Anonym (maus)

Äldre 27 Mar 18:49

73 svar

Ska jag välja särbolivet med denna bonusfamilj?

Vi har träffats i 2,5 år, varav lite mer än ett år som sambos i hans hus och med hans barn (13 och 16 år) veckovis. Medan vi var särbo så bråkade vi knappt eller tjafsade. Jag var hos dem varje helg och varannan vecka var han hos mig. måndag till torsdag på barnveckan var jag i min lägenhet. det fungerade såå bra. men han sa från start att han vill vara sambo och om jag inte vill det så får det vara slut. så jag flyttade in. Det var ett helvete från start, eftersom jag kom in som en inneboende till en färdig familj och en färdigt hem. hyr ut min lägenmhet i andra hand, så har inga möbler med mig.

Eftersom sdag inte gillar mig speciellt mycket och jag inte heller känner någon kemi med dem, så brukar jag hålla mig borta på kvällarna den veckan de är hos oss, villket är plågsamt. Det enda kravet jag har ställt är att om de kommer till oss på den barnfria veckan så ska de ringa innan och att de plockar undan efter sig.

Nu efter 2,5 år så bad jag om ifall vi kan ändra bytdag till söndag kväll istället för måndag. Pojken har nämligen valt att bo mest hos mamman sedan 6 månader och är hos oss varannan helg, så vi lämnar honom på söndagen. Flickan vill vara kvar som tidigare på måndagar. Då går hon till skolan och sen vet man aldrig ifall hon kommer vid 12 eller 15 eller först på kvällen vid 20 när mamman ska hänta sakerna (EN påse!!), Jag har bett min sambo om han kan lämna den påsen kvällen innan eller på måndag morgonen så att det inte blir en massa spring etc, men han vägrar. Han säger att de haft det såhär i 8 år och så ska det vara! Varför detta är viktigt för mig är att söndagarna hade blivit mer naturliga att man hälsar på varandra och äter ihop. på måndagar går hon in på sitt rum och det blir inte riktigt så att vi hälsar eftersom hon inte gillar mig. därför går jag heller inte in på hennes rum o hälsar, vilket min sambo kräver av mig. vi äter aldrig ihop på kvällarna utan hon vill sköta sitt. är detta normalt??

Anonym (Putte)

Äldre 21 May 16:53

#31

Anonym (maus) skrev 2019-05-21 15:58:57 följande:

Han tog upp det med dottern igen, eftersom hon vägrar respektera att hon ska höra av sig innan hon kommer hit på den barnfria veckan. hon sa att hon inte tycker om det men att hon väl får göra som han säger.

Precis som någon skrev här, så känns det lite som att hon är pappas flickvän och inte jag. Hon vill inte lämna oss ensam, vill resa ensam med oss på semester där vi 3 ska dela rum, vill inte ha någon pojkvän, inga vänner....bara vara hemma varje dag, kväll, helg. Jag tycker det är sjukligt för en söt 16 åring. Pappan är likadan och tycker att hon är den snyggaste tjejen han sett, att hon inte gör några fel och att han njuter av att henne hemma alltid. Han förstår inte alls mig. Däremot tycker han det är jobbigt med andra barn. Så han är väldigt ego där.

Jag vill INTE resa med dem 2 på semester i sommar, men han tycker att jag förstör allt då. Han och jag kunde åkt själva först och sedan han och dottern ensamma tycker jag!!

Så fort hon ska ha fest eller något med skolan så vill hon ha det hos pappan på mammans vecka, och pappan säger aldrig nej.

Bra att han tog upp det med henne igen.

Att pappan tycker att det är mysigt att alltid ha henne hemma är nog inte mycket att göra åt, på ett sätt är det ju också lite fint. Jag håller med om att det låter konstigt att hon alltid är hemma med pappan men inte med mamman men det är ändå något som är mellan dem, alla tre. Det konstiga är ju egentligen inte att han trivs med sitt eget barn och tycker att det är jobbigt med andras, det konstiga är att han tror att det är lika självklart för dig att njuta av hans barn som han gör. Där måste han backa.

Jag tycker att du tänker helt rätt som inte vill resa på semester med dem. Är det någon som förstör så är det han. Han verkar totalt sakna självinsikt. Om han hade kunnat förstå att du känner för hans barn så som han känner för andras så hade det förmodligen varit lättare för dig, du hade kanske till och med kunnat resa på semester med dem ifall han insåg vilken prestation det innebar ifrån dig för hans skull. Men jag skulle gissa att han förväntar sig att du älskar hans avkomma lika mycket som du älskar honom och att det inte ska innebära någon ansträngning ifrån hans sida att få det att fungera mellan er två. Han behöver komma ner från molnen och landa i verkligheten. Jag skulle aldrig rest på semester med dem under de premisserna.

