Hittar ingen ny, aktuell tråd. Jag har en remiss påväg till RMC i Malmö, efter 6 kurer med Letrozol, med ägglossning men ingen graviditet. Jag har PCOS och killen många spermier men inte lika många med god kvalité.
Någon som vill följas åt? Kanske är du också i början av IVF?
Hej Snurre,
Jag och min man är i samma fas.
Hans spermier är få och dåliga, jag hade bra med ägg och verkade ok.
Vi fick beskedet slutet av juli och direkt efter en vecka fick min man remiss till rmc Malmö för utredning av androlog.
Han lämnade ett nytt spermaprov i tisdags för nedfrysning och ska lämna nästa 3 sept.
Vet dock ej när vi får träffa androlog.
Hur är er process?
Jag blir så otålig, 3 mån är en evighet. Jag vill nästan boka ivf privat direkt utan androlog men vet det är dumt.
Jag kan inte tänka på NÅGOT annat än detta försöker men det går inte.
Hur mår du?
Hej Snurre,
Jag och min man är i samma fas.
Hans spermier är få och dåliga, jag hade bra med ägg och verkade ok.
Vi fick beskedet slutet av juli och direkt efter en vecka fick min man remiss till rmc Malmö för utredning av androlog.
Han lämnade ett nytt spermaprov i tisdags för nedfrysning och ska lämna nästa 3 sept.
Vet dock ej när vi får träffa androlog.
Hur är er process?
Jag blir så otålig, 3 mån är en evighet. Jag vill nästan boka ivf privat direkt utan androlog men vet det är dumt.
Jag kan inte tänka på NÅGOT annat än detta försöker men det går inte.
Hur mår du?
Vi hade bara försökt i 8 månader, så jag vet att det r väldigt kort tid. Ska jag vara ärlig tänkte vi vi gör en utredning för att utesluta att det är något fel. Det blev som en käftsmäll när de ska "ni kommer inte kunna få barn naturligt, ni måste göra ivf".
Vi gick till Limhamnskvinnoklinik och efter 1 mån hade de utrett oss och i slutet av juli skickade de remiss till rmc.
Jag känner verkligen med dig, ni har kämpat länge och håll ut. Ni kämpar för det finaste man kan få och som så många tar för givet. Vad konstigt de inte kollat sköldkörteln tidigare? De kollade det direkt på mig.
Jag tänker att vi ska utreda på rmc och så fort min man blivit utredd av androlog ska vi prova privat på ivf nordic, de har inga köer alls under tiden vi väntar på statlig.
Jag känner sådan ödmjukhet och känner så för dig och alla som kämpar/kämpat under så lång tid. Jag förstår inte hur ni orkar hålla modet uppe.
Jag drömmer mardrömmar, jag är ledsen arg och avundsjuk. Jag känner inte igen mig själv och är besatt. Precis som du tänker jag på resor och saker som man tänker då är jag gravid men icke, trodde jag skulle vara det nu. Jag pratar bara med min man och en tjejkompis vet ingen annan.
Min man vill inte vi berättar för någon annan, jag vet inte hur jag känner. Orkar inte heller prata om det och vill inte så många ska veta att vi planerar barn.
Vem har ni berättat för? Kan ni prata om det bra tillsammans, hur agerar din man?
Vi är mitt i vår första behandling på RMC i Malmö.
Oförklarligt barnlösa, också utredda av limhamns kvinnoklinik.
Från det att vi fick remissen skickad gick det ca två månader tills vi fick komma på startmöte och få info om sprutor osv. Efter det får de neka en två ggr vilket vi blev. Tredje gången är man garanterad plats.
Har vart otroligt nöjd med RMC. All personal är fantastisk!
Jag hade en period förra hösten/vintern där jag mådde väldigt väldigt dåligt över barnlösheten och kan känna igen mig i det ni skriver. Jag gick till en terapeut på min vårdcentral ett antal gånger. Hon hade själv kämpat med barnlöshet och hjälpte mig jättemycket, vill verkligen rekommendera att man pratar med någon för det är väldigt svårt att komma tillrätta med själv. Det är en kris man går igenom och man får en krisreaktion och kan behöva mer stöd än man tror.
Vi berättade nästan inte för någon först, bara någon enstaka nära vän men nu har vi släppt på det och berättat för typ alla vi umgås med. Om inte annat för att folk ska förstå varför man mår dåligt/inte orkar osv. Är också många fler än man tror som kämpar med samma sak.
[quote=79836331][quote-nick]Aryzza skrev 2019-08-16 18:20:58 följande:[/quote-nick]Vi är mitt i vår första behandling på RMC i Malmö.
Oförklarligt barnlösa, också utredda av limhamns kvinnoklinik.
Från det att vi fick remissen skickad gick det ca två månader tills vi fick komma på startmöte och få info om sprutor osv. Efter det får de neka en två ggr vilket vi blev. Tredje gången är man garanterad plats.
Har vart otroligt nöjd med RMC. All personal är fantastisk!
