• Anonym (Frun)

    Öppna vårat förhållande

    Ska börja med att säga att vi har ett väldigt bra förhållande och att öppna upp förhållandet bottnar inte i att vi har det dåligt på något sätt. Snarare tvärt om, att öppna förhållandet skulle kunna göra vårat förhållande ännu bättre.

    Innan jag och maken blev ett par berättade han att han va poly, han kan älska och leva med fler än en person samtidigt. Men han har aldrig fått leva ut det pga de tjejer han varit tillsammans med inte delat hans uppfattning. Jag va inte emot det och jag kan se mig ha ett öppet förhållande. Sedan dess har vi inte pratat om det för vi har haft det så bra tillsammans.

    Nu skulle jag kunna tänka mig öppna upp för fler relationer, ser ingen nackdel i att vi bägge får möjligheten att leva våra liv fullt ut som vi skulle må bra av. Har en liten oroande tanke att han inte vågat ta upp det här igen och känner sig hindrad. Vilket jag inte vill att han känner, jag är så trygg i våran relation att han kan få träffa andra.

    Ni som har erfarenhet av det här, hur har ni tagit upp diskussionen? Finns det fallgropar och vad kan vara bra att tänka på?

  • Svar på tråden Öppna vårat förhållande
  • Kråkungen
    New Dawn skrev 2020-03-17 19:34:09 följande:
    Okej

    Uppenbarligen fungerar människor olika, men jag har så svårt att förstå hur man kan tända på någon som man verkligen tycker är ett svin, och dessutom göra det upprepade gånger.

    Även om man nu gör det, känns det inte fel att premiera dessa svin med sexuell uppskattning?
    Haha - jag fattar absolut hur knäppt det låter, men det är precis på grund av att de är svin som jag tänder på dem... Och jo, det är så klart fel att premiera, men jag betvivlar att de skulle bli annorlunda som personer bara för att de inte får sex... Men jag förstår helt att det verkar konstigt.
  • New  Dawn
    Kråkungen skrev 2020-03-18 11:47:15 följande:

    Haha - jag fattar absolut hur knäppt det låter, men det är precis på grund av att de är svin som jag tänder på dem... Och jo, det är så klart fel att premiera, men jag betvivlar att de skulle bli annorlunda som personer bara för att de inte får sex... Men jag förstår helt att det verkar konstigt.


    Jag ogillar verkligen detta.

    Det är klart att du inte kan ändra dem som personer, men å andra sidan blir det onekligen så att svin kommer gynnas av att fortsätta vara svin, om kvinnor som du indirekt belönar deras beteende.
    Anyone can hate. It costs to love.
  • Anonym (kille)

    Att vara poly är ett annat ord för relationsmissbrukare/sexmissbrukare. 


    Om en person inte räcker, kommer två inte heller räcka, inte tre, fyra, 100,1000. Det kommer aldrig att ta slut för att det finns så många i världen att "älska". 


    Det är efterblivet. 


    Om du ens känner något i magen att oj, jag är inte så ok med detta. Så är du inte ok med det och borde stå upp för dig själv och din känsla och åsikt.


    Eller bara skita i allt och låta  din pojkvän ligga runt. Att säga poly är lite som att acceptera vänsterprassel, nä men jag e poly, jag sa ju det. 


    Idioti. Men det är min åsikt, så lycka till med din "kärleksfulle" man. 


    Det hela är ju ganska enkelt, ja eller nej. Välj ett och stå för det. Gråzoner är för osäkra individer.

  • Kråkungen
    New Dawn skrev 2020-03-17 19:55:50 följande:
    Det känns som att det är väldigt mycket på dina vilkor. Dessutom, vilket nästan är värre, är att du tycker det är okej om de har en annan uppfattning om er relation. "Han kan ju få tycka/tro att vi är mer än fwb"

    Jag tror inte på relationer där den ena måste anpassa sig och uppoffra sin vilja. (inte heller i monogana relationer) Som tex Patrik som är monogam. Nu antar jag att du inte träffar den gifte mannen så mycket, och kvinnan ser han väl antagligen som en vän, (som de flesta skulle) men det skulle nog falla snabbt om den gifte mannen skilde sig och ni skulle träffas mer, eller om den kvinnan du känner kärleken till, vore en man.(och då gissar jag att det hade blivit sex också)

