• Doftljuset

    Vi som längtar efter en liten 2019 bebis

    Hej alla,

    Jag är helt ny här på familjeliv så om jag skriver i  fel tråd,så hoppas jag ni kan ha överseende med det.

    Jag och min sambo försöker skaffa vårat första barn :) Är inne på 3 försöker nu

    Ska ha BIM i slutet och hade positivt Äl - test i tisdags ( 11/12). Vi har gosat hela veckan så hoppas verkligen det tar sig denna gång.  Vore så himla kul!

    Trots längtan så är jag osäker på detta test om det verkligen va positivt. För detta var enda jag fick som visade någorlunda positivt och sen sjönk det dagen efter för sen bli obefintligt, medans dagarna innan så syntes båda strecken lite mer. Samt att tempen höjdes efter ev ägglossningsdag.



    Vad tror ni? Kul utbytta lite och peppa varandra här.
    För vi har inte gått ut med att vi försöker. Just för minimera utomstående stress. Kan man dela med varandra här lite istället.


    Vi som försöker få barn
  • Svar på tråden Vi som längtar efter en liten 2019 bebis
  • mysmulla
    jamåduleva skrev 2019-03-18 17:19:27 följande:

    Oj. Nu tänker jag säga samma sak som jag skulle ha sagt till dig om du var en nära vän till mig. Jag är hård på sånt här för att jag så gärna vill det bästa och få dig inse vad det bästa för dig är.

    Låt oss säga att du gör den här aborten, på ett barn du kämpat och längtat så efter bara för att den där idioten annars lämnar dig. Vill du fortsätta ett liv med honom efteråt? Och helt ärligt så tror jag att han kommer dra ändå. Han har tidigare föreslagit att ni ska gå skilda vägar - för ni nog inte kan få barn ihop, och han längtar ju så. Nu är du med barn, det han påstår längtar efter, men ändå så duger det inte riktigt. Tyvärr tror jag att han ser sin chans att avsluta det här och på något sätt få dig till skurken i det hela. Han gav en invit på det genom att säga att ni inte verkar kunna bli gravida, det känns som om han ville att du skulle ta steget och lämna honom för han själv inte vågade.

    Nu har du blivit gravid, så egentligen borde han jubla, istället så vill han att du gör en abort, annars sticker han. Och det är ju isåfall du som gör att han måste lämna dig, det är ju synd om honom, han är ju en bra kille.

    Jag tror verkligen inte att du kommer må bra i ditt liv om du fortsätter leva med den här mannen, han har svikit och sårat dig enormt, enormt mycket. Även om du gör en abort så är det där förhållandet ändå slut, jag tror inte att du innerst inne vill vara med honom längre. Men det är svårt att tänka rationellt i din situation, känslorna tar över, du har ett barn i magen och mannen som du älskar har visat sig vara någon annan. Ditt liv har rasat, det är alldeles för mycket för en människa att klara av. Samtidigt så finns lyckan över att du är gravid men också sorgen att du kanske helt plöstlig ska bli ensam, det är tungt och jag skickar dig en stor kram. Men du klarar det ensam, det gör du, även om det inte var vad du såg framför dig, men det kommer bli bra, det blir det alltid.

    Berätta för någon som står dig nära, din mamma, en vän, du behöver ett stöd nu och någon att bolla dina tankar med. Det kan du göra med oss här självklart, men du behöver någon i din närhet också.

    Något jag vet säkert, det är att du aldrig kommer kunna lita på den mannen igen. Fina du, allt kommer lösa sig<3


    Jag vet att du har rätt i allt du skriver,

    jag är så arg på mig själv som gett han så många år,

    besviken, rosenrasande, förkrossad. Allt på samma gång.
  • Doftljuset
    jamåduleva skrev 2019-03-18 17:19:27 följande:
    Oj. Nu tänker jag säga samma sak som jag skulle ha sagt till dig om du var en nära vän till mig. Jag är hård på sånt här för att jag så gärna vill det bästa och få dig inse vad det bästa för dig är.

