Inlägg från: Padirac |Visa alla inlägg
  • Padirac

    Regeringens el-fiasko

    Tom Araya skrev 2024-06-20 14:28:12 följande:
    KillBill skrev 2024-06-10 22:42:52 följande:
    Intressant! Vindkraftverken är alltså mycket  lönsamma och det är siffertrixande för att slippa betala skatt i Sverige som är orsaken till att det sett ut som att de  Luxemburgbaserade bolagen inte varit lönsamma. 
    Padirac skrev 2024-06-11 18:50:52 följande:
    Va, säger inte artiklarna att det är räntesnurror som göra att vinsten i såväl Sverige som i ägarbolagen i Luxemburg uteblir och ingen skatt behöver betalas?

    Vad menar du då att artiklarna säger istället?
    100% av Luxemburgägda vindkraften går med förlust | Affärsvärlden (affarsvarlden.se)



    Det där har vi ju radn tittat på i tråden - alldelses nyligen dessutomm bara några inlägg längre upp.

    Det handlar om räntesnurror som gör att Luxemburgägd vildkraft går med förlust - det är till och med så att ägarbolagen i Luxemburg i sin tur är skuldsatta i räntesnurror som gör att vinsterna flyttar bort från Luxemburg också... 
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-06-24 14:51:13 följande:
    Jag hoppas alla ser problemet.
    Är det inte el-producenten som betalar så är det någon annan som får betala för kostnaden när en el-producent inte klarar av att leverera.
    I de här vallen ser det ut som att producenter som säljer egen och inköpt el inte prissäkrat sina egna inköpsavtal och har levt på hoppet att tjäna stora pengar på att köpa billig el på spotmarknaden och sälja till kunder med ett högre pris.

    Iom att läget för elprismarknaden inte ser ut som den gjorde på 00- och 10-talet  så finns är det inte svårt att se att den strategin inte längre fungerar.  Det är många inom elhandelssektorn inom europa som gjort samma missar.
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-06-30 18:30:30 följande:
    Vilken större infrastruktur, tidigare helt offentligt förvaltad, skulle byggas upp utan stöd av offentliga finanser?
    Det finns en lång tradition av offentlig finansiering och ägande av gemensam infrastruktur.

    Den politiska viljan har länge varit att det offentliga ägandet ska ersättas av privat ägande. 

    För kärnkraften i Sverige finns det just nu vare sig offentligt eller privat intresse av att investera i kärnkraft. Det offentliga vill ha privata aktörer som medfinansierärer, för att inte själva ta förluster och höjda skatter. Det privata vill ha en bred politisk uppgörelse från det offentliga.  

    Där är det stopp. 
  • Padirac
    Rataxes skrev 2024-07-01 10:09:25 följande:

    www.dn.se/sverige/26-allvarliga-olyckor-pa-northvolt-hade-inte-behovt-do/


    Det verkar finnas allvarliga brister på rödgrönbrunvänsterns flaggskepp Northvolt.


    "Det senaste halvåret har tre personer hittats döda i sina hem efter arbetspass på Northvolt. Nyligen började polisen utreda eventuella samband bakom de ännu oförklarliga dödsfallen.


    Det finns mer att läsa än bara det lilla citatet, men jag gör inte som vissa som tycks ha betalt per ord för vad de klistrar in i forumet. Läs hela artikeln, Wolods kräkheter är gratis under sommaren.


    Vad är det som händer innanför batterijättens stängsel?"


     


    Public (S)ervice verkar måttligt intresserade, liksom större delen av övrig nyhetsmedia, däremot hade det varit krigsrubriker om det hänt på SKB/CLAB eller på ett kärnkraftverk


    sökning med site:svt.se northvolt  ger många träffar på många olyckor,

    motsvarande sökning på sr.se ger mig inte några träffar
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-07-02 14:28:14 följande:

    Kopierads text + länk:


    Kärnkraft och vindkraft går inte att jämföra - de spelar i olika ligor.

     AV I ARTIKLAR AV MADELEINE PUBLICERAT DEN 

    28/06/2024 17:41


    Det går inte jämföra kärnkraft med vindkraft


    Jag har kortfattat nedan sammanställt skälen till att man inte kan jämföra kärnkraft med vindkraft rakt upp och ned, med stöd från Harry Frank, hedersdoktor från Chalmers och tidigare forskningschef för ABB.