    Jag undrar dessutom hur det vore om du var den som var den som ville ha ut mer i någon av relationerna. Om de människor du kände kärlek för tänkte som du. "Det spelar väl ingen roll om hon tror att vi har en kärleksrelation. Jag känner inte så men det kan ju hon tro"

    Jag tror det är viktigt att vara övererrens om hur man vill ha sin relation och det är inte mindre viktigt om den är öppen.
    New Dawn skrev 2020-03-17 19:55:50 följande:
    "Han kan ju få tycka/tro att vi är mer än fwb" 
    Fast... va? Inser du inte att du säger två helt olika saker här? Tycker man att man är nånting är det frågan om hur man själv definierar nånting som är på ett visst sätt. Tror man att man är nånting är det frågan om att man utgår från att nåt är på ett visst sätt, men sen är det egentligen inte på det sättet. Det är ju en jäkla skillnad. I de relationer jag har har vi tydliga ramar för var som gäller; hur vi beter oss mot varandra; när vi ses; vad vi gör när vi ses osv. Vi har alltså samma bild av vad vår relation innebär. Sen väljer vi att kalla det för olika saker, men det spelar ju ingen roll, så länge vi i praktiken har det vi vill ha, eller hur? Som strömming/sill - när jag var liten var min älsklingsrätt stekt strömming med potatismos. Sen när jag blev vuxen och flyttade söderut, så kallade alla plötsligt strömmingen för sill - sill, liksom?? Det är ju små bitar av rå fisk i en burk?? Men ok, så länge jag inte får det som jag anser är sill på tallriken, utan det som jag anser är strömming, så spelar det ju ingen världens roll att andra säger att det är sill (det var för övrigt det jag menade när jag skrev att så länge etiketterna inte påverkar nåt så sätter jag mig inte upp mot dem). Är du med? Alla har samma fisk i åtanke, men vi kallar den för olika saker. På samma sätt har jag och mina närstående samma relation i åtanke, men vi kallar den för olika saker. Jag hoppas att du fattar den här liknelsen; gör du inte det så är det bara att beklaga - jag vet inte hur jag kan göra det tydligare än så här. Alltså: "Han kan ju få tycka att vi är mer än fwb" = 'han kan få kalla den specifika relation vi har för vad han vill'. "Han kan ju få tro att vi är mer än fwb" = 'han kan få ha en fantasibild av vår relation som inte stämmer med verkligheten'. Jäkla skillnad som sagt. Jag har aldrig sagt det senare alternativet här. Det vore ju att föra dem jag bryr mig om bakom ljuset.

    New Dawn skrev 2020-03-17 19:55:50 följande:
    Jag tror inte på relationer där den ena måste anpassa sig och uppoffra sin vilja. (inte heller i monogana relationer) Som tex Patrik som är monogam. 
    Nähä, och det får ju stå för dig. Vår relation funkar bra, även om det stundtals är jobbigt för Patrik, men vi har en väldigt öppen och fin kommunikation om det. Jag har inte tvingat Patrik att vara tillsammans med mig, eller på något vis krävt att han ska ställa upp på mina villkor. Det är han som själv har valt det. Hade det varit mer ok om jag hade ställt upp på att vara monogam när jag inte är det? Eller vill du bara förklara för mig att du inte skulle tro på vårt förhållande oavsett vem av oss det hade varit som hade valt att anpassa sig? I så fall: tack för upplysningen. Det är noterat. Jag är glad att jag nu vet att en helt random främling på nätet inte tror på vårt förhållande :)
    New Dawn skrev 2020-03-17 19:55:50 följande:
    Nu antar jag att du inte träffar den gifte mannen så mycket, och kvinnan ser han väl antagligen som en vän, (som de flesta skulle) men det skulle nog falla snabbt om den gifte mannen skilde sig och ni skulle träffas mer, eller om den kvinnan du känner kärleken till, vore en man.(och då gissar jag att det hade blivit sex också) 
    Ja, då skulle situationen bli annorlunda; då skulle vi ju ha ett polyförhållande igen, snarare än ett öppet förhållande. Och ja - det hade blivit jobbigt för Patrik, men återigen: jag har inte tvingat honom till någonting, och heller inte undanhållit honom någonting. 
    New Dawn skrev 2020-03-17 19:55:50 följande:
    Jag undrar dessutom hur det vore om du var den som var den som ville ha ut mer i någon av relationerna. Om de människor du kände kärlek för tänkte som du. "Det spelar väl ingen roll om hon tror att vi har en kärleksrelation. Jag känner inte så men det kan ju hon tro" 
    Återigen: jag vet inte öht var du har fått detta ifrån? Jag har inte öht sagt att det är så jag tänker. 
    New Dawn skrev 2020-03-17 19:55:50 följande:
    Jag tror det är viktigt att vara övererrens om hur man vill ha sin relation och det är inte mindre viktigt om den är öppen.

