Varför är surrogatmödraskap så dyrt och inte lagligt i Sverige?
Varför är det så när IVF är relativt billigt och lagligt? Kostar en förmögenhet utomlands som få har råd med.
-
-
Svar på tråden Varför är surrogatmödraskap så dyrt och inte lagligt i Sverige?
-
Jag säger inte att det blir lätt att anordna utan jag säger bara att jag personligen tror möjligheten finns att utveckla en sådan klinik där åtgärder för alla de punkter du nämner finns. En säkerhet för både den blivande föräldern/föräldrarna samt kvinnan som bär barnet.Ignoramus skrev 2020-10-10 08:53:45 följande:
Vad händer om paret säger nej till fosterskador/handikapp? Vems ansvar är barnet då? Eller är de automatiskt uteslutna då?
Vad händer om paret säger ja till handikapp men ändå ångrar sig när barnet väl är fött?
Vad händer om mamman ångrar sig och vill ta bort ett friskt foster?
Vad händer om mamman ångrar sig och vill behålla barnet själv? Blir ju extra känsligt i ett altruistiskt mödraskap eftersom de inblandade sannolikt är släkt/nära vänner.
Vad händer om mamman ångrar sig och det blir delad vårdnad om pappans spermier använts? Då står ju den andra mamman helt laglös?
Vad händer om ena parten i förhållandet dör under graviditeten, och den andra hanterar sorgen genom att falla ner i ett missbruk?
Vad händer om paret går isär och verkligen hatar varandra och gör allt för att förstöra för den andra, så att barnet inte alls kan få en trygg uppväxt?
Vad händer om surrogaten får permanenta skador av graviditeten/förlossningen?
Jag kan låta väldigt optimistisk till detta men flera av de punkter du nämner kan ju även drabba par som får barn själva. Exempelvis gällande separation och där ens partner dör. Hur hanterar man allt då även om man har fått barn på eget sätt?
Vill den bärande kvinnan göra abort av någon anledning så ska det finnas en plan innan hon blir gravid hur det går till väga och vad som sker.
Precis som vid adoption så ska man förberedas på eventuella fosterskador/handikapp. Och skulle barnet födas med handikapp eller fosterskador så är det (enligt mig om sådana kliniker skulle öppnas i en avlägsen framtid) föräldrarnas uppgift att ta hand om barnet då det är föräldrarna/föräldern som använder sig av en surrogat.
Hade mamman i fråga själv burit barnet utan att använda sig av en surrogat så hade hon väl inte lämnat bort barnet (förhoppningsvis) och då ska man inte heller göra det vid användning av surrogat.
Surrogaten ska inte kunna ångra sig och hon får heller inte behålla barnet då hon medvetet har anmält sig till att bära någon annans barn. Därav riktlinjer och samtalsterapi flera månader innan hon ska bara någons barn och samt under tiden och efter graviditet.
Den bärande kvinnan ska vara väl medveten om skador under och efter graviditet, därav samrådande och regelbunden träff med läkare. Hon ska även få vård och ersättning precis som vilken kvinna som helst som får skador vid graviditet.
Man ska inte använda sig av släkting/vän eller annan närstående utan tanke med dessa kliniker skulle då vara att du som kvinna går och anmäler dig ideellt och träffar sedan den blivande föräldern/föräldrarna som du är helt okänd med.
Du som bärande kvinna ska heller inte få pengar för att du ställer upp frivillig av egen vilja men däremot så ska all nödvändig vård under och efter graviditet vara gratis och om kvinnan blir sjuktalen så ska hon få ersättning för inkomstbortfall så hon klarar sig ekonomiskt utan problem. Efter förlossningen så ska hon få den återhämtning hon behöver innan hon går tillbaka till sitt jobb och hon ska få ersättning tills hon är kapabel till att börja jobba. -
Vilka obekväma frågor? Om du läser mitt svar till Ignoramus så kanske jag har besvarat dom där? Annars får du gärna ställa frågorna så ska jag försöka besvara dom utifrån hur jag ser på det (om man skulle öppna sådana kliniker i en avlägsen framtid)Ignoramus skrev 2020-10-10 09:48:17 följande:
Du vägrar fortfarande konsekvent att svara på alla obekväma, men fortfarande högst aktuella, frågor... sedan tror jag inte att så många skulle vilja ställa upp och hjälpa en helt främmande familj, speciellt inte om det inte är några pengar inblandade. Jag tror man kan räkna antal frivilliga på en hand i princip, och då är det ändå ingen idé.
Hur många som skulle ställa upp vet varken du eller jag men vad vi vet är att det finns kvinnor som faktist vill och som har gjort/gör det. Finns dokumentärer om det. De kvinnorna gör det gratis för att dom vill av egen fri vilja. -
Ja det tycker jag. Att hon ska få göra abort alltsåLimeblad skrev 2020-10-10 09:43:23 följande:
Vad betyder det egentligen? Tycker du att hon ska få göra abort eller inte?