    Kärnkraft och vindkraft går inte att jämföra - de spelar i olika ligor. (vindkraftsupplysningen.se)


    Det är klart att det inte går att jämför kärnkraft och vindkraft - ur alla perspektiv.

    Det är lika klart att det finns perspektiv där det går att jämföra kärnkraft och vindkraft

    vindkraftsupplysningen verkar ha hämtat sitt namn från klimatupplysningen och de verkar ha hämtat sitt syfte från samma rörelse.

    De är MOT vindkraft
  • Padirac

    Kärnkraftsutrbyggnad har en del paraktiska problem som gör att det tar tid 

    www.realtid.se/karnkraften-nya-var-hotad-i-sverige-och-hela-europa/

    Satsningen är en del av Europas energiomställningsplan, där 25 länder har satt upp som mål att tredubbla den globala kärnkraftskapaciteten, skriver Bloomberg.


     
    Kärnkraftens nya vår blir dock omöjlig utan de hundratusentals specialister som krävs för att svetsa, bygga och planera rätt.

    ...
    Bara i Sverige krävs tiotusentals arbetare i Sverige. Ändå utbildas endast mellan 50 och 70 studenter specialiserade på kärnteknik.
    Att importera arbetskraft från utlandet kommer inte att lösa problemet.
     
    ?Frankrike, Storbritannien och andra har samma problem som vi?, säger Ane Håkansson, professor i kärnfysik.
     
    Miljarder läggs på att få fram personal
    Franska industrin har skissat på en plan för att stärks yrkesutbildningen för arbetare, tekniker och ingenjörer inom kärnkraften.
    Målet är att rekrytera 100 000 arbetare under det kommande decenniet.

    ...
    Brittiska regeringen och industrin satsar 763 miljoner pund på att öka lärlingsplatser och färdighetsträning för att få fram 123 000 kompetenta personer under detta decennium."

    www.realtid.se/fransk-energijatte-vill-bygga-karnkraft-i-sverige/

    "Energiföretaget har en aggressiv expansionsplan i Europa och lobbar nu för att leverera nya reaktorer till Sverige. Det berättar EDF:s chef för nya kärnkraftsprojekt, Vakisasai Ramany, i en intervju med Dagens Industri.
     
    Även om mycket återstår innan planerna går i lås så har EDF redan ingått samarbetsavtal med svenska Fortum och har en dialog med Vattenfall. 

    ...
    EDF har dock mött en hel del utmaningar genom åren och har ?usel historik?, enligt Di. Alla påbörjade byggen av EPR-reaktorer i Europa har blivit rejält försenade och hundratals miljarder kronor dyrare än förväntat. 
     
    En av orsakerna till problemen är att det har byggts väldigt få reaktorer i Europa under det senaste decenniet. Detta har gjort att underleverantörerna inte har kunnat planera långsiktigt, menar Ramany. 
     
    ?Det är kärnan av problemet. När den franska industrin presterade som bäst på 70-, 80- och 90-talen, byggde vi 58 reaktorer på 25 år. Om vi tittar på vad vi gjort som industri i Europa det senaste årtiondet, så har vi byggt två?, säger han. 
    ?Sverige kan inte välja EDF?
    Sverige har i praktiken bara tre utländska leverantörer att välja på för ny storskalig kärnkraft. Det är franska EDF, amerikanska Westinghouse och sydkoreanska KHN. 
     
    Vakisasai Ramany påpekar att leverantörerna från Sydkorea och USA ännu inte har byggt några moderna kärnkraftverk i Europa.
    Analytikern Mycle Schneider är dock skeptisk till alla tre bolag. 
     
    ?Vad skulle EDF kunna bygga i Sverige? Även om den svenska regeringen betalar 100 procent av bygget finns det varken personal i landet eller inom EDF, så Sverige kan inte välja EDF, har han tidigare berättat för Aftonbladet."
  • Padirac

    Det verkar som att MV och JB pratar om affärsvärldens artikel om räntesnurror som vi precis diskuterat hör i tråden.