    Ja? Självklart är det det. Och jag har som sagt aldrig sagt att vi inte är överens om hur våra respektive relationer ser ut. Tvärtom. Det är bara själva etiketterna vi inte är överens om, vilket ju som sagt är högst ovidkommande.
    New Dawn skrev 2020-03-17 19:58:59 följande:
    Nej. Jag förstår inte hur man kan tänka så. Jag tycker det är känslorna bakom som avgör hur mycket man vill dela med varandra. Dessutom kan man leva i ganska torftiga relationer med mycket praktiskt fokus
    Jag frågade inte om du höll med. Jag frågade om du fattade hur jag menade. Att vi tycker olika beträffande det mesta är väl ganska uppenbart vid det här laget, men det innebär ju inte att vi inte kan förstå vad den andra menar, eller respektera varandras åsikter. Och det där med torftiga relationer med mycket praktiskt fokus: ja? Det var ju exakt det jag sa. Att det så klart inte är en kärleksrelation om det inte finns nån kärlek:
    Kråkungen skrev 2020-03-15 13:42:26 följande:

     


    Som sagt, jag uttryckte detta väldigt otydligt; med "det praktiska" menar jag alltså att ju mer inblandad man är i varandras vardagsproblem, och ju mer gemensamt ansvar man har för dessa, desto lättare blir det väl att se det som att man har en etablerad kärleksrelation. Under förutsättning, förstås, att kärleken finns där också. Jag skulle t ex inte i något universum anse att jag har en kärleksrelation med pappan till mina barn, även om vi fortfarande har en del gemensamt ansvar för vissa vardagssaker. 




  • New  Dawn
    Kråkungen skrev 2020-03-18 12:32:02 följande:
    Fast... va? Inser du inte att du säger två helt olika saker här? Tycker man att man är nånting är det frågan om hur man själv definierar nånting som är på ett visst sätt. Tror man att man är nånting är det frågan om att man utgår från att nåt är på ett visst sätt, men sen är det egentligen inte på det sättet. Det är ju en jäkla skillnad. I de relationer jag har har vi tydliga ramar för var som gäller; hur vi beter oss mot varandra; när vi ses; vad vi gör när vi ses osv. Vi har alltså samma bild av vad vår relation innebär. Sen väljer vi att kalla det för olika saker, men det spelar ju ingen roll, så länge vi i praktiken har det vi vill ha, eller hur? Som strömming/sill - när jag var liten var min älsklingsrätt stekt strömming med potatismos. Sen när jag blev vuxen och flyttade söderut, så kallade alla plötsligt strömmingen för sill - sill, liksom?? Det är ju små bitar av rå fisk i en burk?? Men ok, så länge jag inte får det som jag anser är sill på tallriken, utan det som jag anser är strömming, så spelar det ju ingen världens roll att andra säger att det är sill (det var för övrigt det jag menade när jag skrev att så länge etiketterna inte påverkar nåt så sätter jag mig inte upp mot dem). Är du med? Alla har samma fisk i åtanke, men vi kallar den för olika saker. På samma sätt har jag och mina närstående samma relation i åtanke, men vi kallar den för olika saker. Jag hoppas att du fattar den här liknelsen; gör du inte det så är det bara att beklaga - jag vet inte hur jag kan göra det tydligare än så här. Alltså: "Han kan ju få tycka att vi är mer än fwb" = 'han kan få kalla den specifika relation vi har för vad han vill'. "Han kan ju få tro att vi är mer än fwb" = 'han kan få ha en fantasibild av vår relation som inte stämmer med verkligheten'. Jäkla skillnad som sagt. Jag har aldrig sagt det senare alternativet här. Det vore ju att föra dem jag bryr mig om bakom ljuset.
    Ja, om det endast handlade om ord spelar det ingen roll, så länge man är tydlig med vad relationen handlar om, men som du beskriv det handlar ju uppenbarligen inte bara om ord. Du skrev att den gifte mannen tror att ni ÄR mer än fwb. Det här handlar inte om vilka ord han har, utan hur han upplever relationen. På vilket sätt tror han att ni är mer än fwb?
    Anyone can hate. It costs to love.
  • New  Dawn
    Kråkungen skrev 2020-03-18 12:32:02 följande:

    <

    Nähä, och det får ju stå för dig. Vår relation funkar bra, även om det stundtals är jobbigt för Patrik, men vi har en väldigt öppen och fin kommunikation om det. Jag har inte tvingat Patrik att vara tillsammans med mig, eller på något vis krävt att han ska ställa upp på mina villkor. Det är han som själv har valt det. Hade det varit mer ok om jag hade ställt upp på att vara monogam när jag inte är det? Eller vill du bara förklara för mig att du inte skulle tro på vårt förhållande oavsett vem av oss det hade varit som hade valt att anpassa sig? I så fall: tack för upplysningen. Det är noterat. Jag är glad att jag nu vet att en helt random främling på nätet inte tror på vårt förhållande :)<


    Jag känner till att många öppna förhållanden har just detta problem, att den ena egentligen inte vill ha det så, men "uppoffrar" sig och går emot sina egna behov och känslor. Visserligen självvalt.

    Nej du tvingar inte honom och jag säger inte heller att du ska vara monogam, men uppenbarligen mår inte Patrik bra, och det finns givetvis många andra relationer där folk stannar trots att de inte mår bra, men det är uppenbart att eran relation har en tydlig sårbarhet och obalans.
    Anyone can hate. It costs to love.
  • Kråkungen
    Anonym (kille) skrev 2020-03-18 12:24:27 följande:

    Att vara poly är ett annat ord för relationsmissbrukare/sexmissbrukare. 


    Om en person inte räcker, kommer två inte heller räcka, inte tre, fyra, 100,1000. Det kommer aldrig att ta slut för att det finns så många i världen att "älska". 


    Det är efterblivet. 


    Om du ens känner något i magen att oj, jag är inte så ok med detta. Så är du inte ok med det och borde stå upp för dig själv och din känsla och åsikt.


    Eller bara skita i allt och låta  din pojkvän ligga runt. Att säga poly är lite som att acceptera vänsterprassel, nä men jag e poly, jag sa ju det. 


    Idioti. Men det är min åsikt, så lycka till med din "kärleksfulle" man. 


    Det hela är ju ganska enkelt, ja eller nej. Välj ett och stå för det. Gråzoner är för osäkra individer.


    Uh... vad är det här svar på? Trådstarten? För i så fall kan du inte ha läst den speciellt noga :) Sen dina åsikter - de får ju stå för dig... men det är trist när människor är så stenhårt fast i sina egna åsikter att de vägrar att se att alla är olika :( 
  • Kråkungen
    New Dawn skrev 2020-03-18 13:01:39 följande:
    Jag känner till att många öppna förhållanden har just detta problem, att den ena egentligen inte vill ha det så, men "uppoffrar" sig och går emot sina egna behov och känslor. Visserligen självvalt.