    Låt oss säga att du gör den här aborten, på ett barn du kämpat och längtat så efter bara för att den där idioten annars lämnar dig. Vill du fortsätta ett liv med honom efteråt? Och helt ärligt så tror jag att han kommer dra ändå. Han har tidigare föreslagit att ni ska gå skilda vägar - för ni nog inte kan få barn ihop, och han längtar ju så. Nu är du med barn, det han påstår längtar efter, men ändå så duger det inte riktigt. Tyvärr tror jag att han ser sin chans att avsluta det här och på något sätt få dig till skurken i det hela. Han gav en invit på det genom att säga att ni inte verkar kunna bli gravida, det känns som om han ville att du skulle ta steget och lämna honom för han själv inte vågade.

    Nu har du blivit gravid, så egentligen borde han jubla, istället så vill han att du gör en abort, annars sticker han. Och det är ju isåfall du som gör att han måste lämna dig, det är ju synd om honom, han är ju en bra kille.

    Jag tror verkligen inte att du kommer må bra i ditt liv om du fortsätter leva med den här mannen, han har svikit och sårat dig enormt, enormt mycket. Även om du gör en abort så är det där förhållandet ändå slut, jag tror inte att du innerst inne vill vara med honom längre. Men det är svårt att tänka rationellt i din situation, känslorna tar över, du har ett barn i magen och mannen som du älskar har visat sig vara någon annan. Ditt liv har rasat, det är alldeles för mycket för en människa att klara av. Samtidigt så finns lyckan över att du är gravid men också sorgen att du kanske helt plöstlig ska bli ensam, det är tungt och jag skickar dig en stor kram. Men du klarar det ensam, det gör du, även om det inte var vad du såg framför dig, men det kommer bli bra, det blir det alltid.

    Berätta för någon som står dig nära, din mamma, en vän, du behöver ett stöd nu och någon att bolla dina tankar med. Det kan du göra med oss här självklart, men du behöver någon i din närhet också.

    Något jag vet säkert, det är att du aldrig kommer kunna lita på den mannen igen. Fina du, allt kommer lösa sig<3
    Instämmer. Bra skrivet jamåduleva!
    Och verkligen, trots svek och tårar så kommer allt att lösa sig <3
  • Doftljuset

    [quote=79511016][quote-nick]jamåduleva skrev 2019-03-17 14:46:25 följande:[/quote-nick]

    Kämpar med psyket just nu, har slutat med alla mediciner som hållit mig över ytan och som fått mig att sova och sen är man ju fullproppad av hormoner nu med, så det är lite kaka på kaka. Gråter som en barn på nätterna när jag inte kan sova, får för mig att sambon inte vill ha mig, att jag är äcklig och att han inte älskar mig, kommer från ingenstans verkligen. Men försöker ställa mig in på att det kommer vara jobbigt nu ett tag framöver. Det blir bra snart igen!

    Annars börjar illamåendet komma, tröttare än tröttast. Ska träffa min BM på onsdag för första gången, blir nog mer verkligt då, har nog inte tagit in det än riktigt. Går enligt mina beräkningar in i vecka 6 imorgon :)

    Mycket som händer på en gång och ett ton hormoner på det. Det blir nog bra när fysiken och psyket får lite balans. Det är okej att det känns tufft också.

    Åh vad spännande! Så glad för din skull :)

    Berätta också för barnmorskan om hur fu känner, dom brukar kunna stötta upp.

  • Sillanna
    mysmulla skrev 2019-03-18 08:10:52 följande:

    Vi som pratat sönder detta, vänt och vridit och slutligen försökt mer än ett år.. så får vi vårat efterlängtade plus som vi kämpat så hårt för men då har han ändrat sig...

    Han vill inte ha det. Imorse innan han åkte till jobbet väckte han mig och sa att gör jag inte abort så flyttar han... hela min värld rasar samman.

    Det är det här vi kämpat för TILLSAMMANS i 14 månader och nu vill han inte. Jag vet inte vad jag ska göra. Tankarna bara snurrar.