Anonym (maus) Trådstartaren

Äldre 21 May 17:24

#32

Tack för det svaret!!

Ibland tror jag nämligen att jag är galen. Han kallar mig för barnhatare och EGO! Jag har ju själv barn, så är ingen barnhatare. Man älskar bara inte andras barn lika mycket som sitt eget. Sen tycker jag bara det är positivt att ge barnen och deras far egentid, utan mig. men det tycker inte han!!

Hans bror säger också att barn skall komma och gå som dem vill mellan föräldrarna. Jag kan inte hålla med där, eftersom man måste ta hänsyn till den nya partnern också som bor där. Hursomhelst så är flickan pappans flicka och gillar inte att jag kommer och tar honom ifrån henne. En tonårsflicka borde hellre vara hos sin mamma än hos en styvmor som just nu går hemma arbetslös. Men icke.....ALLA lov ska de vara hos oss. Jag begärde varannat lov, men det accepteras inte!! Tycker att jag inte har så mycket att säga till om. Dessutom har jag förlorat min lägenhet nu pga detta samboskap.

Anonym (Flytta tillbaka)

Äldre 21 May 17:56

#33

Anonym (maus) skrev 2019-05-21 17:24:06 följande:

Dessutom har jag förlorat min lägenhet nu pga detta samboskap.

Du har ju bara hyrt ut den i andra hand, sa du har inte forlorat din lagenhet om du till sist bestammer dig for att flytta tillbaka.

Anonym (maus) Trådstartaren

Äldre 21 May 17:57

#34

Ja så var det innan. Men iochmed jag hyrde ut för länge i andra hand, eftersom jag provbodde för länge, så har jag nu blivit uppsagd från min lägenhet tyvärr

Anonym (Putte)

Äldre 21 May 18:35

#35

Anonym (maus) skrev 2019-05-21 17:24:06 följande:

Tack för det svaret!!

Ibland tror jag nämligen att jag är galen. Han kallar mig för barnhatare och EGO! Jag har ju själv barn, så är ingen barnhatare. Man älskar bara inte andras barn lika mycket som sitt eget. Sen tycker jag bara det är positivt att ge barnen och deras far egentid, utan mig. men det tycker inte han!!

Hans bror säger också att barn skall komma och gå som dem vill mellan föräldrarna. Jag kan inte hålla med där, eftersom man måste ta hänsyn till den nya partnern också som bor där. Hursomhelst så är flickan pappans flicka och gillar inte att jag kommer och tar honom ifrån henne. En tonårsflicka borde hellre vara hos sin mamma än hos en styvmor som just nu går hemma arbetslös. Men icke.....ALLA lov ska de vara hos oss. Jag begärde varannat lov, men det accepteras inte!! Tycker att jag inte har så mycket att säga till om. Dessutom har jag förlorat min lägenhet nu pga detta samboskap.

Framförallt är det du och sambon som ska vara överens. Är brodern också skild med barn?

Det där med att tillbringa loven med en styvmamma hemma på dagarna har jag också svårt att förstå. Jag har haft liknande problem, har försökt byta vecka och propagerat för att tonåringen kommer att ha bostaden för sig själv på dagarna hos sin mamma men nej, det var tydligen bättre att vara hos oss med mig hemma. Men de har i alla fall inte gjort upp att tonåringen är hos oss varje lov. Det där tycker jag är jättekonstigt.

Din sambo kallar nog dig för barnhatare för att ge dig dåligt samvete så att du slutar ifrågasätta honom. Men hursomhelst så bor ni där båda två och du måste också få ha din åsikt.

Hur blir det för dig när hon är med dig på loven? Ger det dig mer att göra? Varför vill inte mamman ha henne hemma hos sig på loven?

Ess

Äldre 21 May 19:01

#36

Anonym (maus) skrev 2019-05-21 17:24:06 följande:

Tack för det svaret!!

Ibland tror jag nämligen att jag är galen. Han kallar mig för barnhatare och EGO! Jag har ju själv barn, så är ingen barnhatare. Man älskar bara inte andras barn lika mycket som sitt eget. Sen tycker jag bara det är positivt att ge barnen och deras far egentid, utan mig. men det tycker inte han!!

Hans bror säger också att barn skall komma och gå som dem vill mellan föräldrarna. Jag kan inte hålla med där, eftersom man måste ta hänsyn till den nya partnern också som bor där. Hursomhelst så är flickan pappans flicka och gillar inte att jag kommer och tar honom ifrån henne. En tonårsflicka borde hellre vara hos sin mamma än hos en styvmor som just nu går hemma arbetslös. Men icke.....ALLA lov ska de vara hos oss. Jag begärde varannat lov, men det accepteras inte!! Tycker att jag inte har så mycket att säga till om. Dessutom har jag förlorat min lägenhet nu pga detta samboskap.

