Förstår du inte det själv? Trots att så många förklarat för dig i tråden?
Det handlar om din ton. Om ?potentiellt sjuka barn? och ?kortare tid med dina barn?. Det är otroligt otrevligt och inskränkt. Uppfostrar du dina barn till samma inskränkthet? Eller har barnen en något mer empatisk far?
I ovanstående plan finns inget utrymme för en civilingenjörsutbildning med mycket laborationer kvällstid och inlämningsuppgifter. Snittade 80 timmar i veckan under långa perioder.
Det tar ett tag efter examen att få en stabilitet i arbetslivet, som nyutexaminerad 25-åring tog det runt 5-10 år innan jag kände mig trygg nog att fundera på barn. Det tog mig 15 år att bli den specialist jag är nu, 5 år teknisk högskola och sedan 10 år vidareutbildning och jobb. Vid 35 när tillvaron hade lugnat sig visade det sig att vi behövde hjälp med IVF och 6 år senare blev det barn.
För min del handlade det inte om att leva livet och att självförverkliga mig, jag slet hårt för att få en bra levnadsstandard, med lagom mycket pengar och mycket frihet i arbetet och fritid. Min unge saknar inte mycket, vi har massor av tid att göra saker ihop (omöjligt om vi fått barn vid 25) och också pengar att kunna göra de roliga sakerna.
Har man talang för något och offrar den för att hinna föda 4 barn så ung som möjligt, så är det ett val. Det är också ett val att förädla och utveckla sin talang, innan barn kommer, så att barnet kommer till en stabil tillvaro.
Ytterst tveksam på äktheten med tanke på hur många provocerande åsikter som är intryckt i ett inlägg och fortsätter genom tråden. Designat för att trycka på så många knappar som möjligt. Är TS verkligen så ignorant och okunnig (punkt 6...) är jag genuint orolig för barnens uppfostran till empatiska&analyserande människor. Jag har sett detta beteende för hos unga mammor förut tyvärr. Helt verklighetsfrånvända och tycker att deras sätt är så fantastiskt utan att inse att andra faktiskt lever riktiga liv där allt inte går att planera på det sättet. Att alla skulle hitta hållbar kärlek i 20årsåldern är en utopi.
Nej, jag är inte särkilt känslig. Däremot är jag utrustad med en god dos empati. Jag förstår att andra människor gjort andra val än jag själv, utan att de gjort fel. Ibland har andras val till och med varit bättre än mina.
Du osar inskränkthet. Dina texter är djupt oempatiska och helt oförstående till andras val. Du kan inte ta till dig av kritiken du får, utan går direkt till attack, många gånger väldigt otrevligt. Du framstår ärligt talat som ganska obildad och väldigt, väldigt inskränkt.
Ptja, om båda föräldrarna sitter i samma situation så finns det inte någon lösning, som inte går ut på att lämna in barnen på förvaring någonstans.
Har du inte forskat själv har du ingen insyn i vilka uppoffringar det innebär för individen, familjen och eventuella barn.
Men ändå utgår du från att döma dem som gjort andra val än du, istället för att vilja diskutera samhällsstrukturer? Dessutom kring en hel felaktig utgångspunkt om skattefinansierad ivf efter 40.
Det intressanta var ju dock hur du anser att uttrycken i det aktuella inlägget tydde på seriös forskning. De hittar du knappast på pubmed.
Nej, det har jag inte. Konto, eller problem med din uselhet.
Det är inte "generna" som "försämras". Det är heller inte ett piss seriös forskning att tro det. Man bör känna till benämningarna man forskar om. Svara som sagt gärna på det tidigare skrivna om det.
Ja, dina inlägg upplevs som fruktansvärt dömande av nästan alla i tråden. Det kan du inte ha missat? Det är ju därför du får mothugg.
Man genomgår inte en ivf före 40 om man inte försöker få barn förrän efter 40... Så det är ju ett antal års skillnad.