    Hej! Det är egentligen bara du som kan bestämma såklart, men mitt råd är att inte genomföra en abort i det här läget. Jag brukar aldrig skriva. Jag är ofta inne här och läser trots att jag inte planerar något barn som ni andra, tragiskt egentligen. Min chans är förbi, just för att jag lever med en man som inte vill ha barn och som för några år sedan ställde just det ultimatumet du också fått. Jag genomförde aborten, ganska sent dessutom, och jag ångrar mig fruktansvärt mycket. Livet är numer bara något jag måste härda ut tills det är slut, jag kommer aldrig att bli lycklig igen. Livet som barnlös är för mig tomt och meningslöst. Jag har också svårt att känna den där innerliga kärleken till min sambo efter vad han fått mig att gå i genom.

    Nu vet jag inte hur gammal du är. Du kanske har chans att starta upp med någon annan i framtiden, men eftersom det tagit lång tid för dig att bli gravid så tycker jag att du ska ta den här chansen. Jag skulle gjort det om jag fick göra om mitt val

    Stå på dig och känn aldrig att du är ensam. Du har stöd här <3
  • Anonym (Tjej)

    Hej vi är snart 28 och 35 år vi har försökt sedan nov 2017 går nu på fertilitetsutredning precis påbörjat. Vi har berättat för mannens mamma och faster men övrigt är de ingen i familj/släkt som vet och inte ska veta heller. Vart väldigt tufft att hålla allt inom sig vad man exakt går egenom

  • Doftljuset
    Anonym (Tjej) skrev 2019-03-19 21:02:04 följande:

    Hej vi är snart 28 och 35 år vi har försökt sedan nov 2017 går nu på fertilitetsutredning precis påbörjat. Vi har berättat för mannens mamma och faster men övrigt är de ingen i familj/släkt som vet och inte ska veta heller. Vart väldigt tufft att hålla allt inom sig vad man exakt går egenom


    Välkommen in :)

    Här stöttar vi peppar vi varandra i våra olika väldigt lika resor, som ser och är helt olika men med samma mål. Att få barn :) Kan vara skönt, likasinnade och särskilt när man inte du som jag inte berättat för omvärlden. Mycket känslor. Jag och min sambo har också precis startat em fertilitetsutredning.
  • Anonym (Tjej)
    Doftljuset skrev 2019-03-19 22:52:03 följande:

    Välkommen in :)

    Här stöttar vi peppar vi varandra i våra olika väldigt lika resor, som ser och är helt olika men med samma mål. Att få barn :) Kan vara skönt, likasinnade och särskilt när man inte du som jag inte berättat för omvärlden. Mycket känslor. Jag och min sambo har också precis startat em fertilitetsutredning.


    Tackar så mycket :)

    Ja man har verkligen olika resor vissa har de lättafe vissa har de svårare.

    Åh hur länge har ni försökt?

    Hur långt har ni kommit i utredningen?

    Vi ska träffa läkaren första gång i april få reda på proverna m.m
  • lilagrodautanben

    Va tror ni? Nedersta är förra månaden som blev verifierat med blodprov. Tredje testet var 0 i hcg så om något syns på översta är det en ny graviditet:) ser ni? Snälla skriv :)

  • jamåduleva
    mysmulla skrev 2019-03-18 18:45:18 följande:

    Jag vet att du har rätt i allt du skriver,

    jag är så arg på mig själv som gett han så många år,

    besviken, rosenrasande, förkrossad. Allt på samma gång.


    Var inte arg på dig själv, det är så lätt att i efterhand se allt man kunde gjort annorlunda <3

    Hur mår du? Har du kunnat sortera dina tankar något?
  • jamåduleva
    lilagrodautanben skrev 2019-03-21 19:32:12 följande:

    Va tror ni? Nedersta är förra månaden som blev verifierat med blodprov. Tredje testet var 0 i hcg så om något syns på översta är det en ny graviditet:) ser ni? Snälla skriv :)


    Jag ser något! Åh, hoppas så innerligt att det stannar, vill inte att du ska behöva gå igenom fler missfal<3
Svar på tråden Vi som längtar efter en liten 2019 bebis