Ni som har sex med er partner utan sexlust...
Stönar ni och låtsas tycka om sexet ändå? Eller hur gör man?
Stönar ni och låtsas tycka om sexet ändå? Eller hur gör man?
Stönar ni och låtsas tycka om sexet ändå? Eller hur gör man?
Stönar ni och låtsas tycka om sexet ändå? Eller hur gör man?
Hon får väl härja runt. Hjälper väl till lite för hennes skull men är väl tämligen passiv i övrigt.
Hon vart slapp och känns helt annorlunda efter första barnet. Från att hon var aningen för tajt till som att kasta in ett kvastskaft i ett tomt garage.
Jag bekräftar honom på samma vis som när jag har lust, dvs med blickar, läten, ord osv.
Om ni bara träffat varandra ett kort tag finns det ju ingen som helst anledning att vara ihop överhuvudtaget när ni har så inkompatibla sexdrifter. Det hade varit annorlunda om ni varit gifta länge och hade barn tillsammans och detta var en tillfällig svacka.
Gör slut och träffa någon som inte heller har sexlust.
Sök på "asexuell", och ja, det finns män som identifierar sig så. Kanske det är rätt benämning på dig med?
Att vara sexuellt inkompatibla är ingen bra grund att bygga en relation på, förhållandet har knappt påbörjats och det är redan något du känner dig tvingad att ljuga om.
Skulle du själv vilja att han ljög för dig om att han tex hatade att prata med dig och bad om råd om ur han skulle kunna sitta och tänka på annat när ni umgicks? "Ska jag säga mmhmm och ja ibland, eller räcker det med att jag nickar? Hon förväntar sig ju att jag ska vilja prata med henne, fast jag helst skulle vilja slippa"
Finns väl inga män som inte har sexlust, och nu råkar jag gilla den här killen
Finns väl inga män som inte har sexlust, och nu råkar jag gilla den här killen
Men JA, det finns det!! Dessutom är väl din brist på lust förhoppningsvis tillfällig. Rekommenderar dig att prata med dina läkare om detta.
Sök på "asexuell", och ja, det finns män som identifierar sig så. Kanske det är rätt benämning på dig med?
Att vara sexuellt inkompatibla är ingen bra grund att bygga en relation på, förhållandet har knappt påbörjats och det är redan något du känner dig tvingad att ljuga om.
Skulle du själv vilja att han ljög för dig om att han tex hatade att prata med dig och bad om råd om ur han skulle kunna sitta och tänka på annat när ni umgicks? "Ska jag säga mmhmm och ja ibland, eller räcker det med att jag nickar? Hon förväntar sig ju att jag ska vilja prata med henne, fast jag helst skulle vilja slippa"