Börja studera eller göra som FK vill och vänta?

Nja, att arbetsträna är ändå oftast mer plus än att enbart varit hemma i x antal år och vilja direkt ut i arbeta. Arbetsträning var ett krav från FK.

DV då, men det är ändå mer som arbetsträning då målet inte är att TS ska stanna där under en väldigt lång tid utan gå vidare. Tycker själv att det är lite konstigt men det var som jag förstått den mest lämpliga platsen kommunen hade.

Genom AF är jag mycket tveksam till att det inte finns något annat att erbjuda. De enda FK vill är att vänta ut min 30-årsdag för att sedan kunna skjuta problemet ifrån sig.

Så låter det inte på vad du skrev först.

Varför tror du själv att du skulle fungera bättre på ett vanligt jobb än på verksamheten? Varför tror du att du är bättre än de som jobbar där?

Övriga npf har inte rätt till kommunal DV. Bara personkrets 1 och 2.

Sannolikt är du placerad där för att de behöver få koll på hur mycket du kan prestera och att de inte har möjlighet att skräddarsy en perfekt träningsarbetsplats för just dig, utan det tog till vad de hade.
Rimligtvis ingår det i arbetsträningen/utredningen att du och FK ska ha en dialog om hur det går för dig. Att du inte är skapt för att slipa klossar är inte detsamma som att du är lat och arbetsskygg. Jag kan slå vad om att fk-handläggaren också hade blivit uttråkad av det! Tyvärr är dagliga verksamheter sällan anpassade efter normalbegåvade personer som behöver stimulerande arbetsuppgifter utan höga krav på produktivitet. Men med tanke på att du bor i Stockholmsområdet och inte i glesbygd så borde de kunna skramla fram något i alla fall lite mer lämpligt till dig än det du gör nu.

Mycket bra poäng! TS, det vore jättedumt om FK förväxlar ditt dåliga mående med en ovilja att medverka fullt ut i rehabiliteringen. Du skrev förut att du har skött tider osv, men du antydde att det kanske finns annat du inte skött lika bra. Kanske det här med det sociala...? 

Om det är så att det sociala på den dagliga verksamheten är jobbigt för dig, så tycker jag absolut att du ska berätta om det. Du tror kanske att det kommer att kännas bättre på en "riktig" arbetsplats (jag hoppas verkligen inte att du menar att du är bättre än människor i rullstol och vilka handikapp du nu räknade upp!).

Det är ju sant att det kan bli ganska ostimulerande arbetsuppgifter på en DV eller praktikplats. Men det finns också en stor acceptans för att alla är på olika sätt, och att det finns plats för var och en. Jag är mycket känslosam av mig, och har suttit och gråtit flera gånger på min rehab - men så fort jag torkat tårarna är det glömt. Ingen tittar snett på mig, utan de tar mig som jag är.

Så är det även för dig, fast du kanske inte ser det på det sättet. Någon sitter i rullstol, du kanske har problem med att sitta och prata på fikarasten och vill hellre sitta med ditt ägg. Ingen tänker sämre om dig för det.

Men på en "riktig" arbetsplats är det svårare att delta på samma nivå när man har olika "egenheter". Det kan vara slimmat så att alla måste bidra hela tiden, annars får alla en högre stressnivå. Du tror att du skulle klara en riktig arbetsplats bättre för att du skulle bidra med något "riktigt". MEN DU VET JU FAKTISKT INTE. För du har aldrig arbetat på riktigt. Jag säger inte det för att vara elak, utan för att uppmana dig att vara ödmjuk inför erfarenheterna du får just nu.

I arbetslivet kan man träffa på lite av varje, märkliga människor, elaka människor, lata människor, människor som inte kan sina saker, människor som pratar bakom ens rygg. När man får ett jobb är det lite av ett lotteri, man vet inte förrän efter ett tag om det är ett bra ställe eller inte.

Vad menar du? Du FÅR inte tacka nej om du ska fortsätta med bidrag. Du får absolut inte försöjningsstöd om du inte söker jobb. Af söker inga jobb pt dig, de letar definitivt inte efter jobb åt dig. Det är DU själv som måste söka bidrag och då med lönebidrag om du skulle få det godkänt av af. Har själv haft det så jag vet hur det funkar. Du har varit extremt bortklemad med alldeles på tok för högt bidrag. Flera tusentals kronor lägre borde du ha i bidrag OCH med motprestation. Har du inga vänner? Ingen familj? Hur kan du vara 30 år och inte veta någonting?

Ja men då bör det vara ett tyngdtäcke som är lika svart som att bara sova med påslakan. Sover jag med något varmare än bara ett påslakan blir sover jag dåligt, svettas mycket osv.