Hejsan!
Skapar en tråd för alla oss som fick kämpa ett tag för att få ett plus på stickan, oavsett om det är genom IVF eller på naturlig väg. Vill gärna dela resan som gravid med andra som har varit i liknande situation. Spelar inte heller någon roll när BF är:)
Har försökt med ett syskon i ett och ett halvt år och blev gravid nu i augusti och BF 22 april!
Välkomna!
Ja precis, det är verkligen inte lätt :( man vill bara att tiden ska gå snabbt så man kan slappna av.
Åh beklagar :( det är så hemskt när man får det.. när man tror att man e gravid å har symptom å så ba nä.. tyvärr det är inget där.. usch :(
samma här kommer va livrädd haha kommer nog inte ens våga titta på skärmen. :P
Jag är 4+3. Låter så fjuttigt nu får tiden gå snabbt! :)
Verkligen hemskt. Va nere i botten förra veckan och va säker på ett må även denna gång, men ja kom ur svackan i helgen här som va, så de känns lite bättre denna vecka. hoppas du oxå känner att du kan tillåta dig vara gravid ett tag, tills motsatsen är bevisad ;)
Jag är i 5+4 Idag.. låter lika fjuttigt det tycker ja, haha. Tänk när man är på tvåsiffrigt;)
Hur många år har ni försökt?
Usch vilken jobbig känsla med minskade rörelser! Tror som du säger att lillen ändrat position, kanske sparkar mer inåt:) Men härligt att få lyssna på hjärtslagen så länge! Jag hade en sån där monitor hemma förra gången som jag använde för att lyssna på hjärtat när jag blev orolig. Använde den kanske liiite för ofta men var så lugnande och härligt att bara få lyssna ibland <3 Hur mår du annars?
Hej svejs!
Är det någon mer än jag som har fått massa finnar? I ansiktet & skinkorna... alltså de i ansiktet gör så fruktansvärt ont alltså! :P
Vad härligt med så positivt bemötande! Men så skumt med provsvaren, undrar vart i världen de är och snurrar runt tro??
Haha, ja.. Vi hade också lite otur, vi ringde in för att påbörja utredning i april, fick snällt vänta över sommarstängningen innan vi kunde komma in.. Fick tid först i oktober? (kändes som världens längsta väntan, och jag var så förbannad!), sedan spermieprovet på noll, med ett prov till efter tre månader... Sedan en jäkla ond spolning som jag gjorde helt i onödan(eftersom naturlig befruktning redan var utesluten) . Nää. Fy, längtar inte dit. Men så lätt det hade varit där och då om man visste att det skulle leda till det här i slutändan.
Det ända som är lika med IVF är väl väntan nu då! Haha :)
Tycker dock tiden går rätt fort, tycker precis jag bytte vecka, åså ny vecka på söndag igen och imorgon är det ju redan onsdag! (går in i vecka 10)
Tjoho!
Snart vecka 12!
Vad skönt att du tog dig ur svackan. Vi kan ju egentligen inte påverka nånting ändå <3 ja jag tar en dag i taget. Man får hänga med i humörsvängningarna :P
Haha jag förstår! Ja tänk.. hoppas att man får uppleva det :) det är så många grejer man fantiserar om.. första sparken i magen, RUL, köpa barnvagn.. få sin bebis är såklart det bästa men så många steg å uppleva innan dess också :)
Över 4 år nu.. fattar inte hur man har orkat. Men det är ju värt det i slutändan hoppas jag :) hur länge har ni försökt?
tack ja alla tummar behövs !
åh förstår att du varit rädd när bebisen inte rör sig så mkt, vilken trygghet att få höra hjärtljuden i alla fall och du verkar ha en fin barnmorska som låter en sitta där i 40 min och lyssna. vilken lättnad! jobbar du mindre nu eller har de bett dig ta det lugnt med vissa saker?
en väldigt fin tanke med lilla miraklet du har där inne - jag skulle ju själv gå igenom denna resan igen förmodligen om man åtminstone har hoppet kvar att man blir en liten familj i slutändan, vi är grymt starka
Ja det var väldigt lugnande och sen blev det lite tankeställare när de började kontrollera mina sammandragningar och fråga om jag var stressad. Det lilla livet i magen måste komma först och jag är så glad nu att jag valt att ta ledigt lite drygt en månad innan bf.
Jag mår ganska bra faktiskt. Har problem med foglossning, men köpte ett foglossningsbälte och det är min räddning. Utan det hade jag nog varit sjukskriven för länge sen. Har varit en lång period utan illamående nu, men sista veckorna har jag ibland mått illa på kvällarna. Tror faktiskt det är kroppens sätt att berätta att jag gjort för mycket på dagen eller slarvat med maten.
Nu börjar magen bli tung och i vägen så får hitta på sätt att underlätta. En sak som jag kan tipsa om är att köpa en gravidkudde. Skönt att kunna få lite extra stöd här och var. Jag har köpt en u-formad som även går att använda som stöd när man sitter och sen även som amningskudde.
Hej på er! Jag är egentligen skit rädd att ens skriva i en sån här tråd. Känns overkligt och som att jag ska få missfall bara för att jag skriver här. Dumt. Men känner ändå att jag vill skriva lite med andra som är i samma sits! Känns inte rätt å skriva om grav symptom osv i den andra gruppen där de fortfarande kämpar på!
Känner iaf igen de flesta av er :) plussade ju i förrigår. Är i vecka 5 och ska på första ul den 15e oktober.. såå långt kvar. Hopps det e ok att jag hoppar in här :)
Vi har valt att göra NIPT då vi är bortresta veckorna för KUB. Imorgon är det dags, ultraljud och blodprov, är i v 10+4. Försöker att tänka positivt men man är ju så orolig, tänker att det kanske inte ens finns ngt, även fast vi gjorde VUL 8+2... Eller tänk om den stannat i utvecklingen... Vad mycket energi alla dessa tankar tar haha!