Styvmamma-upproret

Ok, syftet med tråden var kanske från början för TS att få till en förändring, men rätt snabbt hängde hon på alla de som visserligen LÅTSAS lägga ansvaret på sina män, men egentligen anser att exen utbildar stridspittar vars uppdrag är att försöka förstöra för den nya.

Kvinnor som driver tesen att sexåringar kan ta sig själva till hockeyträningen om inte deras mammor kan se till att köra också på pappaveckorna och annars får väl ungdjä***n stanna hemma då och titta på när pappa snusar bebis med sin nya. Kvinnor som säger att alla får mindre tid med pappa när syskonen blir fler -bara inte deras lilla bebis, som inte skall behöva se att pappa skjutsar syskonen till träningen vv (att jag dessutom aldrig sa att pappan skulle sitta på parkeringen utan bara att det var så långt liten behövde följa med t.o.r. om dess mamma inte ville/kunde vara med barnet under den tiden struntar man såklart i för att utmåla mina förslag som omöjliga).

Den hyllas som hjälte som såg till att umgänget slutade så snabbt som möjligt och som dessutom har en partner som kan instämma i att hans barn är otrevliga typer (självklart formade av hans ex -kvinnan bakom allt djävligt).

Inte EN enda av er andra reagerade på svaret om att sexåringar kunde åka själva till hockeyträning om inte deras morsor ville köra. För er var det alltså en helt ok tanke -till och med så att det gick att spä på lite extra genom att lägga lite klimatkrisansvar på ungen också. Det säger en hel del om er faktiskt!

Typ varenda svar jag skrivit om att pappan har ansvar för ALLA sina barn har fått tumme ner -så uppenbarligen finns det dem som i det tysta tycker att mannen inte skall behöva ha ansvaret, åtminstone inte om det gäller särkullarna.

För självklart går det inte att tänka att ens partner faktiskt skall få fortsätta bygga goda relationer till ALLA sina barn. De äldre har ju haft sin del av pappa tills de gemensamma barnen kom, så nu kan de ju maka på sig ut i marginalen. För den är en idiot som menar att det faktiskt går att bygga goda relationer med särkullarna.

Istället för att reflektera över vad de som faktiskt lever i välfungerande flerkullsfamiljer kan bidra med så hånas de erfarenheterna, för det sticker i ögonen att det faktiskt ligger i ens egen makt att kräva och jobba för förändring.

Shit, trodde vi kommit längre! Men behovet av en man är visst större än att avkräva dem ansvar och också se att han har skyldigheter gentemot alla sina barn.

Nää, hörrni styvmammor (och ni som inte vill kallas det). Gör nu som TS brukar uppmana -fyll tråden! Femhundra sidor klagomål till utan önskan om, eller förslag på vägar till, förändring (om inte förändringen blir att styvungarna slutar komma)!! Heja, heja!

Det här är superviktigt att lyfta fram: många pappor som har sin äldsta kull varannan vecka och en ny familj med en ny kull med barn på heltid är engagerade familjefäder då hela hans kull är samlad, alltså varannan vecka. Då kämpar han på och fixar mat, pusslar med sitt schema för att hämta tidigt, skjutsar till träningar på kvällar och helger. Är en toppenpappa helt enkelt! Han får garanterat bekräftelse från både barnen och sin omgivning för att han är en sån fin pappa. Sen åker de äldsta barnen till sin andra förälder. Hur många styvmammor känner inte igen detta: då lägger sig pappa och vilar på soffan hela kvällen. Är HELT slut! Fräser åt omgivningen om man ber om något. Sen jobbar pappa över resten av veckan, kommer hem sent, tränar på gymmet efter jobbet eller tar en öl med en vän. Han tar ut ALL sin egentid under veckan då styvmamman och de yngsta barnen är hemma. Styvmamman får rodda barn och hushåll och känner sig ensam och förvånad, senare bitter. Pappan är så maxpresterande ens veckan så att han måste vila ut andra veckan. Styvmamman och de yngsta blir second hand choice.

