Varför har kvinnor en så tvär och avig inställning till tekniska prylar
Varför har kvinnor en så tvär och avig inställning till tekniska prylar?
Skulle mer jämställdhet ändra den inställningen?
Varför har kvinnor en så tvär och avig inställning till tekniska prylar?
Skulle mer jämställdhet ändra den inställningen?
Och ett undantag.
Om jag nu ska resonera vidare så är det många kvinnor som fastnar i facket att de inte kan för att de inte FÅR.. oändligt många män klappar kvinnan på huvudet och "lilla gumman, bättre jag gör det här"
Går kopiatorn sönder på jobbet är det Pelle som ringer reparatör, han frågar inte ens Lisa för hon är ju kvinna...
Jag har lite svårt att förstå vad du menar. Tycker de flesta tjejer, främst yngre, är haj på den mesta vardagstekniken? Sen kanske de inte är intresserade men de kan själv få den att funka och har ingen direkt negativ inställning till den.
Jag är tex inte ett dugg intresserad men ändå rätt bra på att felsöka tekniska prylar och laga. Min man vill lämna in till reparatör i sånna lägen och tar längre tid att förstå inställningarna på dator, tv osv.
T ex bilar är ju teknik som bara skall fungera. Min fru vägrar tanka bilen för det är äckligt.
Varför har kvinnor en så tvär och avig inställning till tekniska prylar?
Hmm, jag vet inte riktigt om jag håller med i dessa antaganden. När det gäller vardagsteknik så skulle jag säga att jag då inte märkt av några direkta skillnader , som telefoner, datorer, paddor, appar och dylikt. Snarare tvärtom i min omgivning, männen runt 50 och uppåt (min pappa, svärfar, farfar osv) är mindre benägna att använda sig av den formen av teknologi än kvinnorna i den åldern. Däremot är det nog relativt könsstereotypiskt när det gäller mer hantverksteknik, som byggnad, fordon och dylikt.
Däremot om jag ser till mina intressen, är extremt tv-spels- och dataintresserad samt har ett stort intresse för robotteknik och närstående teknologi, så är min upplevelse att en majoritet är män som delar samma intressen som mig. Märks tydligt på olika sammankomster som mässor, e-sports event etc. Där känns det som att det går 1 kvinna på 30 män - en otroligt mans dominerad bransch.
Detta är iallafall mina upplevelser, om de hör till regeln eller är ett undantag kan jag inte svara på. Är kvinna på 29 år om det här relevans :)
Nåja, det är ju oftast inte kvinnor som vrålar och slår itu tangentbord och telefoner på de arbetsplatser jag och min man har varit i alla fall. Så frustration över tekniken är knappast något specifikt kvinnligt.
Men om man inte har blivit tekniskt intresserad under uppväxten så är det inget konstigt att inte vara det senare heller, givetvis. Och det beror en hel del på utbildning. Bland äldre par med lägre utbildning kan det lika gärna vara kvinnan som sköter internetbanken och datorn för en del män vill inte ens försöka med jävelskapet, och kvinnor är också mer benägna att vilja använda sociala media vilket ger dem en fördel, bara någon visar hur man gör.
Jag jobbar inom teknikområdet men anser ändå att vissa saker "bara ska fungera". Man ska t.ex. inte behöva sitta i tio minuter och undra om företagets trådlösa nätverk är nere eller om det bara är en server som har dykt i något datacenter, när man har stress att hinna med sitt jobb. Och det ska inte ta 14 dar och två vändor scannade formulär som ska mailas över Atlanten för att komma in i ett system, helst. Så jag bytte jobb förra året för att komma bort från en global systemmiljö som jag ansåg var direkt sjukdomsframkallande. Fanns kollegor som bara flexade ut och gick hem vissa dar pga icke fungerande system ("för annars hade jag kastat datorn genom fönstret utan att öppna det och hoppat efter själv").