    Var det något nytt som kom upp?

    x.com/MaxVillman/status/1800251398648730006

    Max Villman


    @MaxVillman
    Precis detta pratade Jan Blomgren och jag om på Max Tänt podcast. Kommer senare i veckan?
    Translate post
    Quote
    Affärsvärlden
    @AFV_magasin
    ·
    Jun 10
    Luxemburg-ägda vindkraftverk i Sverige är notoriskt olönsamma. Ur ägarperspektiv är det dock parkernas möjlighet att generera kassaflöde genom internräntor som spelar roll. "Det är en smart lösning från deras perspektiv?, säger @J_Landstroem 
    Tom Araya skrev 2024-07-12 00:24:59 följande:

    Jan Blomgren gästar Max Villmans podd och pratar el-försörjning.

    open.spotify.com/episode/0GRw8eq5IxdJMvQWK9NNzO


  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-07-12 05:37:33 följande:
    Svårt för mig att veta vad som är nytt och inte för andra...

    För mig finns det i intervjun vissa förklaringar och faktauppgifter som jag nu har bättre kunskap om, bl.a. om balanskostnader som ökat från 1 miljard till 6 och förväntas stiga till 8.

    Jan förklarar en hel del om om ekonomi kopplat till el-produktion och el-konsumtion, som varför el-priserna ser ut som de gör, varför vindkraften inte är lönsam, hur en stor mängd vindkraft påverkar lönsamheten för annan el-produktion, kostnader för att balansera el-systemet, mm.
    Ändå tjänar investeringsbolag pengar på vindkraften och de vill bygga mer.  Någonstans tjänas pengarna. Säger JB någonting om det?

    Hur elprismarknaden fungerar har förklarats många gånger under många år i tråden.  

    Trots detta har den EU-gemensamma elprismarknadens reglering med syfte att stimulera till elproduktion där priserna är höga misslyckats. Säger JB någonting om det?
  • Padirac

    Från tidigare i år om balans tjänster

    www.tn.se/naringsliv/34915/sexdubblad-miljardnota-for-att-balansera-elsystemet-du-far-betala/


    "Enligt Anna Jäderström beror majoriteten av 2023 års ökning däremot inte på en ökad andel intermittent kraft.
     
    ? Den ökning av kostnader vi hittills sett beror delvis att mer volym upphandlas, men det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan elpriset har på kostnaderna för stödtjänster. Största volymökningen hittills beror på införandet av snabb störningsreserv (FCR-D ned) för att hantera bortfall av förbrukning, exempelvis vid ett fel på en exporterande HVDC-kabel.

    ..
    Ser du någon koppling mellan balanstjänster och hög andel väderberoende kraftslag?
     
    ? Ja, det finns kopplingar generellt men inte utifrån hur mycket reserver vi har i dag och historiskt i Sverige. Men det kan påverka framtida behov av balanstjänster. Det är sant att vi anpassar elmarknaden och balanseringen till ett mer väderberoende elsystem ? exempel på sådana förändringar är övergång till 15 minuters marknader och flödesbaserad kapacitetstilldelning.
     
    FCR-D ned är en ny systemtjänst som trädde i kraft 2022. Upphandlingen har ökat successivt från 75 megawatt 2022 till 365 megawatt 2024.
     
    Har den systemtjänsten införts av geopolitiska skäl?
     
    ? Nej, utan helt utifrån hur elsystemets egenskaper ser ut. Vi dimensionerar det nordiska elsystemet så att normal drift kan upprätthållas även om den största enskilda komponenten, det vill säga ledning, produktionsenhet eller förbrukningsenhet, får ett haveri eller plötsligt stopp. Det är detta vi kallar N-1. Alltså hantera fel oavsett orsak till haveriet.

    ...

    Tror du att balanskostnaderna hade varit lika höga om de senaste fyra nedlagda kärnkraftsreaktorerna funnits kvar i systemet och Ringhals 5 och 6 hade byggts?
     
    ? Ja, kostnaderna för balansering hade hittills varit desamma i stort, förutsatt att elpriset haft ungefär samma utveckling. Dock skulle kärnkraftsreaktorerna skapat andra nyttor för elsystemet, som förmågan att överföra el och tillgodose ökad efterfrågan på el. Det är ju detta vi ser behov av nu när vårt samhälle ska elektrifieras ? ett stort behov av tillkommande elproduktion.
     
