theotherone skrev 2018-11-08 08:37:02 följande:
Jag håller absolut med om att det säkerligen är ångestframkallande att inte känna lust, inte veta varför, och samtidigt veta att det påverkar ens partner. Men jag tycker att man som ena parten i ett förhållande har ett ansvar att faktiskt försöka ta reda på varför man inte har lust.
Jo, men det kan vara väldigt svårt att göra själv, utan hjälp, om man tror att man bara "är" så. Har man ingen lust behöver man troligen ofta hjälp att nysta i känslorna.
theotherone skrev 2018-11-08 08:37:02 följande:
Min fru har i princip alltid haft obefintlig lust, åtminstone i vårt förhållande.
Jag tycker det är märkligt att man väljer en partner som man är så olika. Om du tycker att sex är viktigt är det ju olämpligt att välja någon som inte tycker det, men förvänta sig att den ändrar sig.
theotherone skrev 2018-11-08 08:37:02 följande:
. Hon vet inte vad hon tänder på (jag har frågat henne flera gånger och hon svarar alltid "jag vet inte"), hon vet inte vad jag tänder på (hon har aldrig frågat mig, på över 15 år). Hon har sagt att hon nog har ett komplicerat förhållande till sex, men hon har aldrig velat utforska närmare varför. Och varför skulle hon? Hon saknar inte sex, då finns det ingen anledning för henne att anstränga sig för att börja vilja ha det.
Hade mitt ex frågat mig vad jag tände på skulle jag inte kunnat svara. Ibland var jag kåt, men det var liksom inget speciellt med det, inget specifikt utlösande. Jag har tom lite svårt att svara på det idag, även om jag nog skulle komma på några saker som påverkar, men det är lite olika. För mig är det viktigaste är att det är kravlöst. Hon vågar nog inte fråga dig eftersom hon vet att hon inte kan leva upp till dina önskemål, så det blir bara jobbigt. Sedan kan jag tycka att det är angeläget att ta reda på vad ens partner tänder på, men om man har problem med sexlivet är det inte så lätt. Man måste lösa det känslomässiga knutarna först.
theotherone skrev 2018-11-08 08:37:02 följande:
Alla former av försök från min sida att prata förutsättningslöst/söka hjälp kring varför vi har ett nästan obefintligt sexliv har hon bestämt avvisat. Hennes resonemang är att alla måste göra avkall på något inom ett förhållande och detta är det hon anser att jag behöver göra avkall på. Mitt behov av ett sexliv inom förhållandet har hon tolkat som att jag vill ha det perfekta förhållandet, vilket är en utopi enligt henne. Hon säger att alla hennes kvinnliga bekanta som också har barn (vi har barn, det kan ibland bli barn trots att man bara ligger en, två gånger om året), är i samma situation. Så jag ska minsann inte klaga. Själv misstänker jag att hennes tjejkompisar sagt något i stil med att "med barn hinner man ju typ aldrig ligga längre", och de har syftat på att istället för en, två gånger i veckan så blir det numera någon enstaka gång i månaden. Detta är "aldrig" för dem. Men min fru tolkar "aldrig" som att de inte har sex alls numera (som det i princip är för oss). Men detta är bara vad jag tror.
det.
Det blir klart jobbigare när det gått så lång tid som 15 år. Det blir liksom mycket i bagaget. Har du frågat henne att hon skulle önska att hon hade mer lust?
Vad säger hon om/när du säger att du inte trivs i erat äktenskap som det är nu. Om du säger att du inte kan tänka dig fortsätta leva kvar i relationen som den är. Vad säger hon då?
theotherone skrev 2018-11-08 08:37:02 följande:
Intim närhet har vi naturligtvis också provat. Hon tycker det är mysigt, men det ökar inte hennes lust. Jag kan ha "förspel" med henne i en timme, men det ger henne inga lustkänslor alls. Efter ett tag brukar hon också säga att hon även behöver få vara ifred/vara ensam ibland. Om jag gör A, vill hon efter ett tag ha B. När jag gör B kommer hon efter ett tag vilja ha A. Och så fortsätter det.
Njuter hon av denna närhet? "mysigt" är lite vagt begrepp. Vad njuter hon av? Jag njuter jättemycket av massor av saker som inte gör mig kåt. Tex smekningar på benen. Tycker hon att det är någon närhet, smekningar, kyssar är skönt överhuvudtaget? I så fall kan man njuta och känna efter och i så fall ta reda på var det är skönast (Tex vår på benen är det på utsidan, insidan, framsidan) . Är det så att hon ändå känner pressen att bli kåt när ni ha denna intima närhet? När jag pratar om intim närhet, menar jag att kunna smeka varandras kön utan att det måste leda till sex. Jag tror absolut inte sådant är självklart. Jag förstår inte din förklaring om A och B.
Detta med att hon vill vara ifred skulle kunna vara ett tecken på att hon upplever att närheten från dig är pockade och kravfylld. Det måste ni i så fall lösa, eller så har hon tappat känslorna för dig, så att all närhet känns fel och då finns inget att göra, då är det mer samtalet om att du inte trivs och inte kan tänka dig leva kvar i relationen som den är, som gäller.
