Fick veta att jag är i 15 fullgångna veckor i torsdags
Såg barnet på ultraljud
Helt i chock
Trodde V. 6-8 max 10
Ett barn i magen
Min man 3 barn sedan tidigare ( 8,10 & 13år)
Jag 12-årig dotter
Min man sa nu imorse att han inte vill fortsätta graviditeten.
Att han inte tänker och vill ha fler barn
Så om jag fortsätter detta får jag göra det på egen hand. Han vill inte.
Alltid härligt med dessa religiösa som endast dyker upp i trådar där abort finns och berättar hur hemskt det är, hur lyckliga de är att de inte gjorde abort samt hur bra livet går.
Nya namn varje gång och endast i trådar om abort.
Ts, om din man är en schysst, vettig människa kan han kanske ta och prata med en bm om vad en sen abort i v. 16-18 innebär och hur det går till. Att det inte bara är som att snyta sig och sen är det klart. Kanske han faktiskt fattar att det inte är något du absolut vill göra eller ser som ett enkelt beslut. Som någon annan sa, om ni hade märkt graviditeten efter gränsen för fri abort, vad hade han gjort då? Lämnat dig ändå fastän du inte ens hade valet att göra abort längre?
Tycker absolut inte att du ska göra abort om du inte vill. Det kommer lösa sig ekonomiskt, det finns massor av hjälp att få, så det fixar du oavsett om du blir själv i det hela eller inte.
Tycker du ska påminna din man om det där löftet om ?i nöd och lust? och att det här är en situation som ni måste lösa tillsammans. Det fungerar inte att säga att man vägrar och lämpa över allt ansvar på dig.
Sen, om ni håller ihop efter allt det här, bör han nog fundera på att sterilisera sig om han absolut inte vill ha fler barn.
Det händer väl i en massa trådar att folk som varit i en liknande situation som en utsatt TS och har en personlig solskenshistoria att dela med sig av försöker visa att det inte måste vara nattsvart?
Kolla bara de trådarna med tidiga ultraljud där de ännu inte hittat hjärtslag, exakt samma fenomen.
För många kvinnor skulle en abort vara enormt svårt oavsett förutsättningarna, en sen abort med ett såvitt man vet friskt barn man faktiskt vill behålla hade nog för de kvinnorna varit i princip otänkbar. Det gör en inte till en religiös fanatisk abortmotståndare.
Det är inte de jag menar utan de där random personerna som alltid dyker upp, endast posts i trådar om abort samt försvinner efteråt för att aldrig mer använda det namnet.
Testa att försöka hitta de personerna igen i andra trådar då kommer du se att de försvinner efteråt samt inte har någon som helst diskussion med andra i tråden .
Brukar normalt dyka upp rätt omgående och de berättar alltid på samma sätt och hur bra och lyckligt livet blev. I princip solskenshistoria från valfri Jehovas vittne tidning typ vakt tornet är vakna !
Jag bryr mig inte om folk är för eller emot men jag stör mig påse som organiserat kommer in med en agenda.
Syftar du på sandy ovan?
Ha ha ha vilken rolig konspirationsteori :D
Jag har lite olika namn när jag är anonym förvisso. Men jag är aktiv i många trådar med olika ämnen. Och det är som jag skrev. Att jag har en 2,5 åring.
Ingen direkt specifik då de byter namn men alltid dyker upp med samma argument samt sätt att skriva.
Jag började titta igenom liknande trådar för att se om namnen kom tillbaka men det var alltid samma anonyma som var där och skrev liknande argument för att försvinna.
Självklart finns det nog de som är helt seriösa också och argumenterar på sådant sätt men det finns förvånansvärt många som postar 1 gång och försvinner och endast i abort tråd.
Ingen energi för att göra ett excellark för att se statistiken då det skulle kräva mer grävande i trådar än jag har energi för.
Vi har inte långt tid på oss
V16 nu och jag mår väldigt dåligt av tanken att avsluta denna graviditet med en man som jag älskar och ett barn i min mage.
Jag slits mellan mina moderskänslor och att jag känner att jag avslutar ett liv pga någon annans vilja.
Hur ska vår relation gå vidare
Jag har sett barnet på UL huvudet m ansikte , hjärtat slog fort, bröstkorg, arm och hela varelsen. BM skriver livligt foster i journalen.
Stor skillnad!
Har gått igenom en abort tidigare men i v 8
Inga känslor inblandade öh och mannen som var pappa väldigt väldigt psykiskt sjuk, jag var rädd för honom och ville under inga omständigheter ha ett barn med honom.
Då var det ett dagen efter piller som inte fungerade.
Du skriver att du gjort abort tidigare och ni verkar ju inte vara unga å oerfarna ...
Sen skriver du här om råd ?
Vad sysslar ni med ?
Behåll barnet ...idioten till karl ändrar väl sig sen kanske ....vad ska han göra ? Sticka ?
Bra isåfall ...han blir säkert poppis hos omgivningen om han drar ....Göra ett barn sen strunta i det....ilands problem ...,
Pippa det går bra det ...men sen då?
Vuxna människor tar ansvar för det dom gör.
Att ta bort en friskt foster ..det gör man om man inte är frisk.
Hårda ord detta ....men så tycker jag.
Svårt, för jag förstår ju din man också. Han har tre barn, som börjar växa upp nu. Han är färdig med den biten. Och du har vetat det från början. Jag kan tycka att du borde ha sett över p-medelssituationen bättre, när du visste hur landet låg. För det är väl inte så illa, att du egentligen visste att det var något knas med spiralen (eller att du till och med visste att den hade ramlat ut, vi kvinnor är bra på att ljuga för andra och samtidigt lura oss själva att det är sant)? För att du VILLE säkra upp en man med bra ekonomi och ett fint hus för livet?
Jag tycker hur-eller-hur inte att man ska göra abort så sent, om man inte har extrema skäl - och det har inte du, om du har berättat allting här. En annan tanke: din dotter kan få mycket glädje av ett syskon genom livet. Om hon inte har några halvsyskon på sin pappas sida heller, så finns det all anledning att satsa på det här barnet för hennes skull. Jag är själv endabarn, och det är en livslång känsla av ensamhet och utsatthet - i alla fall tills man får de egna barnen. (Men alla får ju inte några.)
Så det rimligaste att göra nu, är väl att du hittar ett boende, flyttar med din dotter, ställer in dig på att bli ensam mamma. Som tur är, är ju din dotter så stor att hon kan hjälpa till med babyn, eller i alla fall med hushållsarbetet. Yngre flickor än så har fått sköta hem och barn helt själva. Du får se det som en nyttig förberedelse för hennes vuxenliv. För du kommer INTE att orka med att sköta en baby helt själv och dessutom curla en tonårsdotter.
Och sedan får du väl hoppas på att maken mjuknar..? Om du låter honom vara och inte försöker pressa honom till någonting, så ökar chanserna att han får positiva känslor sitt nya barn med tiden.