Inlägg från: Anonym (M) |Visa alla inlägg
  • Anonym (M)

    Han vill inte ha barnet!

    Om yngsta just nu är 2 år så är det ju inte direkt att börja om, börja om tycker jag mer är om yngsta börjar nå upp till skolåldern. Ni har ju fortfarande små barn.

    Jag tror att din man kommer att vänja sig vid tanken och sedan kommer det bli jättebra.
    Hur mådde din man efter missfallet? Det kan ju vara så att han mår så dåligt nu pga att det blev ett missfall förra gången och att du mådde så dåligt över det då. Dvs hans obearbetade känslor som kommer upp nu.

    Du skriver att han är en jättebra pappa till de två ni har nu så han kommer bli en jättebra pappa till den tredje också. Men det är ju alltid mer abstrakt för en man i början, vi kvinnor mår ju som vi gör och känner av graviditet långt innan rörelser och sparkar.

    Var inte rädd för att prata om bebis och graviditet - den är ju ändå ett faktum och om allt går som det ska så kommer det komma ett barn till till familjen. Det ska du inte tassa på tå kring. Däremot måste det ju inte vara det enda som kommer på tal.

  • Anonym (M)
    Anonym (Förkrossad) skrev 2019-07-19 20:56:42 följande:
    Ja alltså jag känner ju mer att vi redan är mitt uppe i allt. Hoppas verkligen han kommer knyta an till bebisen också.

    Han sa inte så mycket då och fanns mest som stöd för mig men sa att han inte kände så mycket över det. Var ju missfall i v.8 så han såg det mer som en mens.

    När vi inte pratar om bebis är det som vanligt till och från här hemma. Är när bebis kommer på tal som han blir ledsen igen.. Lider så med honom, ger honom ett par veckor till innan jag pratar mer om det tror jag.
    Även om han inte kände så mycket så har det säkert påverkat honom, och kanske han inte ens märker det själv. Ibland har man ju känslor men kan inte förklara dem, det kan ju vara hans sorg/oro som kommer upp nu men att han inte känner det som sorg/oro utan mår dåligt istället.
    Alla känslor har inte förklaringar.

    Jag menar inte att du måste prata om det hela tiden, men var inte rädd för att råka nämna det och må inte dåligt själv om du råkar nämna det. Han är en vuxen man som vet vad sex kan leda till och ni har redan två barn så han vet vad det handlar om.
    Jag tycker inte du ska lida med honom, acceptera att han är ledsen ja, men glöm inte att vara glad själv! Och våga prata! Fast bestäm isåfall typ att imorgon ska vi prata om det si och så länge, och så får han säga exakt vad han är rädd för och hur han känner och så säger du vad du är rädd för och vad du känner.
  • Anonym (M)
    BurningDiamond skrev 2019-07-21 22:22:04 följande:
    Det enda jag ser som givet är att relationen kommer krossas oavsett vilket val som görs. Kanske inte idag, kanske inte det närmaste året eller tre, men i princip garanterat så kommer relationen inte överleva "uppoffringen" oavsett vems det är.
    Fast de har redan 2 barn. Gå från 2 barn till 3 barn gör inte så stor skillnad och om mannen älskar sina redan födda barn så är det givet att han kommer älska sitt tredje barn också, förmodligen redan innan det är fött så fort graviditeten blir mer verklig för honom.

    Sedan är det en mycket större uppoffring att göra en abort. Då förlorar man något man aldrig får tillbaka.
    Men att göra en uppoffring och få ett barn... då vinner man något, man får något, ett litet barn.

Svar på tråden Han vill inte ha barnet!