    Huruvida elpriserna skulle varit lägre om den planerbara kraften inte lagts ned råder det debatt om, men det är just det som många experter menar är en av huvudorsakerna till att elpriserna drivits upp. Kombinationen av de planerbara kraftslagen tillsammans med de intermittenta kraftslagen ger billiga elpriser enligt Svenskt Näringslivs scenarioanalys kraftsamling elförsörjning.
     
    ? Utvecklingen av elpriset har många förklaringar men den extrema situationen 2022 beror framför allt på Rysslands invasion av Ukraina och energibristen som detta medförde i Europa samtidigt som Frankrikes kärnkraftsproduktion hade stora tillgänglighetsproblem, säger Anna Jäderström

    ...

    Vid sidan av balanstjänster jobbar Svenska kraftnät även med mothandel, inte minst fossil sådan, för att öka överföringen från norr till söder, samt driver den så kallade effektreserven som för närvarande utgörs av det oljeeldade Karlshamnsverket med syfte att hantera timmar då kritisk effektbrist kan uppstå under vintern. Karlshamnsverket har fått eldas i gång i beredskap ett par gånger under vintern.
     
    Kostnaderna för mothandel och effektreserv ingår inte i summan för balanstjänster.

    ...

    Mothandeln finansieras med flaskhalsinkomster och effektreserven via egen avgift som betalas av de balansansvariga företagen. Storleksordningen är runt 70 miljoner per år för dem vardera, säger hon.
  • Padirac

    Mer om negativa elpriser

    Vad artikeln inte nämner är föreslagen omregleringen av elhandelsprissättningen från EU som ett sätt att hantera elprisbörsens svängningar.  Se länk sist

    www.tn.se/ekonomi/38045/experten-sa-hotar-negativa-elpriser-svensk-elproduktion-inte-lonsamt-att-investera/

    "Sol, vind och vatten har bidragit till att sänka de svenska elpriserna under vår och sommar. En glädjande nyhet för alla hushåll. Men på andra sidan av myntet, ett förebud om en ohållbar obalans i elsystemet. Ny statistik från Energiföretagen visar att pendeln svänger allt hårdare, vilket på sikt riskerar att bromsa klimatomställningen.


     
    ? Tyvärr får man säga att det inte är tillfälligt, säger han.
     
    TN har återkommande rapporterat om att en större andel intermittenta kraftkällor (som producerar el beroende på väderförhållanden), som vind- och solkraft, skapar stora obalanser i elsystemet. Som en del av detta ökar också trenden med negativa elpriser, förklarar Magnus Thorstensson.
     
    ? Det beror framför allt på utbyggnaden av solkraft i Nederländerna, Tyskland och Polen, som gör att man får ett stort överskott som skickas vidare, vilket genererar negativa priser runt om i Europa och även i Norden, säger han.
     
    De första negativa priserna kom till Sverige 2020. Sedan dess har de blivit ett återkommande inslag, berättar Thorstensson.
     
    ? I tidigare fall har det handlat om enstaka timmar. I fjol hade vi negativa priser ungefär fem procent av tiden. Och i år ligger vi halvårsmässigt mer än dubbelt så högt som förra året, säger Magnus Thorstensson.

    ?Missgynnar investeringsklimatet?
    Negativa priser är allvarliga av flera skäl, enligt honom.
     
    ? För vind- och solkraftsproducenter uppstår en kannibaliseringseffekt. När solen skiner eller vinden blåser produceras mycket el och priserna sjunker vilket reducerar deras lönsamhet. Kannibaliseringen blir värre ju fler investeringar man gör i dessa kraftslag, eftersom allt fler ska dela på en mindre kaka.
     
    Elproducenterna kan heller inte dra nytta av högre priser vid tidpunkter när solen inte lyser och det är vindstilla, på grund av att sol och vind då producerar mindre el.
     
    Negativa priser slår också mot annan elproduktion eftersom de undergräver motiven för nya investeringar i elproduktion som är nödvändiga för elektrifieringen.
     
    ? Den planerbara kraften har fördelen att den i viss utsträckning kan prissäkras på den finansiella marknaden. Dessutom har dessa möjlighet att producera när priserna är höga. Men de negativa priserna innebär att prisnivån generellt sjunker, vilket missgynnar investeringsklimatet, säger Magnus Thorstensson.
     
