Spelmissbrukande sambo, droppen?

De flesta har nog svårt att förstå att man vill ägna sitt liv åt någon med så stora problem, men ett försök till ett lite mer nyanserat svar då, än att bara säga lämna. Bli särbo. Då kan du hålla din ekonomi helt separat och ni kan umgås när han är ok. Är han i en dålig period så umgås ni inte. Skaffa dig annat umgänge och/eller fritidsintressen. Acceptera att när han är ok så umgås ni, när han inte är ok så gör du något annat. Ge absolut inte pengar. Fråga dig själv om relationen ger mer än den tar. Det är det viktigaste och ger dig svaret på vad du bör göra.

Tack! Behövde nog höra detta. Vi har varit särbos i början, men det skapade mer ångest. Det här med tillitsproblem skapar som ett slags kontrollbehov. Var jobbigt att inte veta om han bara var hemma, eller ute o gjorde något dumt :(

Det jag egentligen vill är att ha han utan sina problem. Det som smärtar mest. Hade varit enklare om han blivit en genomrutten person 24-7 tror jag...:(

Det är inte ett liv att leva som du gör. Jag kan tyvärr inte säga annat än att du aldrig kommer att få det du vill få.

Han kommer inte att bli en bättre människa och du kommer aldrig att lita på honom. Du spenderar dina pengar och uppvisar ett medberoende som inte kommer att göra någon skillnad alls i slutändan.

Att du beklagar dig över din ekonomiska säkerhet kommer inte att göra någon skillnad för honom. Han skiter i dig och ditt liv, hans beroende är viktigare och han kommer inte förändras för din skull. 

Så fråga dig själv om du vill spendera ditt liv med att vara hans mamma. Aldrig ha några pengar. Inte kunna gifta dig utan att det påverkar dina möjligheter i framtiden. 

Från en som är uppväxt med missbrukare kan jag bara säga följande: rädda dig själv innan du förstör din tillit till människor för alltid. Det här kommer att följa med i senare förhållanden och göra livet svårare att leva.

Du kommer aldrig någonsin kunna lita på att någon förändras och behöver inse att det just är du som också behöver förändras.

Du vet att han är opålitlig och du behöver ta ansvar för det. Du kan inte "vara snäll och täcka upp", utan för att lösa situationen behöver du låta honom faktiskt visa vad han förmår och inte.

Ibland behöver man hjälp och det du försöker göra är destruktivt. Det är inte hjälp att få möjlighet att spela bort sin partners kapital!

Min man är spelmissbrukare med spelstopp sen det var möjligt att få det. Efter att han spelat bort vårt renoveringslån fick jag upp ögonen för vad han hållit på med på nätterna (medan jag sov med vår nyfödde son), efter det krävde jag gemensamt konto med tillgång till hans bankid. Han har fallit igenom några gånger men inte alls på samma sätt, jag tror däremot att han alltid kommer att rasa emellanåt och jag vet att om han bodde själv skulle han definitivt spela mycket mer.

Om vi inte just fått vår son och köpt vårt hus hade jag gått. Han har heller inga andra problem som berör mig eller vårt förhållande och är en väldigt snäll man som jobbar hårt så jag har många anledningar att stanna men i din situation skulle jag faktiskt gå. Din sambo har kraschat så många gånger och visat hur djupt hans missbruk sitter och det är inget du kan ta ansvar för. Precis som du säger så måste du bli hans förmyndare om du stannar, han kommer inte att ändra sig än på många år.

Hej! 

åh vad jag förstår din situation, jag har varit i den och vi är på väg mot ett bättre. Det går väldigt enkelt att spärra sig för spel, går det inte att komma in på sidorna är det svårare att spela. så var det i vårt fall. Förklara att du vill väl och inte kan acceptera situationen. Ge tips om hur man kan gå vidare, Skulle kunna skriva en roman till dig om hur vi kämpar mot både ett nyktert och spelfritt liv, med med och motgångar. Jag ringde som anhörig till Alkohollinjen och fick goda råd hur jag skulle göra i olika situationer, liknande finns för spel. Din man borde få höra av dig att möjligheten finns, och att du önskar mer än allt att han tar chansen. Vill du kan vi skriva privat och stötta varandra. 

