Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män

Ja jag tror det är bra att vänja sig och känna efter och ta ett steg i taget. Så plötsligt är man redo för lite större steg (eller inte, någonstans tar det nog stopp). Det som var jobbigt tidigare tänker man inte längre på. Detsamma tror jag gäller att prata om sex och sina fantasier. Det känns jobbigt först men när man kommit över tröskeln är det lättare. Är det mest när det gäller detta du tycker det är jobbigt att prata med honom eller gäller det även andra sexfrågor? 
Det här med skammen och ens föreställningar om hur en kvinna och fru ska vara är knepigt. Man får försöka lägga bort samhällets normer och fundera på hur vill jag ha det egentligen. Att man gör det man faktiskt vill som par och går efter det som känns rätt för er. Så länge man följer sin egen moral så borde det inte vara så skamfullt. Jag kan ibland tänka att som kvinna får man försöka göra upp med dessa skamkänslor och bejaka sin lust. Din man verkar ju vilja det och det är ju det ända som räknas, förutom vad du vill för det är ju viktigast.

Ja, detta med samhällets normer och värderingar är verkligen inte lätt, speciellt om man i samhället inkluderar familj och vänner. Hur ska jag som kvinna, fru och mamma egentligen vara? Om jag skulle leva ut de fantasierna som jag och min man har, så är jag rätt säker på att några i min närhet skulle uppfatta mig som en ansvarslös, gränslös och vulgär slampa (om de fick reda på mina handlingar). Det är inte helt enkelt att då bara följa sin egen och sin mans moral och enbart bejaka sin lust. Trots att det egentligen är självklart att ens lust ska komma först, så länge som man inte skadar någon annan.

Det kan vara lite jobbigt att prata med min man om andra sexfrågor också, inte bara detta. Jag skulle behöva bli bättre på det. 

Det är uppenbart att jag har olika sidor, där det är svårt att veta vilken fot man ska stå på ibland...

 

Behöver samhället, familj och vänner veta om hur ni väljer att leva ert liv då? Kan ni inte hålla vissa saker för er själva och att om ni nu väljer att hitta på små äventyr i form av sexuella aktiviteter som innefattar andra, att ni håller detta för er själva så långt det går? Så går i allafall mina tankar att om eller när vi väljer att ta steget att min blivande fru ska ligga med andra så blir det nog på annan ort i samband med att vi kanske har en weekend på tu man hand just för att vi inte ska träffa någon bekant och behöva förklara oss. Sedan finns väl fortfarande tankarna om samhällets normer men där har vi samsyn, så länge alla är med på det så finns inget rätt eller fel - typ.

Jag kanske är naiv men tänker som "man" att omgivningen runtomkring oss inte behöver veta något. Men där är det kanske också skillnad på vad man har för fantasier. Din man verkar ju vilja att du ska attrahera män i er omgivning och till viss del visa upp dig med en extraman. Då är det ju svårare att hålla det hemligt.

Jag kan tycka att det hjälper att prata med andra och att vi inte är ensamma om dessa önskningar. Sen tycker jag att det är viktigt att bara för att jag ligger med en annan man och min man uppskattar det så betyder inte det att det är hela den person jag är. Jag är fortfarande ansvarstagande och en ordentlig samhällsmedborgare och mamma. Sen har jag också sidor som är lite mer sexuellt utlevande som jag tycker är och ska bli roligt att bejaka under rätt omständigheter. 

När det gäller att prata om sex med sin partner tror jag det mycket är en övningsfråga. Jag hade ganska svårt för det tidigare men har blivit bättre och bättre. Jag märker att min man inte tycker att jag är konstig utan att han bara älskar mig mer då jag gör det även när han inte alltid delar alla fantasier. Jag tycker att vi fått ett bättre sexliv när vi vågat prata mer. Du får tänka på att din man också är modig som vågat prata om att han vill se dig ha sex med andra män. 

Ni har så rätt, så rätt självklart. Omgivningen behöver/ska absolut inte få reda på något. Men det är väl detta oket man bär, att om de visste, så skulle de inte gilla det. Känns som en ytterligare press. 

För det är ju så att jag ibland drömmer att bara tappa det. Att vara så där oansvarig, självisk, gränslös, och bara tänka på min njutning, lust och begär för stunden. Denna sidan finns någonstans hos mig....

