Börja studera eller göra som FK vill och vänta?

Högskoleutbildningar har väl vanligtvis uppehåll på sommaren? Då bör det väl om jag hittar någon kurs som pågår över sommaren kunna gå att minska tiden  från 3 år till kanske 2,3 år vilket blir för mig 4,6 år avrundat till kanske 5 år.

I mitt uträkning utgår jag från att en utbildning på 3 år vanligtvis pågår i 40 veckor per år. Fast det är jag osäker om den faktiskt gör i och med att jag har för mig att högskolan brukar sluta i maj ett par veckor före grund- och gymnasieskolan samt börja i sep om jag inte är helt fel ute.

Om det stämmer att dem oftast slutar i maj och börjar i sep varför är det då så? Bör man inte kunna plugga året om med kanske bara 4 veckor ledigt tänker jag mig?

 

Nu vet inte jag hur mycket inkomst jag skulle kunna få på kanske låt säga 10-13 timmars jobb per vecka under en hel sommar. Troligtvis inte mycket. Dock kan jag ju över sommaren samtidigt ha ersättning från FK för resterande del som jag ej jobbar vilket inte går under studietiden.

Fast har jag i dagsläget med ca. 11.000 i inkomst per mån (bostadstillägg inräknat) inte haft utrymme till sparande ser jag inte hur jag skulle kunna ha det under ett sommarjobb heller så vida inkomsten (jobb+FK) blir högre än 11.000.

Vilken planering? Just nu finns det ju ingen planering från FK. Förresten på vilket sätt kommer det straffa mig? Och hur kommer jag kunna stå mer utanför sjukförsäkring systemet i framtiden än jag redan gör nu? Just nu har jag ju ingen möjlighet till någon som helst ersättning från FK om man ser till att jag har fått avslag på min ansökan om sjukpenning i särskilda fall samt troligtvis ej kommer beviljas någon annan ersättning om jag skulle söka någon.

Hur kan man stå mer utanför sjukförsäkringen än det!? svara mig på det tack. Ä

Aktivitetsersättning finns inte när man har fyllt 30. Eller du kanske vet mer än mig? I så fall vill jag ha en skriftlig källa på detta.

Fast den är inte varaktig. Den varar bara tills han utbildat sig o kan få ett jobb där han tjänar feta cash.

Då ställer jag en motfråga, hur många timmar vill du att jag ska arbeta. Eller så svarar jag så många timmar jag behöver för att utföra det arbete som behöver göras men max 40 tim/vecka.

Nej, riktigt så är det inte.

Jag fick sjukpenning av särskilda skäl när jag var mellan aktivitetsersättning coh sjukpenning, under de 3 månaderna de utredde min arbetsförmåga. Jag hade ingen SGI och jag fick ca 3000 kr efter skatt. Sedan fick jag även boendetillägg, så slutsumman var densamma som när jag hade aktivitetsersättning. Tyvärr kom dessa pengar omlott, sjukpenningen i förskott och boendetillägget i efterskott eller tvärt om, jag minns inte vilket. Sedan fick jag sjukersättning och bostadstillägg beviljat efter ytterligare 5 månader. Jag är inte ett kolli, vilket det låter på dig som att man måste vara nästan. Jag har asperger, cfs och synnedsättning. Jag skulle kunna jobba, jag anser till och med att jag jobbar, jag har arbetsliknande aktivitet i daglig verksamhet 8 timmar om dagen 5 dagar i veckan. Däremot anses jag inte anställningsbar för ett vanligt jobb eftersom jag behöver mer handledning och anpassning och behöver vara oftare sjukskriven än vad de flesta arbetsgivare är villiga att ordna, även med alla bidrag de kan få för att göra det.

Jag håller med om att TS verkar ha råkat väldigt illa ut i kontakten med FK.

Det går visst också att ansöka om att få lånet avskrivet i vissa specifika fall.

www.csn.se/betala-tillbaka/betala-tillbaka-st...#h-Nardukanfadittlanavskrivet

jag har aldrig sagt att jag inte tror mig kunna få en hög inkomst i framtiden efter avslutad utbildning. Det jag säger är att I fall det skulle uppstå att ingen vill anställa mig eller att jag inte skulle orka jobba heltid, vilket jag mycket väl tror att jag orkar då jag har ett arbete som är rätt för mig, då finns ändå möjligheten att få lånet sänkt eller avskrivet.

Själv tror jag att det skulle fungera att jobba heltid eller I alla fall mer än 80% om jag bara har rätt utbildning och jobbar med det jag tycker om och har kunskap för och inte något som jag blir utmattad och inte klarar av. Men ifall om tänker jag, det måste alltid veta hur kan ska gå till väga om det man tänker sig skulle skuta sig.

Det kan jag inte svara på. Det jag säger är bara att jag behöver en utbildning för att klara av de yrken som jag kroppsligt och psykiskt kan utföra och klara av.

De yrken som idag finns att erbjuda mig klarar jag ju inte av psykiskt och kroppsligt. Skulle jag söka ett sådant yrke idag skulle jag tvingas sjukskriva mig på heltid efter ett tag.

Skulle jag söka de yrkena jag känner att jag kan arbeta inom så skulle jag nog bli av med jobbet inom kort p. g. a. att jag saknar rätt kompetens för yrket.

Min tanke är i alla fall att köra på samhällsutbildning på gymnasienivå. Sedan vad jag ska arbeta med kommer växa fram under tiden tänker jag mig.
Men det är det ämnen/kurser som ingår in samhällsutbildningen som jag är mest intresserad av och något inom det som jag känner att jag vill jobba med.