Du är medberoende, det är därför du hjälpte med pengar fast du innerst inne såg att det var något skumt. Får du fullmakter och blir morsa som uttrycker det sjunker du längre ner i hålet. Ju längre ner du är desto svårare blir det för honom och dig att sluta det är en spiral rätt ner till kronofogden och misär. Det här måste han sköta själv. Vill du stanna får du inte låna ut en enda krona, eller hjälpa honom med hans del av hyra och andra utgifter. Det är också viktigt att du bokar en tid hos en jurist så inte Kronofogden kan mäta ut dina saker om det kommer till det (det här är jätteviktig! Du kan få ordentliga problem om du struntar i det) 

Själva kärnan hos en missbrukare är inte spelandet, alkoholen och drogerna utan lögnerna både sådana de intalar sig själva och sånt de berättar för andra, smusslandet och deras tankesätt. De kan sluta med sin drog ett tag men tar de inte tag i kärnan är de snart tillbaka. Det är inte bara pengarna han spelar bort utan relationer, tillit och annat viktigt. Jag vet inte så mycket om spelmissbruk men min pappa är alkoholist, han var opålitlig och när jag var liten struntade han i utflykter, föräldramöten mm Spelmissbrukare måste vara likadana. 

Jag säger inte vad du ska göra, du vet vad som är bäst för dig. Men som dotter till en alkoholist tycker jag inte du ska hålla det hemligt det tynger bara ner, prata med dina anhöriga dras inte med i hemlighetsmakeriet. Och inse att du hjälper bäst genom att inte hjälpa alls, du kan inte ändra på honom. 

Särbo
Skilda ekonomier och bostäder
Du hjälper inte en spelmissbrukare genom att rulla in mer pengar i missbruket. Du möjliggör missbruket genom att ge honom pengar.

Jag hade aldrig stått ut så länge, så jag hade definitivt lämnat. Men bra att du lämnar nu i alla fall, att du inte vill vara hans morsa och bankomat. Undrade du aldrig varför han lånade fast han har egen lön?

Han var sjukskriven en längre period, har stora låneskulder från tidigare spel o fakturerar oregelbundet. Han kan alltså gå drygt 1,5mån utan lön. Trodde det var dålig planering. Naiv som man e

Tack ja jag skriver gärna pm! Hur funkar det som anonym här? Jag kan inte se din profil?

Tack för kloka råd! <3 Jag förstår att jag är delvis medberoende, dock har jag varit ovetandes om det. Jag är nog ganska naiv o tror det bästa om folk...:( Men ska faktiskt söka upp någon psykolog/terapeut o prata med. Få ut mig allt o ett bollplank irl. Kommer nog behövas för jag lär bli hjärtekrossad (vilket jag redan delvis är) av att dumpa han. Kanske ev anhörighetsgrupper. Dock tror jag inte att jag kmr vara anhörig till han mkt längre. När han skäms (som nu när han blivit påkommen) så vänder han sig till alkoholen o svarar inte när man ringer. Säger bara "jag mår psykiskt piss, jag behöver lite tid o tänka kan vi prata imorgon?". Jag förstår att man ska respektera folks egentid men i sånahär stunder så förväntar jag mig att han ska sitta på sina bara knän o be mig om förlåtelse o skriva in sig på behandlingshem dagen efter. Det är den nivån jag behöver för att känn att det är värt att stanna. Vet inte om det är naivt också eller inte.

(Vi är skrivna på olika adresser o samboavtal är arrangerat sen tidigare när han bodde här. Så den delen e klar). Inte mkt är hemligt tack o lov. Hans familj är medvetna, o tycker säkert jag är lite naiv. Mina föräldrar likaså. Men det pissigaste är att hela hans sociala umgänge består av supar killar. Så när han gått alkoholfri i flera månader så blir han uttråkad eftersom han inte har någon social tillvaro utanför den världen. Så jävla tragiskt o tror många killar i den åldern har det så tyvärr. Man kan aldrig ses o bara snacka/hänga, utan allt ska vara runt en bira :'(