Braaa där V, du tog uppmaningen direkt!!! Duktig blodhund!!

Mot femhundra sidor klagomål till utan någon vilja till verklig förändring (om inte förändringen är att slippa hans ungar). Heja heja!!

Att sådana som Smulpaj och jag finns, som faktiskt fått det att funka i flerkullsfamiljer är bäst att negligera. Det skulle ju betyda att det faktiskt åligger era män att ta ansvar och att ni skulle kunna få era liv tillsammans att fungera. Men, nä, det kräver kommunikation och det är ju såå mycket enklare att hänga här och vältra sig i hur synd det är om er.

Ja, jag svarar dig på din egen nivå eftersom du i varje inlägg som inte handlar om att bli struken medhårs har ett språk och en ton som inte inbjuder till dialog.

Nix, jag skulle heller inte orka med Ingas mans beteende. Det är därför jag hela tiden säger att pappan har ansvar för ALLA sina barn.

Förstår att det sticker dig i ögonen att vi finns som får livet att funka, men det kan finnas ljus i slutet av offerkoftan även för dig.

Skulle svara på detta inlägg.

Att skriva inlägg på familjeliv är inte att vara debattör, se inte ditt bidrag här som något så stort eller viktigt.

Ja du får ignorera mig om du vill, det gör mig inget. Det är inte heller något du måste skriva ut, det är bara att göra...

Tänkte att man skulle ha bättre saker för sig i den åldern än att sura på internet.

Hoppas jag att jag kommer ha iallafall.

Men om ni lider så jävla mycket av att vara bonusmammor sluta då?

Tyckte tråden och frågan var löjlig, den är bara till för att gnälla och förändrar ingenting. Inget ansvar läggs på bonusmammor utan ni är bara oskyldiga offer i en situation ni inte över huvudtaget kan förändra eller ha ansvar över.

De flesta väljer väl sina förhållande själva? Om man lider och det är hemskt så kan man låta bli.

Precis, det sista en mamma gör är att bryta upp en familj med små barn...då ska det vara flera år av svåra problem och inget hopp om bättring. Jag vet inte vad som gäller för övriga styvmammor i tråden men jag lever fortfarande på hoppet om att jag och min man ska få det bättre ihop, tack vare parterapi och tack vare att jag numera ventilerar ständigt och jämt med andra styvmammor, både irl och på nätet. Det hjälper!

Men förstår inte varför människor tror att det är så det fungerar när man skriver ut något på internet, Eller i ett diskussionsforum. Att då ska människor som inte håller med TS eller andra i tråden bara ska hålla tyst. Lägg inte upp något då? Om man inte vill ha kritik eller att människor som inte håller med det som skrivs i den öppna tråden man skapat eller kommenterar i, gör det bara inte då.

Självklart skulle jag inte göra slut med min man på grund av en som du kalla det fis på tvären.

Men det som lyfts fram här är att styvmammor lider, läst exakt det ett par gånger nu. Ni lider i tysthet. Om jag led i tysthet så hade jag lämnat. Antigen pratar man om det med alla inblandade för det bör man kunna som en fullvuxen man eller kvinna, men om man känner att det inte går och man bara lider i tysthet. Lämna då. Ett förhållande där jag inte gick ihop med min mans mamma, pappa, vänner eller liknande (en stor del av hans socialanät och familj) så hade jag inte gått in i det förhållandet. Tidigare barn och ett ex är enligt mig, några av de viktigare människorna i din nya mans liv.

Att man inte går ihop med någons barn men ändå väljer att leva tillsammans och skaffa egna barn är idiotiskt. Man kanske inte behöver bli bästis med ett ex men tycker att man ska ha lite respekt för de förhållandet som varit innan. Gäller även styvpappor såklart men av någon anledning verkar de inte så aktiva här inne. Så kanske inte är lika mycket av ett problem för män som det är för kvinnor.

Det är extremt tröttsamt att behöva motivera varför man har rätt att diskutera sina problem för folk som inte upplever dessa problem?! Varför bryr dom sig?