Jag hade en period förra hösten/vintern där jag mådde väldigt väldigt dåligt över barnlösheten och kan känna igen mig i det ni skriver. Jag gick till en terapeut på min vårdcentral ett antal gånger. Hon hade själv kämpat med barnlöshet och hjälpte mig jättemycket, vill verkligen rekommendera att man pratar med någon för det är väldigt svårt att komma tillrätta med själv. Det är en kris man går igenom och man får en krisreaktion och kan behöva mer stöd än man tror.
Vi berättade nästan inte för någon först, bara någon enstaka nära vän men nu har vi släppt på det och berättat för typ alla vi umgås med. Om inte annat för att folk ska förstå varför man mår dåligt/inte orkar osv. Är också många fler än man tror som kämpar med samma sak.[/
Fick ni också gå till androlog? Hur länge tog det från remiss till er första behandling?
Jag har försökt få reda på hur köerna ser ut men de säger det tar 3 mån tills vi får träffa androlog och sen ytterligare 3 mån innan första läkarbesök inför behandling.
Ja jag tror du har rätt. Försöker vara stark men det slår till hela tiden, något någon säger, en låt som går på radio, jag bär det med överallt. Min man vill inte vi berättar, eftersom det är hans spermier är det känsligt och han vill inte folk ska veta så vi är inte helt överens. Men tänker att det får lägga sig lite och med tiden kanske vi känner annorlunda.
Vet inte riktigt hur man svarar och får med vad andra skrivit men till Mariagejan i alla fall!
Nej vi har inte träffat androlog, min mans prover är bra precis som mina.
Från remiss till till första behandling har det tagit drygt sex månader men vi har haft lite otur. Första planeringsbesöket blev ganska exakt två månader efter remissen och då hade jag mens så då var det för sent att börja. Sen nekades vi två ggr när jag fick mens för de hade fullt och sen har de stängt en månad på sommaren. Så nu i början av augusti fick vi till slut börja.
Förstår att det säkert kan vara känsligt för din man han tar ju säkert på sig en del skuld osv. Det känns nog bättre med tiden som du säger. Prata mycket med varandra! Hur det känns, läs på tillsammans så båda vet vad som kommer hända. Kan trösta er med att en bekant till mig gjort IVF pga mannens spermier var få och lite lata och de är i v 19 nu och lyckades på andra försöket.
Det är superfrustrerande att det tar sån tid allting men jag lovar, rätt var det är så är det er tur. Tiden går fortare än man tror.
Tack Aryzza, bara att få familjeliv läsa och stötta varandra är fantastiskt stöd.
Var i behandlingen är ni nu? Hoppas så det är er tid nu ??
Ja precis som du säger drar han på sig skuld. Sen är han så mycket mer positiv och försöker träna, äta nyttigt och tror att det kommer göra att det går naturligt. Det är så fint och jag önskar jag kunde se det så. Bara väntan gör mig galen, har ringt RMC tio ggr och skrivit på 1177 bara för att försöka gå reda på hur lång tid det kommer ta haha, får ju inte mer info av det!
Visst är det :) skönt att inte vara ensam!
Jag tog sista hormonsprutan idag, 13 sprutor har det blivit. imorgon är det ägglossningsspruta och på måndag är det äggplock. Försöker intala mig att inte hoppas för mycket på första försöket, att det är en process osv men det är svårt. Vi får se hur det går kommande veckor.
Min man har också vart väldigt positiv vilket har vart ett väldigt bra stöd i jobbga stunder. Och man vet ju faktiskt aldrig, folk får ju barn trots omöjliga odds.
Haha vet att man vill typ åka dit och sittstrejka tills de tar emot en :D
Åh så spännande! Hur har du mått under behandlingen?
Håller så tummarna för er och ser framemot att följa!
Jag vet de säger att man ska se första som testförsök men känns ju omöjligt att inte hoppas ändå!
Hur länge försökte ni innan ni sökte hjälp?
Hur lång tid tog er utredning? Vi hade Pia på limhamns kvinnoklinik hon var bra och snabb tyckte vi. Men allt efter beskedet är som ett töcken kommer inte ihåg någonting så vi har ingen aning om hur dåliga spermierna var haha. Men vet inte om man behöver veta det summan var ju att det kommer inte gå naturlig väg!
Håller alla tummar för er! Försök njuta av helgen och varandra!
Jag har mått rätt kass om jag ska vara ärlig. Mycket biverkningar som illamående, feberkänsla, huvudvärk och hjärndimma. Men intalar mig att det är bra träning inför att vara gravid haha.
Tack så mycket! Det är helt omöjligt att inte vara hoppfull trots man vet att man inte ska vara.
Vi försökte ca 9 månader men ljög och sa vi försökt över ett år. Nu är det ett år och åtta månader sen vi började försöka. Utredning tog ca 6 veckor vill jag minnas. Vi hade också Pia och var väldigt nöjda med henne och effektiviteten. Vi fick ju inget svar på varför det inte funkar för oss vilket också kändes skitjobbigt. Tror det är det oavsett vad man får veta. Håller verkligen tummarna för er också att det går fort att få tid till androlog osv.