Vi som är kritiska till Sveriges handhavande av pandemin

Så här i coronakommissionens tidevarv, försökte jag hitta mina länkar från i somras, med undersökningen som tydliggjorde att smittan i Norge och Sverige var lika i mars 2020, men sen satte Norge in åtgärder och restriktioner, och efter det skilde sig länderna åt. Nu är dessa artiklar bakom betalväggar tyvärr.

Hittade däremot denna intressanta jämförelse mellan Norge och Sverige som analyserar olikheterna mellan ländernas lagar, organisation, förvaltning etc och regeringarnas attityder och åtgärder. Vilka aspekter centraliseras och vilka decentraliseras och vilka utomstående lyssnar man på? Hur snabbt reagerar man? Etc etc. 
En av de många intressanta iakttagelserna i denna artikel är att FoHM inte är så självständiga från regeringen som många svenskar tror. 
Samt att FoHM reagerade väldigt långsamt.

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03003930.2021.1964477

In the spring of 2020, Sweden?s COVID-19 policy agenda was dominated by the Agency for Public Health, particularly State Epidemiologist Dr. Anders Tegnell. The director of the Public Health Agency was relatively invisible in the public discourse, as were government ministers; Tegnell presented and explained the government response to COVID-19. According to political scientist Jon Pierre, ?Cabinet ministers [took] a backseat while urging citizens to follow the experts? advice? (Pierre 2020, 483). Consequently, Swedish public discourse about how to contain the virus ? the policy image (Baumgartner and Jones 1991) ? was scientific in content and tone. Whether the relative inactivity of the Swedish government was a political choice or a consequence of legislation is a matter of debate. Two leading experts, Johan Hirschfeldt and Olof Petersson (2021), claim the executive agencies have less autonomy from political control than Swedes generally think. At the end of 2020, politicians also seemed to be more active in public appearances.

The City of Stockholm introduced a ban on visits [till äldreboenden] with the interesting motivation from the leading politician that the city was forced to break the law to save lives because the Public Health Agency was slow to act 

Finns mycket intressant i Kommissionens material.
T.ex. verkar det som om den hand vi fick oss tilldelade i Sverige, var likadan som handen i de nordiska grannländerna. Intressant är även att skillnaderna på smittspridningen i de olika länderna verkar bero på hur man lyckades dämpa spridningen genom restriktioner. 

Tidigare spekulationer i tråden om det fanns COVID19 i Sverige mycket tidigare, t.o.m. i november eller december 2019, torde kanske inte upprepas nu, efter Kommissionens resultat. 
++++++++++++++++++++++++++++++++

Utredning av den initiala smittspridningen av SARS-CoV-2 till och inom Sverige

Som ovan nämnts finns det inga indikationer på närvaro av av SARS-CoV-2 i Sverige före vecka 9 då 13 fall diagnostiserades, förutom importfallet från Kina. 

Från samma rapport kan man också se att den sortens virus som kom från alperna var de som hade mest betydelse. Mycket bevis för det läggs fram, men man forskar vidare. 

+++++++++++++++++++++++++++++++
Sammantaget kan sägas att mycket talar för att tidig import från norra Italien och Österrike, förmodligen skidorter där, var mycket betydelsefull för att etablera smittspridning i Sverige under våren 2020. Vi ser inga tydliga indikationer på import från andra länder, städer och regioner har varit lika viktig. För att ytterligare belysa betydelsen av import och fortsatt spridning av virusvarianter från österrikiska och italienska alperna vore det värdefullt att analysera reseströmmar från Sverige till olika delar av Europa kopplat till uppskattningar av incidensen av SARS-CoV-2-infektion i resemålen. Arbete med sådana analyser pågår i samarbete med Torsten Perssons forskargrupp på Stockholms Universitet.