. Det måste vara en kombination av dålig uppfostran och få krav i skolan som gör folk till idioter. Dåligt har ju vissa mått i alla tider, men för det inte betett sig som svin. Ja, jag vet att jag målar en nattsvart bild, men det är så jag känner. Noll hopp om nånting.

Jag är inne på samma linje som du. Vänliga och  hjälpsamma människor är sällsynt, idag, och det tror jag många av oss upplever. Det har något med 2000-talets tidsanda att göra. På 70-talet var det ju mer "En för alla, alla för en" och man ställde upp när någon person i ens omgivning for illa på ett annat sätt. Idag hör folk inte ens av sig till varandra för att höra hur det är. Det har blivit väldigt egoistiskt, samtidigt som folk tror de visar empati när de trycker på kram- eller hjärtknappen på Facebook. Men mer än så bryr de sig ofta inte.

Folk anser sig ha nog med sitt och man bryr sig inte ens om grannkvinnan håller på att bli ihjälslagen av sin aggressive man, för man vill inte "lägga sig i".

Man bryr sig inte om de som har psykisk ohälsa, de uppmanas söka sig till psykiatrin, och inställningen idag är att "var och en är ansvarig för sitt eget liv" och "sköt dig själv och skit i andra". Jag minns i sammanhanget en tråd här på Familjeliv för ett antal år sedan, när jag själv inte var medlem här utan mest bara var inne och läste olika trådar. En person som led av svår panikångest ville skriva av sig och berätta om sina problem (det var en man, ska tilläggas), bad om tips och råd, eftersom hans panikångest begränsade honom mycket i hans liv och vad han kunde göra. 7 kommentarer av 10 var direkt elaka, och flera av de svarande betraktade honom som ett psykfall som borde söka vård.

När personen skrev att han vid svåra panikångestattacker brukade knacka på hos grannar, bara för att få prata med någon, som kunde avleda honom från panikångesten och känslan av att vara på väg att dö, så svarade en av de kvinnor som var mest aktiv i tråden: "Det är klart att grannarna inte öppnar, de kanske tror att du är någon farlig desperado, psykopat eller rentav kriminell, jag hade heller inte öppnat". och flera svar gick i samma stil.

Tråden slutade med att trådstartaren blev förtvivlad och reagerade ilsket mot de som hade svarat på ett empatilöst och elakt sätt, varpå de elaka svarade att detta (hans arga reaktion) bevisade ju att han kunde vara farlig.

Det är tyvärr bara ett exempel på trådar som framförallt män startat, där de bett om tips, råd och stöd, men blivit elakt och empatilöst bemötta av främst kvinnor på forumet. Nästan så det verkar som om de försöker trissa upp trådstartarens humör och få denne ur balans, så att denne skriver något han får ångra.

Jag har sett samma mönster på FL i flera år. Och som du säger går trenden mot ett mer arrogant och empatilöst samhälle där man sparkar på den som redan ligger.

Jag känner igen att flera går ihop mot en. Jag tror egentligen inte att det är något nytt för den här tiden, utan liksom Kaffedraken/Signatur upplever jag att mobbning är något som kantat mitt liv, och kan uppleva både likheter och skillnader mellan mig och Signatur.
Likheter är envishet, ett ensidigt fokus, en vägran att ge sig och ältande. Skillnader är att Signatur använder andra härskartekniker än jag gör. Vilka skillnaderna är får ni räkna ut själva. Jag ser även både likheter och skillnader mellan hur Eurydike och Signatur hanterar meningsskiljaktigheter. En likhet är att de använder sig av subtilt insinuerande kommunikation samtidigt som de spelar oskyldiga, vilket förmodligen är varför de kommer överens med varandra. Jag uppskattar dem bägge för vilka de är. Eurydike är väldigt bra på att ge fina råd som jag många gånger tagit till mig av. 

Använder då inte kvinnor på forumet subtilt insinuerande kommunikation? Ofta är de väl snarare mer "spontana", en man som tycker synd om sig själv (kanske av uppenbara anledningar) ses som "incel" och "kvinnofientlig". Han förväntas ta sig i kragen och ta ansvar för sitt liv. En kvinna som tycker synd om sig själv stöttas oftare och får mer empati och förståelse. Och så är det inte bara på Familjeliv, utan även i andra forum och på Facebook när kvinnor beklagar sig.

Härskartekniker (eller upplevda sådana) kan vara ett sätt för en människa att försvara sig och sin integritet. Trots att folk i kommentarer försöker trycka ner en så vill man stå stark och stå upp för sin värdighet och rätt att bli behandlad som en människa med känslor.

Och sina känslor har man ju alltid rätt till.

Kvinnorna som mobbar Kaffedraken på det här forumet är mer eller mindre galna. Det har hjälpt mig i min bearbetning av vuxenvärlden. Jag inser att de här kvinnorna till utseende och status troligen framstår som fullkomligt med i matchen, och  flera av dem arbetar tydligen inom universitetsvärlden (!).
Jag använder absolut härskarteknik för att försvara min integritet. Elakheten är en av mina härskartekniker. Jag mår inte bra av att använda härskarteknik, men vill inte heller låta de galna kvinnorna köra över mig. Vid något tillfälle hamnade jag i en konflikt med män, och Signatur kan vara mycket irriterande att kommunicera med, men jag undviker att kommunicera om hans kärnfrågor med honom.