    Nej du tvingar inte honom och jag säger inte heller att du ska vara monogam, men uppenbarligen mår inte Patrik bra, och det finns givetvis många andra relationer där folk stannar trots att de inte mår bra, men det är uppenbart att eran relation har en tydlig sårbarhet och obalans.
    Ja, det håller jag med om. Och jag hade inget hellre önskat att Patrik hade varit helt ok i allt detta. Men tyvärr är det ju inte så mycket att göra åt. Och jag menar inte det som att jag rycker på axlarna åt det - som sagt: hade jag kunnat ändra på det så hade jag gjort det för länge sen. Jag ska svara på ditt andra inlägg också (#65), men hinner inte nu. 
  • New  Dawn
    Kråkungen skrev 2020-03-18 12:32:02 följande:

    Jag frågade inte om du höll med. Jag frågade om du fattade hur jag menade. Att vi tycker olika beträffande det mesta är väl ganska uppenbart vid det här laget, men det innebär ju inte att vi inte kan förstå vad den andra menar, eller respektera varandras åsikter. Och det där med torftiga relationer med mycket praktiskt fokus: ja? Det var ju exakt det jag sa. Att det så klart inte är en kärleksrelation om det inte finns nån kärlek


    Nej jag förstår inte ens hur du tänker eftersom att du skriver att man kan dela mycket praktiskt utan kärlek.

    Även om jag nu utgår ifrån DIN beskrivning (och inte min åsikt) är det svårt att hänga med.

    Du skriver "ju mer inblandad man är i varandras vardagsproblem, och ju mer gemensamt ansvar man har för dessa, desto lättare blir det väl att se det som att man har en etablerad kärleksrelation"

    .... Men detta gäller alltså INTE om man INTE har kärlek. Då är det väl ändå KÄRLEKEN som är den grundläggande skillanden, inte det praktiska. Är inte praktiska ofta ett RESULTAT AV att man vill dela vardag och känslor med den man älskar, och den man älskar vill man ofta vara mycket med, och då blir det ju mycket vardagsproblem och praktiska saker.... Men... Det är väldigt många relationer som går från kärlek till vänskap och tycker att det just är detta med det praktiska som ändå funkar så bra, och gör att de vill leva ihop och att vänskapen ändå känns bra.

    Ja, jag kan acceptera att du änker helt annorlunda men jag kan inte se hur det praktiska är det som skiljer, ens i dina beskrivningar, eftersom som du understryker att kärleken måste finnas. Då låter det ju som att det främst ändå är det som skiljer.
    Anyone can hate. It costs to love.
  • Ascendere
    Kråkungen skrev 2020-03-15 13:46:46 följande:

    Ok :) Ja, detta har jag väl svarat på nu, tror jag: Kärleksrelationer och vänskapsrelationer skiljer sig för mig bara i graden av intensitet, och jag har väldigt svårt att dra gränser mellan det ena och det andra, och att sätta etiketter som "vänskap" på en relation, och "kärlek" på en annan.


    Hur skulle du reagera om Patrik sa en dag ?Du kråkungen, jag har bestämt mig för att leva ut min monogama livsstil fullt ut, det här funkar inte för mig längre. Antingen blir vi exklusiva eller så är det slut mellan oss?
  • Kråkungen
    New Dawn skrev 2020-03-18 12:51:23 följande:
    Ja, om det endast handlade om ord spelar det ingen roll, så länge man är tydlig med vad relationen handlar om, men som du beskriv det handlar ju uppenbarligen inte bara om ord. Du skrev att den gifte mannen tror att ni ÄR mer än fwb. Det här handlar inte om vilka ord han har, utan hur han upplever relationen. På vilket sätt tror han att ni är mer än fwb?
    Njae - jag skrev att han anser att vi är mer än fwb; dvs han sätter en annan etikett på det, men innebörden i praktiken är ju densamma: vi älskar varandra, vi har sex med varandra, men han lever med sin fru och sina barn, och vi träffas bara då och då. Hade jag skrivit att han tror att vi är mer än fwb, så hade det inneburit något helt annat: nämligen att han tror att vår relation är på ett visst sätt, medan den egentligen inte är det. Exempelvis att han tror att jag älskar honom fast jag egentligen inte gör det. Han väljer att se på vår relation som mer än fwb eftersom han älskar mig - han ser mig inte bara som en vän - men han är helt införstådd med ramarna för vår relation, och han är också införstådd med mina känslor för honom. Är du med?
    New Dawn skrev 2020-03-18 13:25:26 följande:
    Nej jag förstår inte ens hur du tänker eftersom att du skriver att man kan dela mycket praktiskt utan kärlek.

