Den gjorde ju ont! Äckligt tjock nål med svidande efteråt! Isch! I morgon ska jag ut och äta med vänner så då får jag dessutom ta sprutorna på toaletten, haha!
Åh vad segt! Jag visste inte att det gick till så :( Om mitt inte fungerar nu måste jag vänta efter jul och nyår. Snacka om att ta ut sorgen i förskott...
Hoppar in lite här, men så himla tråkigt att höra att din känsla stämde! Jäkla kroppar man har alltså. Vi väntar på att få kontakt med vår läkare för att göra upp en plan för försök 2. Tyvärr inga i frysen så blir till att starta om från 0. Hade ni fått till frysen?
Min sambo brukar vara snabb med att svara att han jobbar på det så fort någon frågar haha.... ganska skönt sätt att skämta bort det på, men självklart kanske fet inte är ett ultimat svar i alla situationer haha...
Hej! Det gick, men jag grät mig igenom hela äggplocket. På mig gjorde det ont.. fick massa morfin men det var ingen rolig upplevelse! Vi fick ut 7 ägg. Antar att det är helt okej.. hur många spermier det var i min sambos prov vet jag inte men dom gör icsi för han har kraftigt nedsatt antal.. nu har jag molande värk och hugg i äggstockarna men skönt att ha det gjort!
Jag vet, man blir väldigt frustrerad tillslut... plus det känns ju lite olustigt att stå och va nonchalant och låtsas att man inte bryr sig när det är det ända man tänker på varje medveten sekund typ haha...
Har nyss varit på VUL med både bra och dåliga resultat. Ser ut att vara 13 äggblåsor i högra och 8 i vänstra så det är ju bra. Ska sänka dosen med Gonal-F från 125 till 100 och sen tillbaka för nytt VUL på måndag. Äggplock troligtvis på onsdag.
Dåligt är att jag löper risk för överstimulerade pga antalet och för att inte bli sjuk kanske hela laddningen måste totalfrysas :( eftersom man måste vänta en cykel och då kliniken har julstängt kanske jag inte får insättning förrän i januari. Så trött på att vänta hela tiden!
Jag kommer inte ihåg hur många celler vårt embryo hade men igår på RD 11 började mensen (antagligen) komma. Det kommer väl visa sig idag om det är mens eller inte men jag börjar ställa in mig på att första försöket tyvärr inte gick för oss. :/ Deppigt och jobbigt. Tur att vi inte har berättat för så många.
Hur gör ni andra? Är ni öppna om att ni går igenom ivf? Själv har jag inte ens sagt något till mina föräldrar och enbart fyra vänner vet om.
Ja det har varit himla deppigt ett tag, på nåt konstigt sätt känns det typ inte som att försöket ens har skett. Vad skönt! Vet du om det kommer sättas in i en vanlig menscykel eller en stimulerad? Vi fick bara ut 5, det var jag lite besviken över. Men försökte bara tänka att det kan räcka med ett! 4 av dom blev befruktade. Hur många har det ni fick ut?
Ja men eller hur! Men tur är väl det så att man inte gräver säker dig och ger upp mitt i det deppiga! Jag förstår precis vad du menar, man tar ju på sig ganska mycket ansvar och känner skuld i det här. Killarna har ju som redan gjort sin del, och det har bevisligen fungerat. Men åh vilket bra resultat! Måste ju kännas toppen. Vi har haft kontakt med vår hemortsläkare och väntar på att få en tid hos honom till veckan, jag har beräknad mens på söndag och ska hinna få nya sprutor utskrivna. Så vi räknar med att köra på sprutstart den kommande cykeln. Vill verkligen hinna med att göra en insättning till innan jul.
Jag tror det handlar om att även om föräldrarna är nära så vill de det bästa för sina barn. Så då skulle man behöva bära deras längtan efter barnbarn också. Samt deras besvikelse vid misslyckat försök. Jag är så glad att vi inte berättade för dem nu när det inte gick vägen denna gång. Ingen i frysen heller så det blir en helt ny omgång med sprutor och allt. Suck.