Det Fattig-Sverige du inte trodde fanns

Vi har som sagt olika förutsättningar. Du säljer knark och bor i husbil, jag lever ett annat liv. Vi prioriterar olika saker. Ditt sätt att leva verkar inte göra dig lyckligare än att du lägger energi på att solka ner tråden med personangrepp på mig, och jag har - utifrån hur mitt ständigt föränderliga liv ser ut just nu - energi nog att uppmärksamma vad du gör. Men hellre skulle jag förstås slippa lägga den energin, varför jag hänvisar till att du lyfter dina intressen i någon av de trådar jag länkar till i denna tråd. 

Det är även svårt att berätta om hur jag använder och använt min energi genom livet utan att outa mer än vad jag redan gjort.

Jag kan berätta att jag övergivit vänstern. Jag trodde tidigare att de var för jämlikhet, men efter att ha sett kulturinstitutioner inifrån och dokumentet Maktspelet utifrån så har jag - som den relativt förnuftiga person jag vet att jag inte uppfattas som men är i grund och botten - tvingats ändra uppfattning. Jag är utan politisk hemvist och förstår inte hur vi ska lösa samhällsproblemen. Greta Thunberg har radikaliserats in i det genomsnittliga överklassvänstertänkande jag minns från min ungdom och är inte längre någon jag vill lyssna på.

En femtedel av alla svenskar med utländsk bakgrund vänder sig till Sverigedemokraterna, gissningsvis för att de liksom jag lider av vad som sker i förorterna. Regeringen har under året varit upptagen med de övre klassernas navelskådande kring elräkningar och är inte intresserad av att lösa något för de fattiga.

Ärligt talat Me33, vad är det du tänker att jag ska göra mer än att swisha hemlösa och stödja organisationer som alla andra? Du behöver inte svara. Jag är inte intresserad av tjafs. Jag är intresserad av att fattigdom ska bli så synlig att det händer något, men kände förstås inte till den gamla tråd från 2012 som på ännu fler sidor skapat samma typ av epos som detta blivit. Minus länkar. Länkandet är väl vad som skiljer denna tråd från de andra. Diskussionen i övrigt är i stora stycken inte på högre nivå än att det är synd om rika människor som blivit fattigare. Jag förstår att de här människorna tycker att det är tråkigt, och man kan även jämföra Sveriges fattiga med andra fattiga i andra länder. Men trådens syfte var att lyfta Sveriges fattiga och deras situation. 

Jag tänker såhär, att lösa indicier ignorerar man, eller möter med andra lösa indicier så att det blir tydligt vad som är vad.

Sluta spotta efter folk på gatan. Vad du väljer att spotta ur dig på Familjeliv kan jag däremot inte styra. 

Inte för att jag kan styra vem du spottar åt på gatan heller. Om du kom för soppa hos mig och sa Hej, jag är Me33, då skulle jag kunna spotta i din soppa. Min tantiga strupe kan ackumulera en del slem som matchar din personliga framtoning. 

Hej, jag skriver här eftersom jag inte vet vem du är, annars hade jag skrivit privat. Det var fint av dig att uppmuntra mig. 

Jag håller med om att skrivande är en känslomässig ventil och att forum kan vara bra för människor. I mitt eget fall är det mest jobbigt, folk blir så arga på mig hela tiden och då blir jag också sur. 

Det är tråkigt att du har behov av att dra ensamstående kvinnor i smutsen för att du har höga tankar om dig själv. Om du har läst mina trådar så känner du redan till mitt civilstånd. 

Jag har lärt mig saker om näthat i helgen. Melloprogramledare är en utsatt grupp. Jag är en ananas. Alla gillar inte ananas. Du är en ledsen farbror. 

Ni som är här för annat än miljonärens husbilstjafs 

www.dn.se/sverige/nytt-hyreshus-i-farsta-ska-bli-variant-av-social-housing/

Dig gillar jag. Vi håller inte med varandra i allt, men du spelar åtminstone med öppna kort. Om du upplever att jag tävlar i att kränka och trycka ner så beklagar jag det.

Mina trådar och även inlägg i andra trådar brukar med jämna mellanrum generera det du kallar kränkande kommentarer. Det har, tror jag, att göra med en kombination av att jag skriver mycket och ofta i mina egen trådar om de ämnen som intresserar mig och att jag berättat att jag upplever och har upplevt ett utanförskap. Det finns också minst två personer som upplever att de haft en beef med mig i höstas och därför trycker minus på alla mina inlägg. Ibland skriver de saker som  "ditt liv blir allt mindre avundsvärt" och "gå och var med din sambo istället". De konton som har svårt att acceptera att en människa som upplever utanförskap uttrycker sig offentligt behöver kanske skriva kränkande saker för att hantera sin inre stress över något de inte kan bestämma över?

Psykolog kan vara bra men psykologers uppgift är inte att hjälpa en med länka kulturkritik, något den här tråden har börjat präglas alltmer av då inte tillräckligt många andra i utanförskap skrev i den för att fattigdomen skulle få en röst nerifrån. Det finns dock en äldre tråd från 2012 som jag länkat till högre upp och det finns andras personliga trådar om utsatthet som jag länkade till innan jag insåg det oetiska i att göra dem till innehåll. Flera av dem är trolltrådar. Sedan jag slutade svara i andras trådar om fattigdom, arbetslöshet och Samhall försvann de genom ett... trollslag.

Det finns ändå en del bra text om erfarenheter som människor delat med sig av i dessa trådar om man är intresserad av fattigdomserfarenheter. 

Jag vill också svara på detta med de utstötta och ensamma användare som du anser behöva psykolog. Du brukar själv få höra att du ska använda dig av psykolog och lämna forumet istället för att skriva här. Har de kommentarerna hjälpt dig med de saker du berättat om att du kämpar med i ditt liv?

Jag vill till skillnad från dig inte gå in på de här delarna av mitt liv eftersom människor tar vad man än skriver som utgångspunkt för att skriva fler kränkande dumheter, så som att Me33 har läst en syrlighet från en av min trådar som handlar om Hanna Hellquist och min kritik mot hennes arbete. Utifrån det han läst när jag ifrågasätter rimligheten i att Hanna Hellquist jämför sig med Marilyn Monroe säger Me33 i denna tråd att jag är en av dem som tror att Elvis lever, vilket naturligtvis är nonsens. Jag klarar av att acceptera när kända människor dör för att de knarkar eller blir ihjälskjutna, även om det är tråkigt att det går så långt för många även då de är artister. Kändisskap skyddar bara från utsatthet till en viss gräns. 

Jag varken kan eller vill ge hela bilden av mitt liv då det skulle kunna påverka de möjligheter jag trots allt har idag. Samtidigt har jag upplevt utanförskap av och till under så pass lång tid att jag vill skriva om detta ämne.