Säg åt din sambo att ditt barn behöver komma och bo hos er under minst 6 månader framåt, se hur han reagerar och ta sen diskussionen därifrån....

Anonym (maus) Trådstartaren

Äldre 21 May 19:01

#37

Sedan 8 år har de haft det så att pappan tar jämna veckor och mamman ojämna. Tyvärr så infaller alla lov alltid på den jämna veckan. Därför har jag föreslagit att de kan byta så att hon tar jämna veckor varannat år och han vartannat. Då säger han att han inte tänker ändra något som han inte gjort på 8 år!!! Då bad jag att iallafall fråga mamman om de kan turas om loven iallafall. Men han bråkar om det och vill inte ändra på något. Han tycker att JAG borde anpassa mig och ta honom med barnen, att han kom som ett paket. Detta gör mig galen!!

Flickan var 8 år när de skildes, nu är hon 16....lite skillnad tycker man och saker borde gå att ändra!! Jag vågar inte ens fråga tjejen varför hon inte hellre är i mammans hus, som är minst lika stort och fint istället för här när jag är hemma medan mamman jobbar!! Det känns som att hon gillar pappan bättre och att hon vill ta plats så att inte jag på nåt sätt ska ta över pappan och huset!!

Anonym (Putte)

Äldre 21 May 19:34

#38

Anonym (maus) skrev 2019-05-21 19:01:38 följande:

Sedan 8 år har de haft det så att pappan tar jämna veckor och mamman ojämna. Tyvärr så infaller alla lov alltid på den jämna veckan. Därför har jag föreslagit att de kan byta så att hon tar jämna veckor varannat år och han vartannat. Då säger han att han inte tänker ändra något som han inte gjort på 8 år!!! Då bad jag att iallafall fråga mamman om de kan turas om loven iallafall. Men han bråkar om det och vill inte ändra på något. Han tycker att JAG borde anpassa mig och ta honom med barnen, att han kom som ett paket. Detta gör mig galen!!

Flickan var 8 år när de skildes, nu är hon 16....lite skillnad tycker man och saker borde gå att ändra!! Jag vågar inte ens fråga tjejen varför hon inte hellre är i mammans hus, som är minst lika stort och fint istället för här när jag är hemma medan mamman jobbar!! Det känns som att hon gillar pappan bättre och att hon vill ta plats så att inte jag på nåt sätt ska ta över pappan och huset!!

Han blev ju tillsammans med dig så nåt har han ju förändrat på 8 år!

Men då vågar han alltså aldrig göra några byten? Byter aldrig föräldrarna veckor om de ska göra något? Hur påverkar det dig att hon är hos er på loven? För mig påverkar det till exempel om tonåringen är uppe sent och väcker mig.

Anonym (maus) Trådstartaren

Äldre 21 May 20:00

#39

Det påverkar mig att hon tar så mycket plats. Hon är alltid hemma och umgås aldrig med några vänner eller har någon hobby. Hon stiger upp exakt samtidigt som jag/vi och börjar äta direkt. Sedan springer hon i köket och äter varje halvtimme (någon slags mani). Det är jobbigt eftersom jag alltid vill ha det städat och saker på sin plats. Hon lämnar smulor och kniven framme, sätter inte in i maskinen etc. Hon vill ligga och sola på terassen exakt när jag gör det. Hon har eget vardagsrum och det finaste rummet och avdelningen i hela huset, men vill alltid bara sitta i "vårt vardagserum". Det känns som att hon tar för mycket plats och aldrig sitter stilla på sitt rum eller på annan plats, utan bara springer fram och tillbaka och äter. Det gör mig galen!!! Därför stör det mig att hon ska vara hos oss på alla loven. Som det är nu så är det JAG som alltid måste fly huset en hel dag, eftersom jag behöver egentid och jag vet att hon också vill ha egentid.

Anonym (Putte)

Äldre 21 May 20:47

#40

Det där låter ju jättekonstigt. Egentligen spelar det ingen roll hur tyst och osynlig hon hade varit, bara känslan att inte vara ensam hemma kan vara störande i sig, att man får svårt att slappna av.

Jag hade slutat plocka undan efter henne och låtit sambon se hur der ser ut efter en dag med henne ensam hemma med dig, låtit honom städa efter sitt barn. Det låter inte som att han är så benägen att lära sitt barn hur man beter sig när man delar hushåll med någon annan.

Jag tror att du själv kommer att må mycket bättre av att ställa krav på din sambo angående hans dotter. Om han han inte möter upp dina behov av att ha det städat, varför ska han då ge dig dåligt samvete när du inte möter upp hans behov?

Varför är det så viktigt för honom att du ska vara med när han umgås med sin dotter? Är det för att han saknar vuxet sällskap?

Ska jag välja särbolivet med denna bonusfamilj?

INNEHÅLL