IVF start i HÖST - vi som ska göra vår första IVF

Shit vad fort det gått!!! Vilket bra resultat också!

Vi fick vänta 5,5 veckor på godkänd remiss(!) helt sjukt.. till slut ringde vi vårdgarantikansliet som fick ringa till Huddinge och tjata om att göra klart den och då gick det plötsligt jättefort att godkänna. Vi får sätta igång med behandling redan till nästa mens som är beräknad om 3 dagar. I morgon ska vi på samtal och uthämtning av alla sprutor.

Är så sjukt exalterad!!

Men gud vilka bra resultat! Jag är jätterädd för att det är mins ägg som är dåligs och att det typ bara ska vara döda russin när de kommer ut:(

Vet inte vilka sprutor än. Ska till Sophiahemmet i morgon för samtal inför behandling. De har varit otroligt bra med att kunna ge snabba tider. Var du nöjd med äggplocket?

Ungefär hur många dagar går det från första sprutan till äggplock?

Nu har vi varit hos barnmorskan och gått igenom hela prodecuren! Så himla spännande!

Min mens bör komma den 18/10 och jag ska ta Gonal-F i fyra dagar och sen ta stoppsprutan innan ultraljud. Förmodat äggplock blir i slutet på oktober.

Vad tråkigt att det gjorde ont på dig! Blev du mycket svullen efteråt också?

Jag känner mig inte så orolig för äggplocket utan jag är mest orolig över att något ska hända som gör att jag måste vänta ytterligare en månad. Typ som att bli överstimulerad och måste vänta i flera veckor till på insättning och framförallt att inte få ut några bra ägg som kan bli befruktade.

Hur känner du dig nu? Vilken dag får du testa?

Åh du måste vara så lycklig nu :) Håller tummarna för att den stannar kvar där inne!

Jag ska ta 125 i dos på Gonal F. De säger att jag har en bra äggreserv och att det förmodligen kommer komma ut ganska många ägg. Men som sagt, jag är livrädd att inget av dom ska bli befruktade och att man får ett samtal om att "nej ni behöver inte komma in" :(

Så glad!! + på första ivf-försöket (men också väldigt orolig för missfall..)

<3 Men så behöver det ju inte alls bara! Tänk så många som blir gravida naturligt och inte känner något alls i början, som blir förvånade sen när det gått en tid.

Själv har jag haft samma symptom sedan jag började med Lutinus, alltså svullen mage och ömma bröst, även väldigt trött. Känns kanske något mindre nu men kan ju lika bra vara för att jag vant mig :-/. Är på RD 6. Självklart är jag också jätteorolig men det är bara att vänta ungefär en vecka till innan jag kan testa....

Håller alla tummar för dig!

Jag förstår precis <3 Det är ju helt naturligt att vara orolig och känna att det är hopplöst, speciellt när man kommit så långt i processen.

Jag försöker att inte tänka så mycket nu men tiden går SÅ långsamt och jag vill bara att det ska bli dags för testdag......

De satte in ett 2-dagars, vi hade bara 3 befruktade, och de satte in ett som var 4 celler.. Får dock lite ångest nu för jag var så på moln när det var gjort så jag uppfattade typ inte om de skulle ringa resterande GÅTT att frysa eller om de skulle ringa om resterande INTE gått att frysa :-/ För de har inte ringt nämligen.

Hur som helst, min officiella testdag är 28/10. Din?

RD6 med 5-dagars och känner inte heller utav ngt alls (vare sig en potentiell grav eller Lutinus) förutom sjukt ömma bröst men det har jag haft sedan Gonal-F injektioner så jag vet inte om det, nu, har med graviditeten att göra eller om det är kopplat till mensen som ska komma om tre dagar (i normala fall får jag väldigt ömma bröst en vecka innan mens) Så jag var i samma tankebana som du - att allt gått åt skogen. Det är det mentala som spökar. Man är så sjukt inställd på att man ska ha symptomer och det hjälper inte att läsa trådar där den ena efter den andra skriver om vilka symptomer de har och själv sitter man i soffan och inte känner av ett s*it. Man grubblar är orolig, blir stressad och tankarna börjar snurra. Men man måste också komma ihåg att inte alla får några tidiga gravsymptomer heller. Så, jag har börjat försöka, med betoning på försöka, att tänka annorlunda ist - nämligen att inte tänka på det alls, låta naturen göra sitt (låter skitenkelt men det är raka motsatsen!!) För de tankarna måste ju ge en bättre miljö för ägget att vara i än i en som konstant är stressad (inte nog med att hela IVF-upplevelsen är stressande nog eftersom vi vet exakt tidpunkt när allt sker...) Vi två är kanske några av de som inte får några symptomet förrän senare? Hos oss får TDen utvisa.