-
Tolkar dessa stycken som att hon då inte heller kan ta beslut om abort även om du skriver lika vakt som företagen som förmedlar surrogatet gör,Anonym (Ja) skrev 2020-10-10 09:58:08 följande:
Vill den bärande kvinnan göra abort av någon anledning så ska det finnas en plan innan hon blir gravid hur det går till väga och vad som sker.
[...]
Surrogaten ska inte kunna ångra sig och hon får heller inte behålla barnet då hon medvetet har anmält sig till att bära någon annans barn. Därav riktlinjer och samtalsterapi flera månader innan hon ska bara någons barn och samt under tiden och efter graviditet.
Du går även längre än vad som gäller för utländska surrogater. (Enligt andra i tråden i vart fall) har dessa surrogater rätten att ångra sig, men det ska alltså inte gälla svenska kvinnor? -
Gälande fosterskador/handikapp som upptäcks under graviditeten så ska ställning innan graviditet ha tagits.Limeblad skrev 2020-10-10 08:36:01 följande:
Du skriver ingenting om risken att surrogatmamman ångrar sig under graviditeten eller efter förlossningen. Hur tycker du att den risken ska hanteras?
Vem ska bestämma om abort vid exempelvis fosterskador?
Se det ungefär som när man adopterar. Vissa kan tänka sig ett barn med funktionshinder/handikapp medan andra inte gör det och då kommer man överens innan graviditeten ens sker.
Men om den bärande kvinnan skulle ångra sig och vill göra abort så ska hon få göra det.
Men det är därför jag menar på att den bärande kvinnan ska ha gått i samtalsterapi en lång stund innan för att säkerställa att hon vet vad hon ställer upp på och hon ska självklart ha samtalsstöd inder graviditet ocksp -
Allt faller ju på att kvinnan inte skulle få behålla barnet om hon ångrar sig. Tycker du verkligen att det är mer omänskligt att det väntade paret blir fortsatt utan barn än att rycka barnet ur famnen på en mamma som burit och fött barnet (och känt varenda spark) och nu vill behålla det? Det är ju FULLSTÄNDIGT omänskligt och jag är ledsen, men inga professionella samtal i världen kan förbereda någon på den omedelbara anknytningen till barnet efter födseln. Visst, det finns säkert de som klarar av det, SPECIELLT som barnet kommer växa upp inom familjen/hos den närmaste vännen, men det finns också många som inte klarar av det. Och det kan vi inte lagstifta bort, utan det måste alltid vara mammans beslut. Därför är det inte möjligt för staten att gå in och sätta reglerna, för risken finns alltid att det ändras med en ny regering. Och mimosa tar också upp en mängd viktiga aspekter.
Anonym (Ja) skrev 2020-10-10 09:58:08 följande:Jag säger inte att det blir lätt att anordna utan jag säger bara att jag personligen tror möjligheten finns att utveckla en sådan klinik där åtgärder för alla de punkter du nämner finns. En säkerhet för både den blivande föräldern/föräldrarna samt kvinnan som bär barnet.
Jag kan låta väldigt optimistisk till detta men flera av de punkter du nämner kan ju även drabba par som får barn själva. Exempelvis gällande separation och där ens partner dör. Hur hanterar man allt då även om man har fått barn på eget sätt?
Vill den bärande kvinnan göra abort av någon anledning så ska det finnas en plan innan hon blir gravid hur det går till väga och vad som sker.
Precis som vid adoption så ska man förberedas på eventuella fosterskador/handikapp. Och skulle barnet födas med handikapp eller fosterskador så är det (enligt mig om sådana kliniker skulle öppnas i en avlägsen framtid) föräldrarnas uppgift att ta hand om barnet då det är föräldrarna/föräldern som använder sig av en surrogat.
Hade mamman i fråga själv burit barnet utan att använda sig av en surrogat så hade hon väl inte lämnat bort barnet (förhoppningsvis) och då ska man inte heller göra det vid användning av surrogat.
Surrogaten ska inte kunna ångra sig och hon får heller inte behålla barnet då hon medvetet har anmält sig till att bära någon annans barn. Därav riktlinjer och samtalsterapi flera månader innan hon ska bara någons barn och samt under tiden och efter graviditet.
Den bärande kvinnan ska vara väl medveten om skador under och efter graviditet, därav samrådande och regelbunden träff med läkare. Hon ska även få vård och ersättning precis som vilken kvinna som helst som får skador vid graviditet.
Man ska inte använda sig av släkting/vän eller annan närstående utan tanke med dessa kliniker skulle då vara att du som kvinna går och anmäler dig ideellt och träffar sedan den blivande föräldern/föräldrarna som du är helt okänd med.