    Även om jag nu utgår ifrån DIN beskrivning (och inte min åsikt) är det svårt att hänga med.

    Du skriver "ju mer inblandad man är i varandras vardagsproblem, och ju mer gemensamt ansvar man har för dessa, desto lättare blir det väl att se det som att man har en etablerad kärleksrelation"

    .... Men detta gäller alltså INTE om man INTE har kärlek. Då är det väl ändå KÄRLEKEN som är den grundläggande skillanden, inte det praktiska. Är inte praktiska ofta ett RESULTAT AV att man vill dela vardag och känslor med den man älskar, och den man älskar vill man ofta vara mycket med, och då blir det ju mycket vardagsproblem och praktiska saker.... Men... Det är väldigt många relationer som går från kärlek till vänskap och tycker att det just är detta med det praktiska som ändå funkar så bra, och gör att de vill leva ihop och att vänskapen ändå känns bra.

    Ja, jag kan acceptera att du änker helt annorlunda men jag kan inte se hur det praktiska är det som skiljer, ens i dina beskrivningar, eftersom som du understryker att kärleken måste finnas. Då låter det ju som att det främst ändå är det som skiljer.

    Hm, ok... jag märker att jag inte lyckas få fram hur jag menar alls... Alltså, du frågar MIG hur JAG gör skillnad på ett regelrätt kärleksförhållande och en relation där jag älskar den andre, men där vi inte är i ett förhållande. Jag svarar då att jag gör inte den skillnaden - jag tycker att det är jättesvårt att dra tydliga gränser mellan olika relationer som involverar kärlek, och jag ser egentligen inte nån poäng med att göra det heller. Men, om jag ändå måste dra en gräns, så antar jag att det för mig är enklast att dra den vid det praktiska, så att relationer där jag har en stark kärlek för den andre, och där vi dessutom delar mycket av de praktiska vardagsproblemen hamnar i kategorin "riktigt kärleksförhållande", medan relationer där det enbart finns en stark kärlek, men inget av den delade vardagen, inte hamnar i den kategorin. Men jag menar alltså inte att det ÄR på detta viset, jag menar bara att om jag blir tvungen att nämna ett avgörande kriterium så är det det tydligaste och enklaste kriteriet jag kan komma på. Men det är klart att det är ett dåligt kriterium - det är precis det som är min poäng: det finns liksom inga avgörande kriterier på det viset, och det går inte att dra tydliga gränser. Lyckades jag förklara bättre nu? Sen att det måste finnas kärlek med i bilden är ju givet - det var väl det frågan gällde: hur jag gör skillnad mellan olika typer av relationer där jag älskar den andre? De som jag inte älskar är ju inte öht aktuella här?
  • Kråkungen
    Ascendere skrev 2020-03-18 17:59:46 följande:
    Hur skulle du reagera om Patrik sa en dag ?Du kråkungen, jag har bestämt mig för att leva ut min monogama livsstil fullt ut, det här funkar inte för mig längre. Antingen blir vi exklusiva eller så är det slut mellan oss?
    Jag skulle - med stor sorg i hjärtat - säga att då är det slut. Och det är inte för att jag inte tycker att vår kärlek är värd att kämpa för, eller att han inte är tillräckligt bra för att jag ska kunna vara med bara honom eller något sånt. Det är för att jag redan vet av erfarenhet att jag inte klarar att leva monogamt. Patrik, å andra sidan, har valt att se om han kan funka i ett icke-monogamt förhållande, och hittills funkar det bra. Ja, han tycker att det är jobbigt, men han säger iaf själv att det inte är för jobbigt. Och vi har som sagt en väldigt, väldigt bra kommunikation kring det.  
  • Anonym (En gång)

    En tjej jag var med sade att hon ville prova mig med 2 kvinnor då hon var 25 år jag 28 år .
    Blev aldrig av.
    Fråga kan man ju blir ju bara ett nej.

Svar på tråden Öppna vårat förhållande