Styvmamma-upproret
Och där kom biomammorna igen :)
Och där kom biomammorna igen :)
Det är väldigt intressant att diskutera att man upplever att styvbarnen curlas och förfördelas på olika sätt, men att pappan ändå står närmre de små, gemensamma barnen. Varför agerar han på ett så flat och ansträngt sätt mot sina äldsta? Som en generad avlägsen släkting nästan.
Självklart inte. Poängen är att ni aldrig upplevt hur en välfungerande familj med barn fungerar. Redan från början har det funnit konflikter, bråk, illojalitet ( eller som i ts fall skrik, depression och utmattning osv) Detta gör att ni efterhand acceptera mer och mer. Det är så en normalisering fungerar. För 10-15 år sedan trodde ts säkert aldrig att hon skulle låta sitt framtida barn bli behandlat så här av sin pappa. Men nu sitter hon ändå här. Hon normaliserar och ser därför inte vad hennes barn utsätts för.
Är det veckorna då bonusarna är där som du tycker fungerar? För din sambo håller sig ju hemifrån de veckor det bara är ni 3. Han verkar måttligt intresserad av er gemensamma.
Givetvis är hon det. Finns ingen annan anledning att hålla till i denna tråd och vara spydig och vilja få styvmammor att må dåligt än just att hon är en bitter, dumpad och frustrerad morsa till skilsmässobarn.
Det är iallafall fint att se att du brinner för nåt annat ämne än ditt utseende.
Över 900 svar, helt otroligt kära styvmammor och andra. Detta är styvmamma-upproret och nu kör vi hundra till :)
Ni ska vara glada över alla bioföräldrar och kärnfamiljer som håller hus i tråden :) Vi har inte bara fått er att plötsligt tycka att era familjer är lyckliga, få era män att gå från att behandla era barn som skit till att ha dom som favvisar, vi har också lyckats bota/omvandla 1 års förlossningsdepression till 1 månads babyblues. Yey! Nu har ni ju inget att upprora kring längre. Ett litet tack hade suttit fint .