Du som bärande kvinna ska heller inte få pengar för att du ställer upp frivillig av egen vilja men däremot så ska all nödvändig vård under och efter graviditet vara gratis och om kvinnan blir sjuktalen så ska hon få ersättning för inkomstbortfall så hon klarar sig ekonomiskt utan problem. Efter förlossningen så ska hon få den återhämtning hon behöver innan hon går tillbaka till sitt jobb och hon ska få ersättning tills hon är kapabel till att börja jobba.
-
Såg inte detta före jag skickade.Anonym (Ja) skrev 2020-10-10 10:02:34 följande:
Ja det tycker jag. Att hon ska få göra abort alltså
Är skillnaden för att det i abortsituationen inte finns ett barn som kommer leva i en annan familj än den genetiska?
Ska det även gälla om det skulle vara det sista embryot/ägget? -
Jag tycker att det ska finnas en skyddsplast för den bärande kvinnan om hon av någon anledning ångrar sig och vill göra abort. Hon ska få göra abort om hon vill.Limeblad skrev 2020-10-10 10:05:07 följande:
Tolkar dessa stycken som att hon då inte heller kan ta beslut om abort även om du skriver lika vakt som företagen som förmedlar surrogatet gör,
Du går även längre än vad som gäller för utländska surrogater. (Enligt andra i tråden i vart fall) har dessa surrogater rätten att ångra sig, men det ska alltså inte gälla svenska kvinnor?
Hon ska däremot inte ångra sig och kunna behålla barnet då barnet inte är hennes att behålla. Hon ställer medvetet upp på att bära någon annans barn och därav ska hon gå i samtalsterapi långt innan hon ens påbörjat en graviditet. -
Jag tror inte alls att allt det skulle undvikas om surrogat blev tillåtet i Sverige. Det skulle sannolikt bli väldigt få som ville ställa upp som surrogatmödrar. Jag läste en artikel om en kvinna i USA, som fått barn tidigt och var helt säker på att hon inte ville ha fler. Hon var hemmafru, gott ställt, och mellan raderna kändes det som att hon längtade efter att göra något meningsfullt. Så ser det inte riktigt ut i Sverige, den sortens hemmafruar är väldigt ovanligt, och jag tror de flesta yrkesarbetande (förutom risker) inte har så stor lust att behöva kämpa med graviditetsillamående, foglossning o s v, o s v. Möjligen de som vantrivs på sitt jobb och kanske vill slippa jobba, men då upptäcker förhoppningsfullt en psykolog att det inte är så altruistiskt motiverat.Anonym (Bakåtsträvare) skrev 2020-10-08 17:34:15 följande:Allt det du beskriver skulle undvikas om surrogat var tillåtet i Sverige, det inser du väl? Om det var tillåtet i Sverige skulle de som ville ha surrogat inte behöva åka utomlands, de skulle istället kunna be tex en syster, väninna eller annan frivillig i Sverige och lätt kunna hämta hem sina barn. Så, dina argument talar alltså för att Sverige borde tillåta surrogatmödraskap.
Syskon och nära vänner kan jag tänka mig skulle kunna ställa upp, men det kan ju också leda till extremt knepiga situationer. Anknytningen börjar ju redan innan barnet är fött, och jag tror att det ofta kan bli väldigt svårt att lämna ifrån sig barnet när det väl är fött, och så har man någon typ av vårdnadstvist. Även om det juridiskt kan regleras, kommer ju konflikten finnas där runt barnet.
MEN om det blev lagligt i Sverige tror jag att tröskeln skulle räknas för att åka utomlands. Att många som inte kan tänka sig att göra det skulle överväga det, och att en friare lagstiftning skulle bidra till FLER inspärrade indiska kvinnor (där kanske svårmor bestämt att kvinnan ska genomgå detta för att få pengar till familjen), barn med handikapp som överges. Eller som i Ukraina, barn som istället hamnar på ett förfärligt barnhem p g a en pandemin. -
Ja fast på samma sätt är det väntande paret medvetna om att de så att säga ?hyr? en mänsklig kropp och inte en robot/statisk pryl, och att det finns en stor risk att människan ändrar sig och vill behålla barnet.
Anonym (Ja) skrev 2020-10-10 10:09:49 följande:Jag tycker att det ska finnas en skyddsplast för den bärande kvinnan om hon av någon anledning ångrar sig och vill göra abort. Hon ska få göra abort om hon vill.
Hon ska däremot inte ångra sig och kunna behålla barnet då barnet inte är hennes att behålla. Hon ställer medvetet upp på att bära någon annans barn och därav ska hon gå i samtalsterapi långt innan hon ens påbörjat en graviditet.