Han vill inte ha barnet!

Ja han är verkligen en toppenman så hatar att han ska behöva må så dåligt! Tack så mycket!

TS, beklagar er situation.

Hoppas ni kommer till en bra lösning, vad det än blir.

Beklagar också alla de onödiga och elaka kommentarer du får, vissa människor har inte karaktär nog att bete sig utan är snabba med att döma och peka med deras pekpinnar.

All lycka åt er

Tack så jättemycket!

Ja jag vet inte vad det är med folk som gör att de tycker detta är ett okej beteende... Inte konstigt världen ser ut som den gör idag med så mycket hat överallt..

Naturligtvis så hoppas jag ju att han är rädd om dig med =)

Behåll barnet. Han kan ändra sig senare när barnet är fött. Han behöver mycket tid. Acceptera att nu är det såhär och det får han också göra. Han står ju ändå kö till sterilisering så fler barn efter detta blir det ju inte. Du kan tyvärr inte ändra på hans inställning nu. Det tar längre tid för honom att acceptera det. Det hjälper inte att prata om det förrän han blir redo själv. Lovar att du mår ännu sämre om du gör abort för hans skull.

Håller med

Jadå det är han

=D

Ja som det är nu så försöker jag att inte säga nått om bebisar/graviditet för att han ska få smälta det i lugn och ro. Det jag är mest orolig över är väl om han kommer må så dåligt hela graviditeten och om han kommer få problem att knyta an till bebisen. Ja att göra abort går verkligen inte, skulle gå under då.

Om yngsta just nu är 2 år så är det ju inte direkt att börja om, börja om tycker jag mer är om yngsta börjar nå upp till skolåldern. Ni har ju fortfarande små barn.

Jag tror att din man kommer att vänja sig vid tanken och sedan kommer det bli jättebra.
Hur mådde din man efter missfallet? Det kan ju vara så att han mår så dåligt nu pga att det blev ett missfall förra gången och att du mådde så dåligt över det då. Dvs hans obearbetade känslor som kommer upp nu.

Du skriver att han är en jättebra pappa till de två ni har nu så han kommer bli en jättebra pappa till den tredje också. Men det är ju alltid mer abstrakt för en man i början, vi kvinnor mår ju som vi gör och känner av graviditet långt innan rörelser och sparkar.

Var inte rädd för att prata om bebis och graviditet - den är ju ändå ett faktum och om allt går som det ska så kommer det komma ett barn till till familjen. Det ska du inte tassa på tå kring. Däremot måste det ju inte vara det enda som kommer på tal.