Anonym (Bill) skrev 2021-10-12 19:08:17 följande:
De personer som jag har upptäckt som har affärer separerar nog sex och kärlek. De är sexuella personer. Personligen shar jag valt att leva med en person som jag nog aldrig kommer kunna lita på. Men han har andra kvaliteter. Jag väljer att leva med honom så länge han sköter det snyggt. Det jag inte vet mår jag inte dåligt av. Och jag kommer nog ta mig friheten att ha en affär om jag känner för det. Givetvis sköta det snyggt, välja en äslkare som inte finns i samma stad och en person som omöjligt skulle kunna ingå i relation med mig av praktiska skäl. En affär som inte konkurrerar om kärlek men ska. ger mig kickar, sex och tar bort all huvudvärk kring min partners eventuella affär. Jag vet att min partner och jag älskar varandra. Sex kan vara något helt annat än kärlekshandling. När det kommer till kritan så prioriterar vi varandra och vår relation, alltid.. Men jag har nog blivit blasé och avtrubbad av min omgivning. Är definitivt inget moraliskt helgon men det är ingen annan i min omgivning heller. Först hade jag ångest över detta, men nu när jag funderar efter att köra samma race så känns det som en lättnad och pirrigt. I monogama trogna relationer så riskerar man ändå att tappa kärleken ändå. Jag behöver nog lite sjuk dynamik för att upprätthålla den.
@Bill
Tror i alla fall att det gömmer sig en "Prince Charming" i din själ.
Ärlig talat! De vänner som jag är bekant med och som praktiserar din etik och moral är TYVÄRR INTE lyckligare - eller mer harmoniska - i jämförelse med dem som lever LYCKLIGT TROFASTA i parrelationer. Dessa par har en förmåga till förnyelse på alla plan, även sexuellt, inom ramen av befintliga förhållanden. Behovet av att "gå över ån efter vatten" blir därav onödigt!
Faktum är att jag tycker synd om dig när jag hör dig... strategiskt planera ditt dunkla dubbelliv... där trots allt en rädsla (hur noggrant smart du än tror dig lägga upp din sexutlevelse på ny ort) finns för upptäckt. Varför inte diskutera "öppet förhållande" med din partner som du säger dig älska över allt annat? Vågar du/ni inte stå upp för att ni vill/behöver experimentera med andra för att uppleva det så kallade pirret? Varför inte göra det tillsammans med andra par i så fall om allt går på tomgång?
Att gardera sig mot partners eventuella snedsteg genom att att själv leva i trolöshet låter knappast som en mogen och kärleksfull relation med ansvarstagande i mina öron.Tänk om drar med dig könssjukdomar eller andra virussjukdomar i pandemi tider?
Som tonåringar vill vi gärna imitera vår omgivning. Som vuxna har vi i allmänhet mognat till, vilket innebär att vi lättare kan hålla oss till vår trosuppfattning och till vår inre moraliska kompass. Vi blir inte lika lättpåverkade och tar lättare ställning till vad vi känner innerst inne - utan grupptryck.
Ömmar även för dig och din partner, när jag även hör din split i din förmåga till anknytning.