Anonym (Kvinna86) skrev 2020-06-06 23:47:31 följande:
Jag har väldigt öppna ögon, jag har levt i den här mardrömmen i över ett år. Men äntligen går det framåt och jag börjar kunna lägga det värsta bakom mig och har fattat beslutet att jag tror på oss och vår framtid, det är menat att det ska vara vi. Jag tror verkligen det. Han säger inte bara saker, han lyssnar, stöttar - ja allt för vi ska bli starkare av det här och det kommer vi att bli. Jag litar på min magkänsla.
Och du har fel - i vårt förhållande är det oftast jag som varit egoistisk och jag som prioriterats. Det är han som kämpat för oss redan innan otroheten. & detta är inget jag skriver för att jag är hunsad och naiv utan för att det var så. Jag har inte erkänt det för honom och det tänker jag inte heller göra. Jag har tidigare satt mina behov före honom utan att han förtjänat det. Nu däremot förtjänar han att mina behov sätts före honom. Jag har precis plöjt träden ?är MIN man otrogen?? Och där stöttar flera hennes beslut att stanna och kämpa, tråkigt att tonen varit så annorlunda här när hennes mans otrohet varit waaay värre.
Och på måndag skriver vi på papper till en ny bostad, något både han och jag ser som en viktig nystart.
Bara av nyfikenhet. Om han skulle vara otrogen igen,hur ska du göra då?
Förlåter du honom igen då eller lämnar du då?
För övrigt så håller jag med dig om att otroheten i tråden "Är min man otrogen" är mycket värre än det din man har gjort.
Även om din mans otrohet absolut inte heller är ok.
Jag tror att det faktum att han hade den andra kvinnan i tankarna på er bröllopsdag gör att många reagerar starkt.
Och att han gjorde henne gravid när ni försökte få barn.
För mig hade det varit väldigt svårt att förlåta.
Men du känner din man bäst och du vet om det är värt att ge honom en andra chans.
Bara du inte låter dig trampas på igen.