Så allting gick skrev 2023-01-07 11:58:55 följande:
Äsch rent skit snack, vi har redan Fortum som är intresserade. man vill dessutom bygga dom traditionella tryckvattenreaktorer som redan finns i både Sv och Fin, dessa som bara tog några få år att bygga upp o få i drift.
.
Det finska energiföretaget Fortum vill bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige, rapporterar Reuters.
På torsdagen undertecknade man ett ramavtal för möjliga projekt i Sverige och Finland.
Enligt Reuters skrevs avtalet under tillsammans med det franska energiföretaget EDF som är ett av världens största energiföretag.
Det handlar om en möjlig utveckling av både traditionella och små modulära kärnkraftsreaktorer i Sverige och Finland.
EDF uppger att deras ambition är att distribuera ett flertal nya tryckvattenreaktorer över hela Europa under de kommande åren, skriver Reuters.
Tidigare i oktober meddelade Fortum att man inledde en förstudie om förutsättningarna för ny kärnkraft i Norden.
Du presenterar förenklingar som bygger på ideologiska övertygelser...
Har några kärnkraftverk byggts inom tidsram och budget i västvärlden efter boomen på andra sidan millenieskiftet?
Hur fungerar lagar angående säkerhetsdesign i Sverige?
www.analys.se/publikationer/arkiv/rapporter/regelverk-sma-reaktorer/
"Under 2000-talet började det i flera av de stora kärnkraftsländerna – USA, Frankrike och Storbritannien – bli dags att bygga nya reaktorer. Ett antal europeiska länder behövde också förnya sin kärnkraft. En febril aktivitet drog igång och nybyggnadsprojekt startade i ett antal av de gamla kärnkraftsländerna.
I princip alla påbörjade projekt tog längre tid än planerat. Det visade sig vara komplicerat att åter bygga upp de projektorganisationer och logistikkedjor som behövs [3]. Överallt saknades erfarenheten av att bygga reaktorer. Samtidigt innebar de enorma projekten att de ekonomiska riskerna blev stora, där höga räntekostnader under byggtiden bidrog till en väsentlig del av den totala kostnaden.
I Kina, Japan och Sydkorea, där man kontinuerligt byggt reaktorer, gick projekten mycket bättre. Där byggs reaktorerna som regel klara enligt tidplan och inom budget.
...
När de första reaktorerna i Sverige – forskningsreaktorerna R1 på Drottning Kristinas väg i Stockholm, R2 i Studsvik och kraftvärmeverket i Ågesta – togs i drift fanns inte alls den typ av regelverk som vi har i dag. När de stora reaktorerna i Oskarshamn och Ringhals började byggas utgick man från amerikanska krav och från de principer man använt sig av vid bygget av Ågesta och Marviken. Det formella regelverket för den svenska kärnkraften som vi känner det i dag växte fram först när vi redan hade reaktorer i drift i Sverige. Regelverket kom därför att färgas av de teknikval som gjorts.
Precis som för vilken annan verksamhet som helst i Sverige är det den som söker tillstånd för att bygga eller ta i drift en ny reaktor som ska kunna visa att reaktorn är byggd, och kommer att fungera, på ett sådant sätt att den inte skadar människor eller miljön. Denna övergripande princip gällde när de första reaktorerna togs i drift och den gäller fortfarande. Numera finns regelverken och de ger styrning genom att ställa krav på en rad principer för hur reaktorerna ska vara utformade och hur de ska drivas.
Regelverken beskriver hur risker ska hanteras. Då de utgår ifrån lättvattenreaktorer gör det att den som vill bygga en annan typ av reaktor, där riskerna ser helt annorlunda ut, kommer att mötas av krav som kan orsaka svårigheter utan att för den skull bidra med säkerhetsnytta.
Det svenska regelverket för kärnkraften ger i grunden den som söker ett tillstånd stor frihet att välja hur det visas att reaktorn är säker. Det går bra att hänvisa till andra länders regelverk eller tekniska normer. Huvudsaken är att det finns en bevisföring som med en vedertagen och kvalitetssäkrad metodik visar att reaktorn kommer att fungera på ett säkert sätt i de situationer som kan uppstå. Den här bevisföringen kallas för reaktorns säkerhetsredovisning.
