Känner du dig trygg i Sverige?

Nej, jag känner mig inte trygg längre.
Det fruktansvärda hatet från mina landsmän skrämmer skiten ur mig. Jag blir svettig bara av att tänka på det.

Här börjar vi prata om det vi borde prata om.
Mycket av det här skulle ju kollapsa redan idag utan våra invandrare och framför oss har vi ett generationsglapp som vi talat om sedan åttiotalet: det som sker när köttberget orvar, dvs fyrtiotalisterna, går ur tjänst och börjar bli vårdbehövande.

Jag bor i Malmö och jag känner mig mindre trygg än jag gjorde i Stockholmsförorten jag växte upp i.

Bara under förra året blev mitt kvarter avspärrat pga bombhot, jag har råkat gå förbi där pågående bombhot varit och flera bomber har smällts i närheten där jag bor. En av mina vänner bor där två människor på kort tid blivit skjutna inom synhåll från hennes fönster. Det är läskigt och jag känner mig begränsad. Men min uppfattning är att det råkar vara såhär illa just nu och just där jag bor. Inte i hela Sverige och jag tror inte att det kommer att bli värre och värre. Det har alltid funnits gängkriminalitet och förr eller senare får polisen bukt med gängen, sen kommer det såklart nya. Det har också alltid funnits "det var bättre förr, nu går allt åt helvete och det är XX fel!"-människor.

När jag vistas i min normala miljö är jag inte otrygg. På mindre ort med minimal kriminalitet eller när jag är ute i skogarna runt omkring. 

Klart att jag är lite mer på min vakt när jag åker till ett socioekonomiskt utsatt område och uträttar ärenden och jag är mer på spänn i centrala Stockholm.
Det sistnämnda har nog mer med sprängningar och galningar som kör ned folk att göra...

Ligger lite i tiden att måla upp svartvita resonemang i termen av att något är antingen tryggt eller otryggt.
Sanningen är ju att det kan vara både och, vilket det också kunde vara på 70-talet då jag växte upp. 
I de flesta fall handlar det såklart om andra faktorer där geografi är den i särklass största faktorn. 
Sedan är det ju också en fråga om vad som är "säkert". Är jag säkrare för jag blir en pinne i statistiken på grund av ökad anmälningsbenägenhet eller spelar det mindre roll. 

När jag var barn på 80-talet fanns inga mobiler och vi ( jag och mina syskon och våra vänner) var oftast ute själv hela dagarna och lekte med varandra medan de vuxna var hemma.

Jag skulle aldrig låta mina barn vara ute ensamma flera timmar utan att ha en aning om var de befinner sig. Det kunde och gjorde man när jag var ung. Alla barn var ute helt själva. Vi bodde i Sollentuna då.

Jag känner mig inte trygg i Stockholm längre och funderar på att flytta. Frågan är bara var någonstans. Verkar som att alla länder blivit mer otrygga senaste åren.

Jag oroar mig för hur sjukvården ska fungera i framtiden, när den redan nu är en katastrof här i Stockholm. Spelar ingen roll om man lägger en massa extrapengar på landstingen om pengarna bara går till vinst för olika privata aktörer.

I Skottland hade man samma problem innan man "avprivatiserade" vården och efter en kort tid var folk nöjda med vården igen.

https://www.svd.se/sverige-var-en-forebild-men-inte-nu-langre

Det var alltså i snitt fem sprängdåd i veckan år 2019.
https://www.svt.se/nyheter/statistik-har-ar-brottsanmalningarna-2019?fbclid=IwAR0eqNnwCacUa0NEYKu9DQviUb8-LF8AI1jzn7JuzHUqgpekKAJKkPE9BQ0

Föga förvånande tycks antalet sprängdåd också ha ökat högst markant: 2018 anmäldes 162 fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning. 2019 steg motsvarande antal till 257, en ökning med hela 59 procent.

Det räcker med att bo i fel trappuppgång för att riskera att dödas av en bomb
http://www.kristianstadsbladet.se/nyheter/misstankt-for-bombdad-fangad-pa-svts-kamera/

Gärningsmannen placerade laddningen vid husentrén på Gyllenstiernsgatan. Hela entrén förintades. Hissdörren av metall förvreds. Tryckvågen gick uppåt i huset och förstörde dörrar och inredning. Fönster blåstes ut, även i huset mittemot entrén, där sprängladdningen gjorde ett stort hål genom armerad betong ner till källarplanet. Att ingen person kom till fysisk skada var ren tur.

Röster från gatan.
">





- Have you experienced anything else like this before in your life?
- Well, I lived through 9-11, so .. so, yes! Kind of brings back some memories ... I'm sorry! [ber om ursäkt för att hon börjar gråta]

- Gud ske lov att ingen blev skadad. Vad fan är det som håller på att hända? [...] De spränger och skjuter i förorterna men i natt som kom det hit, in på knuten. Och det är är oerhört läskigt tycker jag. [Martin Timell]

availability heuristic bias

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tillg%C3%A4nglighetsheuristik

"Tillgänglighetsheuristik är en mental genväg där man förlitar sig på de omedelbara exempel som dyker upp i huvudet när man bedömer ett visst ämne, begrepp, metod eller beslut. Den fungerar genom att man bedömer något som viktigt om man minns det, jämfört med det man inte minns lika lätt eller alls.[1] Följaktligen tenderar människor att ge stor vikt åt den senaste informationen de fått, vilket gör att nya åsikter tar större hänsyn till de senaste nyheterna.["

Det är alltså lätt att tro enskilda artiklar i media är hela sanningen istället för att ta reda på hur det verkligen förhåller sig.

I en annan tråd här på FL blandade skribenterna ihop den stora allmänhetens mycket lilla risk att råka ut för dödligt våld med risken de organiserat brottsliga som är inblandad i gänguppgörelser löper för att dödas i uppgörelser.