Mycket Tabubelagt ämne varning
Men det är ju en heeeelt annan sak fattar du väl
Men det är ju en heeeelt annan sak fattar du väl
Men det är ju en heeeelt annan sak fattar du väl
Vi kan helt enkelt komma överens om att vi inte är överens men med skillnaden att jag inte anser att du gjort ett fel val för dig. Däremot har samma val med all säkerhet varit katastrof för mig.
Jag och mina vänner, där den stora majoriteten fått samtliga sina barn efter 30 är fullt nöjda med våra val. Vi har klarat av småbarnsåren, fixat tonåren. Har idag friska, väl fungerande vuxna barn som uppenbarligen är nöjda med deras uppväxt eftersom de väljer att gå samma väg som oss föräldrar.
Studera först, har pojk/flickvänner. Sonen lägger nu mellan 50 och 60 timmar i veckan på studier, ungefär som jag gjorde när jag pluggade. Vissa utbildningar kräver den insatsen periodvis.
Jag är nöjd med att jag fick barn när jag fick och framförallt är jag så nöjd med att jag inte fick barn med stolpskottet jag var tillsammans med innan.
Kan inte annat än hålla med. Jag träffade rätt man sent, inom 5 månader från att vi började försöka så hann jag få 2 missfall.
Det skär nästan i hjärtat när folk som ts säger såna här saker. Som att det är mitt eget fel att jag fått missfall, pga att jag inte träffade någon jag ville ha barn med på dom nästan 10 år jag var singel.
Eftersom din man enligt dina normer är för gammal så skulle du skaffat barn med en som är lika gammal som du själv, eller yngre. Du har ju frångått dina egna principer redan från början och skaffat barn med en man som är nära nog gammal nog att va din pappa, som dessutom stapplar runt med stödkäpp nu och kommer va död eller ligga på pallativvård när er yngsta tar studenten.
Då undrar jag vilka knastyper du träffat som inte vill umgås med sin familj även om de är unga.
När jag fick första barnet var pappan 25 och inte fan spran han några gatlopp på krogen inte.
En bekant till mig fick däremot barn med en man som närmade sig 40, den mannen spenderade många helger på krogen och kom minsann inte alltid hem efterår heller. Det blev separation.
Och oavsett det, du talar emot dig själv på fler än ett sätt.
Det är ingen norm att ha en mycket äldre partner.
Det är inte alla yngre män som prioriterar krogen framför familjen.
Från din artikel:
Det är viktigt att påpeka att även om vi på gruppnivå kan se en något ökad risk för spädbarnsdödlighet vid IVF så är den absoluta risken för varje individ väldigt låg. Det är också betryggande att veta att det inte finns en ökad dödlighetsrisk hos den här gruppen efter det första levnadsåret,
[quote=80978960][quote-nick]Erika71 skrev 2021-02-27 15:45:08 följande:[/quote-nick]Nu har vi konstaterat att du har fel runt ökad risk för spädbarnsdödlighet... nästa punkt har vi försökt berätta för dig, de flesta av oss har försökt i många år innan man tar till IVF- och då tar det också några år. Jag började försöka vid 30 men fick inte min son förrän 37 och många har det exakt som mig, dvs det finns ingen intention att bli en gammal förälder men vi har inget val (förutom adoption som du tycker att vi ska göra istället).
Du valde inte din partner, du upptäckte att du var gravid och den här normen du pratar om "man ska skaffa barn som gammal" vet jag inte var du har fått ifrån, det är absolut inget jag har hört talas om, runt 30 år är snittet på förstföderskor i Sverige idag vilket knappast är gammalt.
Ärligt talat känns det som att du startade den här tråden för att försvara dina egna val att bli en ung mamma och på något sätt kände ett behov av att trycka till de som redan har betalat ett högt pris för att få något du fått på ett enkelt sätt. Jättekonstigt och ocharmigt på många sätt.[/quote
Ja, men ett snittvärde på 30 behöver inte betyda att det är ett bra värde. På Östermalm är snittåldern för första barnet 39 komma nånting. Sjukligt sent.
Hur kan du överhuvudtaget uttala dig kring hur lätt det varit för mig?
Nej, startade tråden mest för att jag vill ifrågasätta rådande samhällsstrukturer och normer kring familjelivet.
Som jag ser det har ingen att vinna på att det ser ut som det gör idag. Att jag drog in mig själv var för att föregå med gott exempel på att man inte behöver välja och välja bort massa saker för att man får barn tidigt inte för att höja mig själv personligen på något sätt ni känner inte mig och jag känner inte er så har ingen personlig vinning i det heller. Sedan har folk också ställt privata frågor till mig som jag känt att jag kunnat svara på om det tillför tråden någonting.
Som jag ser det är det sorgligt att det individualistiska samhället begränsar många människor på olika sätt. Ser också hur många män förvägrar kvinnor barn (även om det långt ifrån alltid är så) utan att ha någon som helst kunskap om vad det kan få för konsekvenser för henne. Det finns massa massa vetenskap om hur fertilitet fungerar och är inte någon personlig åsikt från min sida.
Beror på vilket som var det andra alternativet.
Det finns som sagt yngre män som inte springer på krogen titt som tätt när de bildat familj.
Det är i så fall du som gjort ett dåligt val.
Och som sagt, det hänger inte på åldern alla gånger.
Vad är det som gör dig så fördomsfull mot yngre män?
Varför var du en "bättre" 20-åring än Kalle 20 år?
Jag anser att man får skaffa barn när man vill, men att man inte borde bli förvånad om det inte tar sig direkt om man närmar sig 40. Jag tror att det är bra om kvinnor får information i skolan om att fertiliteten går ner och att det inte är så bra att vänta för länge. Ivf verkar som en tärande process. Jag tror inte att TS har någonting emot äldre mammor men tycker att de i 35-40 års åldern som behöver hjälp borde ha tänkt på att fertiliteten sjunker med åldern.
Som tillägg vill jag säga att 35- åriga mammor var extremt fördomsfulla och fördömande mot mig som 20- åring med barn, så fördomar har vi alla.