Mascaraklumpar skrev 2019-05-11 10:50:32 följande:
Jag håller med om det. Vill den påstådda pappan veta om han verkligen är pappan så ska han få veta - och så är det ju också idag. Men precis lika stor som rätten att få veta om man vill, är rätten att slippa få veta om man inte vill.
Cartjan1 skrev 2019-05-10 22:14:34 följande:
Men främst så handlar det om barnet, oavsett om du/jag/vemsomhelst tycker annorlunda så här vi lagar och regler för barns rätt till sitt ursprung. Så att inte ha rutintester är konstigt och (enligt mig) väger barnens rätt tyngst i detta fall.
Eftersom grundläggande mänskliga rättigheter regleras i grundlagen (regeringsformen) så tror jag för det första att de går före. Obligatoriska rutintester är inget som hör hemma i en demokrati, vilket som sagt är mitt viktigaste argument mot.
Du ger för övrigt sken av att ?samhället? anser att barnets rätt att veta sitt ursprung överskrider barnets rätt till en stabil familj. Jag är inte heller speciellt insatt, men känner till åtminstone två relativt nyliga domar gällande faderskapsutredningar där det sistnämnda bedömts överväga. Jag ska försöka leta på dem senare.
Men grejen är ju, att mannen kanske inte ens misstänker det. Det kan också vara svårt att ta upp att han vill ha ett sådant test, för det som det säger är ju att mannen inte litar på kvinnan. Bara det att han yppar den misstanken i sig, kan ju göra så att HON tar ut skilsmässa - om hon är oskyldig till otrohet. Därför skulle det vara så bra om det skulle göras rutinmässigt på alla barn, så skulle inte den enskilde mannen behöva ta upp frågan.
Fast det står väl ingenstans i någon lag, att vården eller samhället ska mörka ett barns ursprung, om de (eller en enskild läkare eller barnmorska som misstänker detta kanske), har gjort bedömningen att de skulle riskera barnets "stabila familj"? Dessutom: ljuger kvinnan om detta, så upphör "stabiliteten" garanterat samma dag som det kommer fram till mannen. Och det gör det, idag. I värsta fall kan det sluta i en familjetragedi, för att han blir så förbannad och förtvivlad över att ha blivit förd bakom ljuset i en massa år...
När/om Barnkonventionen blir lag i Sverige, så gäller för övrigt definitivt det som står om att varje barn har rätt att veta sitt ursprung, och rätt att växa upp med, eller i alla fall känna, båda sina riktiga föräldrar, såvida inget annat talar gravt emot (t.ex. att socialen måste ingripa då föräldrarna är direkt olämpliga att ta hand om barn). Jag undrar lite hur våra makthavare tänker få det att gå ihop med, att det är tillåtet att avla barn med donerade könsceller i Sverige? Detta måste ju i så fall upphöra, men jag tror inte att några politiker kommer våga ta itu med det...