    Kan räkna med prissvängningar
    I takt med att vi ser en ökad icke-planerbar kraft och mindre planerbar kraft kan vi räkna med större prissvängningar som tar oss längre från våra klimatmål, varnar han.
     
    Det finns tre sätt att motverka negativa elpriser: ökad efterfrågan, ökad lagring och ökad flexibilitet. De två förstnämnda är svårhanterliga på kort sikt. Efterfrågan pressas ner av den rådande lågkonjunkturen. Och med dagens batterilagringslösningar kan vi inte lagra el i den skala som behövs. Då måste ökad flexibilitet bli den närmaste lösningen.
     
    ? För det krävs investeringar i planerbar elproduktion. Om vi ska fördubbla kraftsystemet kommer inte dagens vattenkraft att vara tillräcklig för att balansera systemet. Någonting måste läggas till, säger han.

    ..

    "

    www.europaportalen.se/2023/03/eu-reform-ska-ge-stabilare-elpriser-och-mer-fornybart

    "EU-reform ska ge stabilare elpriser och mer förnybart
    BRYSSEL 14 mars 2023
    Kommissionen föreslår ändringar i EU:s energimarknad för att få lägre elpriser, mindre beroende av fossila bränslen och samtidigt öka andelen förnybart. Konsumenternas rättigheter ska stärkas och de ska bland annat kunna kräva fasta priser i sina elkontrakt.

    ...

    ? Energikrisen pådriven av Rysslands attack mot Ukraina har blottlagt en rad tillkortakommanden i det nuvarande systemet. Åtgärderna vi föreslår i dag kommer stegvis bidra till att minska kostnaderna att producera och använda energi i Europa genom mer förnybart, sade EU:s energikommissionär Kadri Simson.
     
    Under energikrisen har det höga priset på gas styrt priset på elen. Kommissionens slutsats efter ett omfattande samråd är att EU:s korttidsmarknad för prissättning av el i varje given stund utifrån efterfrågan alltjämt är det bästa alternativet men att det behövs ytterligare incitament för att minska tillfälliga pristoppar och skapa mer långsiktiga prissignaler.
     
    ? Konsumenters och företags elräkningar ska bli mindre beroende av priserna på korttidsmarknaden, sade Simson.
     
    Korttidsmarknaden bli kvar
     
    På EU:s korttidsmarknad för el säljs först den billigaste elen ? oftast förnybart. När efterfrågan blir större säljer kärnkraften el, därefter el från kol och sist el från gas som ofta är dyrast. Slutpriset sätts av priset på den dyraste energikällan.
     
    Upplägget har fått kritik för att vara alltför beroende av det rekordhöga gaspriset och bland annat Frankrike och Spanien har efterfrågat större reformer av korttidsmarknaden. Men kommissionen har sett över upplägget och kommit fram till att det är det mest effektiva och utmynnar i de lägsta priserna för konsumenten. Förändringar av korttidsmarknaden skulle dessutom ta många år att genomföra.
     
    Mer förutsägbarhet för företag och mer investeringar i förnybart och kärnkraft
     
    Istället ämnar tisdagens förslag till att minska elslutprisets beroende av korttidsmarknadens fluktuation genom att främja fler långsiktiga kontrakt mellan köpare och producenter där priset sätts för en längre period.
     
    Ett sådant sätt är så kallade dubbelriktade differenskontrakt som är avtal som sluts mellan stat och elproducent inför investeringar i exempelvis nya vindkraftverk. I dem sätts ett pristak ? om elpriset överstiger detta måste överskottsvinsten kanaliseras tillbaka till kunderna, och ett prisgolv ? om elpriset understiger detta skjuter staten till pengar i syfte att garantera investeringen. Dessa ska bli obligatoriska för statliga investeringar för ett antal förnybara energislag men även för kärnkraft.
     
    ? Detta kommer att stabilisera priserna för producenter och se till att konsumenter mer direkt kan dra nytta av billigare förnybart, sade Kadri Simson.
     
    Kommissionen vill samtidigt underlätta privata investeringar i förnybart med så kallade PPA-avtal ? direkta avtal mellan elköpare och elproducent, något som är vanligt i de nordiska länderna. I förslaget ska medlemsländerna se till att sådana avtal finns tillgängliga även för mindre företag som vill köpa el från producenter."
Svar på tråden Regeringens el-fiasko