Vi som är kritiska till Sveriges handhavande av pandemin

En utgångspunkt för kommissionens analys är att våra grannländer vid denna tidpunkt hade ?ungefär lika många konstaterade smittfall som Sverige? (sidan 718). Kommissionen tycks dock bortse från att antalet konstaterade smittfall i mitten av mars i fjol inte ger någon rättvisande bild av epidemins sanna utbredning, eftersom omfattningen av tidig provtagning varierade mellan nordiska länder. Norge bedrev till exempel mer omfattande testning än Sverige, vilket bidrog till att smittspridningen framstod som förhållandevis hög.

Om de länder som jämförs har likvärdig sjukvård och rapportering av avlidna ? vilket kan antas gälla inom Norden ? utgör antalet dödsfall ett mer tillförlitligt mått på pandemis omfattning. Givet att tiden från covidsmitta till symtom i genomsnitt är 5-6 dagar, och tiden från symtomdebut till död är cirka 15 dagar, utgörs säkraste måttet på hur utbredd pandemin var i mitten av mars 2020 av antalet dödsfall i början av april, det vill säga cirka tre veckor efter smittillfället.

Vi har därför kartlagt covidsmittan i de nordiska länderna i mitten av mars genom att analysera antalet avlidna i covid-19 fram till de första dagarna i april 2020. Kartläggningen visar att den tidiga smittspridningen i Sverige var mer än dubbelt så hög som i Danmark, mer än fem gånger högre än i Norge och mer än 15 gånger högre än i Finland."

Representanter för cornonakommissionen i replik - de håller med om att smittspridningen inte alls var av samma omfattning - utan att deras kritik handlar om trots att det vid tillfället var uppfattningen att smittspridningen var likartad valde Sverige en annan strategi  - de påstår alltså inte smittspridningen var likartad vid tidpunkten, utan att åtgärderna i de olika länderna var olika vid tillfället och att det förekom en omfattande smitta i Sverige som för tillfället inte var känd.

www.dn.se/debatt/ni-har-inte-forstatt-kommiss.../

"Författarna skriver: ?En utgångspunkt för kommissionens analys är att våra grannländer vid denna tidpunkt hade ?ungefär lika många konstaterade smittfall som Sverige? (sidan 718).? Detta är inte vår utgångspunkt för analysen av smittspridningen.  Vi använder jämförelsen med grannländerna för att belysa att i mitten av mars, då Sverige börjar gå en annan väg, skilde sig inte antalet konstaterade fall (via positiva prov) mellan länderna, det vill säga beslutsfattarna i de nordiska länderna föreföll vid denna tidpunkt att stå inför en likartad smittspridning.

Sverige valde då en väg med mindre ingripande åtgärder samtidigt som den faktiska smittspridningen här i själva verket var betydligt högre. Betänkandets kapitel 2, 3, 7 och 18 beskriver utförligt och på olika sätt varför använda nyckeltal inte varit bra mått på smittspridningen i samhället, särskilt inte under pandemins första våg.

Egentligen verkar debattartikeln i stort upprepa en del av våra poänger i betänkandet. En av våra viktigaste slutsatser är att smittspridningen under början av mars 2020 förmodligen var betydligt större än vad som framgick av då offentliggjorda uppgifter."