Vi som längtar efter en liten 2019 bebis

[quote=79529793][quote-nick]Anonym (i väntan på att bli fler) skrev 2019-03-27 07:14:46 följande:[/quote-nick]

Skulle behöva hjälp att tyda detta. Tog det i morse Bim imorgon. Jag har aldrig lyckats få så mycket som tillstymmelse till streck när jag testat tidigare månader.

Jag ser ett streck, väldigt vagt men ändå ett streck! :)

Vill bara säga till er som kämpar att jag också har varit där, och det är jättejobbigt. För oss tog det 9 månader, där varje ägglossning och mens var en plåga. Men till slut tog det sig, och jag hoppas så att det gör det för alla här också. Det jag gjorde var att tempa. Sista två månaderna tog jag också Rosenrot och Bisolvon, även om jag är skeptisk till att det var detta som löste det hela...

Hej,

hoppar in i den här tråden. Känner så väl igen mig i det ni skriver. Hoppas jag kan få vara med här och stödja och skriva av mig...

Vi har försökt med att få barn (nr 3) i över ett år. De två första gick relativt enkelt, nu vill det sig bara inte. Tempar, kör med stickor, what not.. Till saken hör att min sambo precis som flera av era inte har lust att sexa varken varje eller varannan dag vilket gör att det hela blir oerhört och onödigt stressigt när man inte ens vet om man kan få till det "rätt" dag. Det har också hela tiden varit jag som behövt påminna och hålla koll på ÄL. Tror dock att det har gått fram till honom att han behöver stödja mig mer så nu har vi lagt upp en plan för denna månad. Tråkigt men vad ska man göra, precis som flera av er skriver har han inte haft lust eller kunnat den rätta ÄL-dagen eftersom man har sexat dagarna innan....DEN frustrationen alltså!!!

Första (frustrerade och deprimerande) dagen av mens idag. Känner att jag inte orkar bli besviken ytterligare en gång men det blir till att ta nya tag denna månad. Man blir ju inte yngre heller vilket är ytterligare ett stressmoment (36). Hittills har kroppen dock varit en klocka med hyfsat kort cykel (25-27 dagar) så behöver ju inte vänta en evighet på nästa tillfälle.

Har inte heller någon lust att prata med någon utomstående, sätter ytterligare press. Råkade säga till en kompis att vi skulle försöka skaffa ett barn till och nu känns det som att hon hela tiden bevakar mig (säkert bara min känsla), vill knappt umgås mer om hon skulle fråga. För jag vill inte ha medlidandet.

Ahhh. Även om jag inte önskar någon att vara i denna sits är jag så tacksam att jag inte är ensam om det.

Tack!  i morse var det lite starkare så jag anar att det går åt rätt håll.

För oss är detta också det nionde försöket. Det har verkligen kännts tufft på vägen. Har testat alla huskurer men inget gav någon effekt. Nu när vi precis börjat utredning och varit och lämnat prover då då blir det plus.

När är bf för er?

[quote=79533009][quote-nick]Mirabila skrev 2019-03-28 17:14:29 följande:[/quote-nick]

Hej,

hoppar in i den här tråden. Känner så väl igen mig i det ni skriver. Hoppas jag kan få vara med här och stödja och skriva av mig...

Vi har försökt med att få barn (nr 3) i över ett år. De två första gick relativt enkelt, nu vill det sig bara inte. Tempar, kör med stickor, what not.. Till saken hör att min sambo precis som flera av era inte har lust att sexa varken varje eller varannan dag vilket gör att det hela blir oerhört och onödigt stressigt när man inte ens vet om man kan få till det "rätt" dag. Det har också hela tiden varit jag som behövt påminna och hålla koll på ÄL. Tror dock att det har gått fram till honom att han behöver stödja mig mer så nu har vi lagt upp en plan för denna månad. Tråkigt men vad ska man göra, precis som flera av er skriver har han inte haft lust eller kunnat den rätta ÄL-dagen eftersom man har sexat dagarna innan....DEN frustrationen alltså!!!

Första (frustrerade och deprimerande) dagen av mens idag. Känner att jag inte orkar bli besviken ytterligare en gång men det blir till att ta nya tag denna månad. Man blir ju inte yngre heller vilket är ytterligare ett stressmoment (36). Hittills har kroppen dock varit en klocka med hyfsat kort cykel (25-27 dagar) så behöver ju inte vänta en evighet på nästa tillfälle.

Har inte heller någon lust att prata med någon utomstående, sätter ytterligare press. Råkade säga till en kompis att vi skulle försöka skaffa ett barn till och nu känns det som att hon hela tiden bevakar mig (säkert bara min känsla), vill knappt umgås mer om hon skulle fråga. För jag vill inte ha medlidandet.

Ahhh. Även om jag inte önskar någon att vara i denna sits är jag så tacksam att jag inte är ensam om det.

Välkommen :)

Det är bara hoppa in i gruppen! Här får man skriva av sig få råd och stöd i både det roliga och det kämpiga. Ofta mycket kämpigt men vi peppar varandra i denna resa <3

Till och med våra plussare stannar kvar, känns kul att alla som kan relatera stöttar varandra.

Min gyn sa att det är jätte vanligt.

Önskar för vi har ju påbörjat en utredning nu, går långsamt. Dom bad mig ringa dagen för första mensen för nya undersökningar. Jag hoppas mensen inte kommer, så jobbig väntan i dubbel bemärkelse haha

Grattis till bebis!

Jag är på bim+3.

Haft flytningar och molande värk, Jättetrött. De som jag känner av! Ska påbörja utredningen nästa vecka så de skulle verkligen va perfekt att plussa på måndag. Tänkte försöka klara av att vänta tills dess så jag minskar risk att blir besviken. Är på försök 12