Här pekar en journalist på att få kärnktaftverk körts i planerade 60 år eller ens kortaer tid
second-opinion.se/kanske-inte-kan-koras-i-60-ar/
"Hur länge en reaktor kan köras är en kvistig fråga. Inga maskiner håller för evigt. 214 kärnkraftsreaktorer i världen är stängda, jämfört med 436 i drift, enligt World Nuclear Association. Skälen för stängning kan vara politiska beslut, bristande lönsamhet, olyckor eller att de inte uppfyller myndighetskrav.
Vilket som är vilket är svårt att slå fast. Ett exempel: Ringhals 2 stängdes 31 december 2019 med flera förelägganden gällande från dagen därpå. Ett av dem gällde oberoende härdkylning som inte var så tekniskt krävande, och därmed en rättfram ekonomisk kalkyl. Men ett annan gällde eventuell rost i inneslutningens tätplåt. Att utreda/åtgärda det innebar ett långt stillestånd, höga kostnader och risk för att reaktorn till slut inte skulle få återstarta. Politiken, i form av effektskatten, kan ha spelat in för nedläggningsbeslutet 2015, men eftersom den avskaffades genom beslut inom ett år (2016) så hade Vattenfall goda möjligheter att ångra sig. Det går inte att slå fast om reaktorn stängdes för att den nått sin tekniska livslängd eller för att den inte var lönsam.
Samma oklarhet gäller de flesta reaktorer som stängt. Det är därför svårt att säga något om förväntad livslängd.
Många tar nu för givet att våra sex reaktorer kan köras i minst 60 år, men evidens saknas. Den äldsta reaktorn i drift i världen startade 1969 och är alltså knappt 55 år. Av de reaktorer som startade drift före 1969 är alla stängda, av de 10 som startade 1969 är 7 stängda.
Av reaktorer startade 1970-1980 är fler stängda än i drift. Medianlivslängden hittills är mindre än 50 år. I Spanien och Taiwan stängs reaktorer efter 40 år, vilket ofta är vad de konstruerades för (även i Sverige). I Ryssland stängs de efter 45 år. I Frankrike pågår ett enormt program för att livstidsförlänga till 50 år. 60 år utreds inte ens av myndigheten ASN.
Även om det tekniskt går att förlänga drift så är det inte alltid ekonomiskt sunt. Driftskostnaderna har ökat dramatiskt de senaste åren.
Uranpriset låg länge kring 25 dollar per pund men ligger nu över 100 dollar per pund. Det beror på avglobalisering efter Ukrainakriget. Ryskt uran och uran från länder närstående Ryssland ersätts av geopolitiska skäl med dyrare uran."
Efter dessa ord i artikeln kommer ett resonemang om att kärnkraftens svårigheter len lönsamhet med stigande kostnader för uran och anrikning tillsammans med fortsatt sjunkande elpriser