Det är väl inte fel att han lämnar över sin ekonomi i dina händer ett tag för att komma på fötter. När jag levde med en spelmissbrukare så kände jag mig som en morsa jämt ändå. Hos oss stannade det vid att han betalade allt han skulle hemma, sen tog resten av hans lön (många tusen då) slut på en vecka och jag blev tvungen att låna ut till bensin mm, ibland snodde han vår matkassa. Det var väldigt oromantiskt. Han lånade pengar för att köpa våra förlovningsringar, jag hade bakat en tårta som jag fick sitta och äta själv på vår dag för att han var ute och spelade bort det som blev över av lånet. Men han skuldsatte sig aldrig (då). Det fanns dels färre spelsajter, dels tror jag att han förstod att han skulle vara körd om han började med det. Jag tröttnade till slut på att inte kunna planera en framtid ihop, spara till saker osv. Det bästa du kan göra nu är nog att inte blanda ihop er ekonomi så länge han är mitt i ett beroende. Detta borde inte dra ned dig. Han får söka hjälp och under tiden ska han inte kunna glida på dig. Jag var stenhård för jag visste ju att om jag hjälpte till då var det egentligen spelandet jag sponsrade.

Vilken jobbig situation du befinner dig i ts, jag kan bara beklaga och försöka skicka stöd. Kan inte helt föreställa mig hur det skulle vara att hamna i vare sig din eller din sambos sits då jag har varit förskonad detta men om jag ska försöka leva mig in i allt så skulle nog detta få mig att lämna. Det är för det första inte bara ett missbruk, utan flera. Missbruket går ut över och påverkar ditt liv på ett negativt sätt. Och enligt mig det mest avgörande, han har flera gånger hoppat av sina behandlingar som är till för att han ska må bra igen. 

Jag har all empati för människor som kämpar med beroenden av olika slag och förstår att lögner, ekonomiska problem/utnyttjanden osv kommer som ett resultat av detta. Har själv en vän som hade djupa spelskulder som jag hjälpte att rensa upp när denna var på banan igen (efter genomförd behandling, spelstopp osv) - skulderna gjorde det så svårt för min vän att komma vidare i livet. Men i ditt fall ts, så verkar inte din sambo vara där ännu utan mår antagligen mycket dåligt och är ju fortfarande "sjuk" eftersom han aldrig går klart en behandling. Någonstans måste ju ditt liv få gå vidare, måste finnas en gräns för hur mycket du ska påverkas och dras med i hans problem. Så mitt råd är att lämna, om du inte vill klippa bort honom helt ur ditt liv och fortfarande vill kunna stötta emotionellt så föreslå att ni går tillbaka till att vara vänner. Separera och lev ditt liv. Om han blir helt frisk och får rätsida på sitt liv så kanske ni hittar tillbaka igen, eller så träffar du någon ny alternativt lever ditt fullaste liv som singel.

Oavsett val så önskar jag dig all lycka!

Förstår att du är ledsen. Tänker mig att du ser mannen som två delar, en bra person som du vill ha och en dålig person som du inte vill ha. Tänk om du bara kunde ta en sax och klippa bort den dåliga, som om han vore en klippdocka?. Men det går ju inte.

Det du måste göra är att acceptera att han delvis är den där dåliga personen och kommer fortsätta att vara det. Sen fundera igenom hur du måste anpassa dig till det, om du nu ens vill det.

Googla gärna på förändringens fyra faser. Du är i troligen i chockfasen nu. Tycker också att du ska ordna någon att prata med, terapi. Så du får hjälp med dina tanka. Kolla om du kan få det via jobbet tex. 

Sitter i samma sits men med ett annat slags missbruk men som likt det du upplever resulterar i skulder. 

Min sambo är smart, trevlig hyggligt social och högavlönad. Tar hand om barnen på ett bra sätt och bråkar nästan aldrig. Men skulderna hopar sig och har så gjort i 15 års tid. Har vid varje tillfälle jag fått ställa upp sagt till mig själv att det här är sista gången, nästa gång blir det skilsmässa. Men det har ju alltid varit något som gjort att det inte gått att skilja sig just nu. Kan ju inte lämna när vi precis köpt hus. Kan ju inte lämna precis när vi fått barn. Kan ju inte lämna nu när barnen är så små. Kan inte lämna nu när barnen just fått en NPF-diagnos. Kan inte lämna nu när barnen är tonåringar. Är det verkligen någon idé att lämna nu, snart är ju barnen stora och då kan man ju lämna.

 

Ja så har jag tänkt genom livet. Och vi har haft fantastiska stunder däremellan men som du säger så går det inte att planera någon framtid eller ha gemensamma drömmar. Jag ångrar djupt att jag inte lämnade innan våra liv blev så pass sammanflätade att steget nu är så mycket större.