Anonym (Rosa) skrev 2022-01-24 01:35:55 följande:
Som skilsmässobarn så vet jag av erfarenhet. Det finns inga lyckliga skilsmässor och det är bara föräldrarna som försöker intala sig själva att det blir bättre för alla för att må lite bättre.
Det är ett helvete att se den ena föräldern sviken och lämnad, behöva flytta och bo varannan vecka. Hela ens trygghet försvinner.
Faktum är att du är faktiskt den första som jag hört säga detta, och då känner jag
många både skilsmässobarn och barn till föräldrar som hållit ihop "för barnens skull" (hör själv till den senare sorten). Jag vet som sagt
inga skilsmässobarn som mått dåligt av att deras föräldrar skiljts åt (naturligtvis hade alla hellre sett att deras föräldrar kunde vara lyckliga tillsammans, men det är ju en annan sak), och omvänt vet jag många (inklusive mig och min syster) som mått fruktansvärt dåligt av att leva i ett hem där man märkt att föräldrarna bara längtar bort... för att inte tala om dem där det varit ständiga bråk...
Anonym (Rosa) skrev 2022-01-24 01:35:55 följande:
Och hur man tar en skilsmässa som barn har inte enbart med ålder att göra, så det var ju väldigt ointelligent skrivet av dig. Hur tänkte du där? Barn som närmar sig eller befinner sig i tonåren är dessutom i en väldigt känslig period i livet.
Hur jag tänkte där? Jo, jag tänkte att lite äldre barn är i en helt annan position att förstå än små barn. Inte konstigare än så :)
Anonym (LJ) skrev 2022-01-24 09:04:52 följande:
Jag är också skilsmässobarn och vad jag kommer ihåg har varken jag eller mina två syskon mått jättedåligt av det. Klart att det var en konstig tid att flytta, men vi har alltid haft bra stöd från båda föräldrarna.
Anonym (Samma) skrev 2022-01-24 10:29:22 följande:
Jag är också skilsmässobarn och har inte alls din upplevelse, det är din erfarenhet- inte så för alla. Barn mår inte bra att bo i ett hem med föräldrar som inte är lyckliga. Mina barn har sagt så många gånger att de är glada att vi skildes.
Ami Heart skrev 2022-01-24 11:38:13 följande:
Jag är också skilsmässobarn och nej det är inte en trevlig upplevelse men inte är det ett helvete. Det var kanske det för dig men sprid inte det som en sanning för andra.
Jag är glad för att min mamma tog beslutet, hon visade mig hur man skapar ett givande liv genom det beslutet. Jag fick medföräldrar, deras släkter och syskon som levandegöra mitt liv.
Sen tror jag att du har rätt i att barn oavsett ålder kan reagera, även släkter och andra. Skilsmässor berör och det får man tyvärr vara beredd på.
Anonym (M.R.) skrev 2022-01-24 13:20:58 följande:
Det är tråkigt att du upplevt dina föräldrars skilsmässa så jobbig men det är din subjektiva erfarenhet. Självklart finns det andra erfarenheter. Där faktiskt båda föräldrarna jobbar på att göra allt de kan för att barnen ska må bra trots skilsmässa. Jag och min f.d. man skilde oss i fullt samförstånd då bådas känslor gått över till vänskap efter flera år. Vi har under barnens uppväxt gjort allt för att samarbeta så att deras trygghet i att ha tillgång till oss båda och att de känt att vi båda finns där för dem varit det viktigaste. Idag är våra barn vuxna och vi har fått kvitto på att de aldrig känt något annat än trygghet under uppväxten. Dessutom så har min och min f.d. mans vänskap hålla i sig och vi är fortfarande mycket goda vänner.
Jag påstår inte att det är vanligt men jag tror heller inte att din erfarenhet behöver vara som alla andras.
Mycket hänger nog på hur man som föräldrar ser barnens behov i första hand och samarbetar utifrån det.
För mig är det att ta ett vuxenansvar över en situation som inte barnen valt.
Exakt så.
Anonym (Frun) skrev 2022-01-24 16:52:00 följande:
Jag har en bekant som har samma erfarenhet som du, hon talar ofta om hur dåligt hon och hennes syster mådde. Pappan blev knäckt och mamman var mest intresserad av nya män. Och hon hade aldrig förstått att föräldrarna var olyckliga, eller mamman då.
Men sånt får man inte skriva här, skilsmässor är per definition Happy-happy och som du säger intalar sig föräldrarna att det är bra för barnen. Men sanningen är att det finns nödvändiga eller vänskapliga skilsmässor där allt blir bättre. Men motsatsen finns också men det får man inte tala om.
Um... vem har sagt det? Det är väl snarare tvärtom? Rosa hävdar bestämt att hennes erfarenhet är den enda sanna, vilket de flesta av oss protesterar mot? Självklart hade det som sagt varit bättre om föräldrar alltid kunde leva lyckliga tillsammans resten av sina liv, men i de situationer det inte funkar är det faktiskt ofta bättre att skiljas åt. Sen att det blir en värre upplevelse för vissa än för de flesta är ju tyvärr ofrånkomligt. Allting är ju individuellt.