...
De lagar, förordningar och föreskrifter vi har kring kärnkraften i Sverige i dag är avsedda för stora lättvattenreaktorer på centraliserade anläggningar, som drivs av specialiserade kärnkraftsbolag. De är sämre anpassade för små reaktorer utplacerade där energibehoven finns.
Det behövs en översyn av regelverket för att säkerställa att de nya reaktortyperna kan byggas i Sverige med bibehållen säkerhetsnivå, men utan att drabbas av krav som inte bidrar med säkerhetsnytta för den aktuella reaktormodellen [16]. Det finns i dag juridiska och tillståndstekniska utmaningar mot att kunna introducera nya reaktortyper i Sverige. Dessa utmaningar överskuggar sannolikt de tekniska och ekonomiska utmaningarna vid en introduktion av dessa nya reaktortyper i Sverige.
Författare: Carl Lowisin, Vattenfall
Granskning: Tomas Öhlin, Westinghouse"
www.tn.se/hallbarhet/12187/larmet-svenska-lagar-stoppar-framtidens-karnkraft/
"
– Det behövs en översyn av lagstiftning och regelverk i närtid för att vara beredda på ett eventuellt kommersiellt genombrott för smr i Sverige. I dag finns ingen beredskap för att licensiera och godkänna dem. Föreskrifterna är anpassade till de reaktorer som byggdes på 70–80-talet.
Enligt Miljöbalken får högst tio reaktorer vara i drift i Sverige och enbart på de platser där det finns kärnkraft idag, det vill säga vid Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. I första steget är det naturligast att placera smr där eftersom elnät och annan infrastruktur redan finns på plats. Men nästa steg är att bygga dem närmare stora industrier.
– På sikt är det även intressant att titta på industriella applikationer nära storförbrukarna. Det skulle innebära att vi inte behöver bygga ut lika mycket elnät och systemkostnaderna blir lägre. Men där räcker dagens lagstiftning inte till.
Inte tekniken som hindrar
Sverige som redan har en fysisk och regulatorisk infrastruktur kring kärnreaktorer skulle kunna bygga smr minst lika snabbt som Kanada om vi ville, påpekar Anton Steen.
– Det finns få tekniska hinder. Hindren är i stället regulatoriska, marknadsmässiga och politiska. Det är inga obetydliga hinder men om vi som land bestämmer oss för att bygga smr är det fullt realistiskt.
I Finland har motsvarigheten till den svenska Strålskyddsmyndigheten sett över lagstiftning och licensiering för att möjliggöra en utveckling av SMR i Finland.
– Att se över och ändra regelverket tar några år och de vill vara förberedda om det kommer in ett skarpt intresse av att investera i smr.
På sikt finns det även tankar om att få till en EU-gemensam licensiering för smr-leverantörer vilket vore positivt både ur konkurrens- och kostnadssynpunkt.
– Då kan reaktorer serietillverkas och byggas utan att behöva anpassa till särkrav i varje land, säger Anton Steen.
...
– Det har funnits i drift länge men har till viss del glömts bort. Branschen har historiskt fokuserat på stora reaktorer men eftersom västvärlden inte har byggt några kärnkraftverk på 30–40 år har kompetensen kring konstruktion tappats.
Små reaktorer säkrare
När små reaktorer återigen aktualiseras handlar det den här gången i stället om att serieproducera reaktorer i moduler i fabrik och skeppa ut. På så vis kortas byggtiderna väsentligt. Flera av de stora leverantörerna har som mål att en smr ska ta 2–3 år att få på plats när allt det juridiska är klart.
– Möjligheten till massproduktion är den stora grejen för det är då man får ekonomi i det. Genom att skala ner reaktorerna blir de mer hanterliga att bygga och dessutom blir de säkrare.
Samtidigt är dagens regelverk inte tillämpligt för små modulära och avancerade reaktorer, konstaterar Fredrik Dehlin."