Jag förstår helt klart din ambivalens. Jag själv tycker att dessa tankar om hur man ska vara som kvinna släppt mer och mer och att jag lättare kan koppla bort vad jag tror andra tycker. Men jag har alltid haft lite svårt för grupptryck och velat stå emot sådant bara för att jag inte vill låta mig styras av det. Samtidigt kanske det är spänningen mellan dessa två sidor som är en del av det eggande, kontrasten mot hur du brukar vara. Jag t ex brukar alltid ha ett ganska vårdat språk och har svårt att säga saker som fitta och knulla. När jag då är lite fräck i munnen i sängen och säger saker jag inte brukar kan min man bli alldeles till sig. Jag tror det lite förbjudna också är en del av lockelsen. Att inte bara vara den välartade kvinnan och mamman utan också en kvinna som tar för sig och njuter ohämmat. 

Det här med konventioner och normer är inte helt lätt för mig som man heller. Enligt normerna är det ju det värsta man kan tänka sig, att ens fru eller partner har sex med en annan. Man förväntas bli galen av vrede och svartsjuka och lämna sin fru osv osv. Eller så är man en omanlig mes som låter sig bli bedragen. Så att acceptera att jag har den här fantasin är att gå emot alla dessa normer och värderingar. Jag kan rationellt sett förstå varför jag vill se min fru med en annan och hur det skulle vara positivt för oss båda. Men samtidigt måste jag kämpa emot alla normer som jag är uppvuxen med och aktivt jobba med att få mig själv att känslomässigt acceptera att det är normerna det är fel på och inte mig. Å ena sidan kan det vara jobbigt att leva ett slags dubbelliv där man vet att de flesta kanske skulle fördöma ens sexuella böjelser, men å andra sidan är ju mitt och min frus sexliv en helt privat sak. Det angår ju ingen annan, så varför skulle jag bry mig om vad andra tänker? Rent logiskt sett borde det vara enkelt, men värderingarna sitter djupt även i en själv och det tar tid att frigöra sig från dem.

Ja det finns många aspekter för både män och kvinnor. Utan att kunna läsa alla min mans tankar, så verkar i alla fall han ha övervunnit det manliga dilemmat, som du skriver om, eftersom det är han som pushar mig i denna riktningen Tror dock är ett väldigt relevant resonemang som du för.

Det finns så mycket som går att analysera och fundera på avseende dessa handlingar. Finns hela tiden nya vinklingar och funderingar - i alla fall hos mig.

Jag känner verkligen igen det där, att min man tänder på att jag säger ord och fraser, som jag normalt sett inte gör. Herregud vad det tänder honom.... En variant på detta, som jag måste erkänna att jag även tänder på, är när han "tvingar" mig att säga lite grova saker.

Visst är det så, att det är spänningen mellan det som är mitt normala jag, och mitt andra jag som föder spänning och blir eggande. Det har du helt rätt i.

Ibland vill jag verkligen klä mig och uppföra mig, på ett sätt som aldrig mina barn, föräldrar eller vänner ska få se mig göra. Det är ju en enorm spänning med det förbjudna. 

Intressanta tankar och frågeställningar i flera inlägg. 
Förlåt om jag upprepar mig men jag finner flera saker som anknyter.

Små steg, eller väldigt väl valda steg där den som är långsammast måste få bestämma takten, har varit mycket viktigt för mig. Även om jag ibland har behövt uppmuntran och att bli knuffad lite försiktigt i rätt riktning och kanske att min man inte alltid har hört mitt första lite svaga nej...
Men alla små saker som kan få en att vänja sig vid tanken hjälper. Att läsa och studera ämnet och finna uppmuntran i andras erfarenheter har varit viktigt för mig. Det finns många forum och filmer och annat att fördjupa sig i.
När jag så småningom insåg och verkligen förstod att detta var något som faktiskt inte var så himla ovanligt, att "normala" och kloka människor faktiskt gillar att ägna sig åt sådana här äventyr, hjälpte mig mycket.
Jag hade inte anledning känna att vi var onormala.
Det var viktiga insikter för mig.

Eftersom vi reser utomlands en hel del så tog vi vara på tillfällen att kolla och testa hur vi upplever olika saker.
Sedan länge gillade vi att sola och bada nakna.
Vi tog det ett steg längre genom att uppsöka platser med ett sexigare rykte, som t ex Maspalomas sanddyner och Cap de Agde. Både stränderna och några klubbar besökte vi. Från början lite osäkra och nervösa och vi höll oss bara till oss själva. Sedan började det väl med att någon fick titta på oss och framförallt att vi tittade ganska mycket på många andra, och vi kunde tydligt se att det inte alls var ovanligt att par liknande oss upplevde en hel del heta äventyr.
Sedan med små steg lät vi alltmera äventyrliga upplevelser komma till oss i en takt som vi gillade och i takt med att vi blev mera säkra på vad vi gillade (och vad vi inte gillade).